Något som tydligt framkom under samtliga intervjuer var det här med motivation. Motivation var inget som ingick i vår undersökning från början men eftersom det betonades så hårt har vi valt att ta upp ämnet för analys. Det finns forskare (Gajic och Medved 2010) som hävdar ett sätt att öka motivationen hos de anställda är att ge dem fullt ansvar för kostnadsberäkningar och även intäkterna. Genom fullt ansvar får de anställda förståelse för hela processen och grundstenarna för ekonomisk vinst eller förlust, vilket är en oerhört hög motivationsfaktor. Så verkar även diskussion gå hos många av våra informanter. Till exempel Sara på Sköna rum menar på att eftersom hotellrestaurangerna vid intervjutillfället är kostnadsenheter är det svårare att motivera personalen. Hon menar att personalen inte lika lätt blir motiverade då de inte kan se de kausala sambanden mellan kostnad och intäkt. Trots att de har krav på sig att skära ner på kostnaderna så upplevs det svårt för personalen att förstå varför de ska skära ner kostnaderna när de inte ser helhetsbilden. Denna förklaring kring bristen av motivation kring kostnadsenhet delas av Jagels (2007). Han menar på att motivationen minskar då insynen i den egna verksamheten minskar vilket är en effekt av en kostnadsstyrd enhet. De brister som finns med kostnadsenheter är resultatenheternas styrkor. Enligt Merchant & Van der Stede (2007) ges med hjälp av
33 resultatstyrda enheter möjlighet till en större överskådlighet. Samt att det ger en högre grad av motivation. Att vara en resultatenhet ger dessutom enligt Holmblad, Brunsson (2005) och Jacobsen & Thorsvik (2008) upphov till specialistkunskap inom sin egen avdelning. Inom de berörda hotellrestaurangerna finns redan denna specialisering, enligt Sara, just för att
dubbelarbete inte ska ske. Specialiseringen kan vidare skapa en starkare lagkänsla och i sin tur öka motivationen. Nackdelen som Jacobsen & Thorsvik (2008) nämner om att en sådan fackorienterad kultur kan skapa ett minskat intresse för de andra avdelningarna men i och med ledningsgruppmötena som finns på anläggningen lyckas de förhoppningsvis undvika detta. De har lyckats med detta än så länge hävdar Sara, för även om inte restaurangen tidigare varit en resultatenhet så har ansvarsindelningen ändå varit så tydlig så att de känt sig som en helt egen avdelning. Här ser Sara bara positivt på om de även skulle få resultatansvar då detta blir som en ytterligare motivationsfaktor. Inte heller Kristina är negativ till detta. Specialistkunskapen är mycket nödvändig hos Sköna rum och det är på grund av specialkompetensen i restaurangen som hotellet är så vida känt. Hon ser inte att detta leder till några samarbetsproblem och är noga med att ledningsgruppen, där medlemmar från varje ansvarsenhet, möts varje vecka och informerar varandra om vad som händer. Det finns enligt Kristina en tydlig stödfunktion i denna
ledningsgrupp.
Sara på Sköna rum konstaterade att hon upplevt motivationen som ett problem i och med att de varit kostnadsenheter. Sara säger ju i och för sig också att hon är en sann tävlingsmänniska. Hon har redan ett stort ansvar för avdelningen. Men som Gajic & Medved (2010) skriver så ger resultatenheten avdelningschefen större insyn i problemen och möjlighet att analysera dessa, dessutom reda ut dem och finna lösningar. För Klas på Stora Spa finns inget samband mellan ansvarsenhet och motivation. Att bli en resultatenhet är inte viktigt då det enligt Klas är oviktigt att veta exakt hur det går för restaurangen. Han ser anläggningen som en helhet och restaurangen som en del av den. Så länge anläggningen går bra så är det inga problem enligt honom. Dock menar han att flera anläggningar torde sluta med den snedvridna intäktsfördelningen från
restaurang till logi då momssatsen sänks, och i och med detta borde nog fler byta ansvarsenheter. Men i deras fall finns det inget vinstsyfte i att göra så, då de fortfarande kan fördela vissa delar av sina kostnader på en avdelning med lägre moms, det vill säga friskvårds- spa.
34
6 Slutsatser
Detta arbete har resulterat i att vi har konstaterat att en snedvridning av intäkter inom hotellpaketering är ett vedertaget sätt för att behålla sin konkurrenskraftighet mot
privatmarknaden. Två hotell bekräftar att detta nu kommer att förändras i och med att det inte längre kommer att finnas någon vinst i snedfördelningen. Nu kommer snart en förändring träda i kraft som sänker restaurangmomsen till 12 procent vilket ger samma skattebörda som hotell. Sköna rum kommer att förändras från kostnadsenhet till resultatenhet för att skapa korrekta siffror att arbeta mot och genom att ha resultatansvar få mer motiverad personal. Genom
resultatstyrda ansvarsenheter ökar motivationen hos de anställda inom restaurang som i ett led av en ökad överblickbarhet kring den egna enhetens kostnader, intäkter och utdelning.
På Stora Spa kommer ingen förändring att ske i ansvarsenheterna. Detta till stor del för att Stora Spa har en spaanläggning och därför behåller många momssatser att hantera. Dock kommer intäktsdelen som tillfaller restaurangen inom Stora Spa att öka till mer relevanta siffror. Vidare konstaterar båda köksmästarna att mer pengar kommer att finnas kvar i kassan eftersom varor som kommer in och varor som går ut har samma momssats.
Vidare är det intressant att ta upp att ingen av våra informanter tror att sänkningen av
restaurangmomsen kommer innebära någon förändring i sysselsättning, i alla fall inte på kort sikt. Eventuellt kan en ökad sysselsättning bli verklighet i storstäderna. För Sköna rum lyftes det dock fram att tack vare den sänkta restaurangmomsen kommer det bli möjligt att behålla
35
7 Förslag till vidare forskning
Under intervjuerna uppkom en idé som tyvärr skulle kunna leda till fortsatt snedvriden intäktsfördelning. Skulle företagen vilja fortsätta spara in momspengar är det möjligt att de kommer börja baka in även drycken i paketeringen. Redan idag ingår måltiderna i paketeringen och som vi har tagit upp är det denna intäkt som har placerats mot logins lägre moms. I
framtiden är det möjligt för hotellen att lägga in vinpaket och dryckespaket i paketeringen och detta skulle då innebära en möjlighet att lägga en låg intäkt på vin, till exempel inköpspriset, och sedan resterande del, det vill säga vinsten, mot logi. På detta sätt skulle det vara möjligt att skapa nya vinster genom att slippa undan delar av den utgående momsen. Intressant skulle det vara att undersöka ifall sänkningen av restaurangmoms ger upphov till ny paketering. Kommer även dryckerna börja paketeras in? Det enda hindret vi kan se till detta är alkohollagens reglering kring marknadsföring. Alkohollagen är tydlig med att i de fall då alkohol marknadsförs måste ett billigare alternativ med alkoholfri dryck marknadsföras lika mycket och ha ett lägre pris. Så länge hotellanläggningarna är noga med marknadsföringen borde det inte skapa några bekymmer att snedvrida intäkten mot logi, och numera även snedvrida den mot mat.
Vidare hade det varit mycket intressant att studera hur ansvarsenheterna inom hotellanläggningar hade sett ut om 5-10 år. Om momssänkningen blir bestående och anledningarna till snedvriden intäktsfördelning därför minskar borde många hotellanläggningar gett restaurangen
resultatansvar. Detta eftersom det underlättar för ledningen och dessutom motiverar personalen. Skulle hotellrestaurangerna kvarstå som kostnadsenheter vore det intressant att utreda varför så var fallet.
36
8 Referenslista
Bodie, Zane, Alan, Marcus J (2004): Essentials of Investments, 5th ed. McGraw-Hill Irwin ISBN 0-07-251077-3 (s.458-459)
Bryman, Bell (2005): Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB
ISBN: 978-91-47-07510-4 (s.23, 40,85, 125, 131, 177, 191, 318, 320, 323, 350, 360, 363, 364, 559, 569)
Carlbäck, Mats (2011): From Cost Accounting to Customer Accounting in the Hospitality
Industry – A Constructive Approach, Licentiatuppsats i företagsekonomi, Göteborgs Universitet, Handelshögskolan (s.4-11)
Christensen, Lars (2010): Marknadsundersökning: en handbok. 3., uppl. Lund: Studentlitteratur ISBN: 978-91-44-05529-9 (s. 178)
Gajic, Ljubica & Medved, Ivana (2010): Financial segment reporting in the function of building a motivation and rewarding system, BEH - Business and Economic Horizons
Volume 2 | Issue 2 | July 2010 |pp. (67-74), University of Novi Sad, Republic of Srbija (s. 67-70)
Greve, Jan (2009):Ekonomistyrning, principer och praxis 1. uppl. Lund: Studentlitteratur ISBN: 978-91-44-02163-8 (s.166-168)
Gustavsson,Malin, Magnusson, Mats (2003): Budgetstyrning i ett läkemedelsföretag - en studie på AstraZeneca R&D Göteborg: Handelshögskolan Göteborgsuniversitet (s.11, 12, 15)
Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008): Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU idrottsböcker. ISBN: 978-91-85433-29-2 (s.115, 255, 326)
37 Holmblad, Brunsson Karin (2005): Ekonomistyrning – om mått, makt och människor. Lund: Studentlitteratur. ISBN:91-44-02962-4 (s.37)
Hortlund, Per & Sandholdt, Nora (2010): Sänkt moms – högre sysselsättning? En studie av restaurangnäringen. Stockholm: AB Handelns utredningsinstitut (s.6, 7, 8, 15, 16, 21, 35)
Jacobsen, Dag Ingvar (2002): Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-04096-2 (s.44)
Jacobsen, Dag Ingvar & Thorsvik, Jan (2008) Hur moderna organisationer fungerar. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur ISBN: 978-91-44-04780-5 (s.75, 76, 90, 92)
Jagels, Martin G (2007) Hospitality management accounting. Hoboken, N.J.:John Wiley & Sons
ISBN: 0-471-68789-8 (s.3, 4)
Kvale, Steinar, (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur ISBN 91-44-00185-1 (s.104)
Merchant, Kenneth A & Van der Stede, Wim A (2007): Management Control Systems, Performance Measurement, Evaluation and incentives. Essex: Pearson Education Limited. ISBN:978-0-273-70801-8 (s.185, 271, 273, 275, 447-450)
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder : att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur ISBN: ISBN 91-44-02288-3 (s.131)
Salo (2010) Heidi Salo (2010) Analys av Fysionapis Oy:s lönsamhet Helsingfors : Arcada - University of Applied Sciences (s.13-14)
38 SFS 1999:1078 Bokföringslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
SOU 2005:57 Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? Stockholm: Elanders Gotab AB ISBN:91-38-22379-1 ( s.32)
SOU 2011:70 Sänkt moms på vissa tjänster? Stockholm: Elanders Gotab AB ISBN 978-91-38-23639-0 (s.27-32)
Stolowy, Hervé & Breton, Gaétan (2000): A review of research on accounts manipulation: University Du Québec à Montreal (s.2, 3, 4, 8)
Trussel, John (2003): Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly Sage (s.617, 618) (http://www.citynavigator.se/weekend-hotell/), hämtat 2011-11-25 http://www.shr.se/Upload/Momssatser%20p%c3%a5%20restaurang%20EU-27%202010.pdf), hämtat 2011-11-28 (http://www.shr.se/Branschfragor/branschfragor1/Restaurangmoms-2010/), hämtat 2011-11-22 (http://www.skatteverket.se/download/18.dfe345a107ebcc9baf80001373/Kapitel_1.pdf) hämtat 2011-12-14 (s.18, 19) http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/moms/vadarmoms/2512eller6procentsmoms.4. 7459477810df5bccdd480005156.html hämtat 2011-12-15 (http://www.winbas.com/help/WinBasBokfring_Resultatenheter.htm) hämtat 2011-12-02
39
Bilaga
Intervju frågor
[Information om intervjun]
Vad är din arbetsuppgift? /Vad jobbar Du med här på hotellet?
Hur länge har Du haft den arbetsuppgiften och hur länge har Du arbetat här?
Vilket ekonomiskt ansvar har restaurangen? Är det en kostnadsenhet, resultatenhet eller något annat?
Har det hänt på din arbetsplats att intäkter slussas över från en avdelning med högre skattetryck till en avdelning med lägre skattetryck? Är det vanligt förekommande?
Ifall detta tillämpas, varför gör ni det?
Vilka vinster ser Du för företaget/din avdelning med att slussa över intäkter?
Vilka risker/problem ser Du med att slussa över intäkter?
Tycker Du att det är rätt eller fel med denna intäktsfördelning?
Skulle ni upphöra med snedvriden intäktsfördelning om skattesatsen för restaurang och hotell var den samma?
Om skattesatsen skulle vara lika stor, tror Du då att ni skulle ha ett annorlunda ekonomiskt ansvar på restaurangen? Kostnadsenhet, resultatenhet.
40 Hur skulle en förändring i det ekonomiska ansvaret påverka ditt arbete?
Vilka fördelar skulle detta kunna föra med sig?