Motionen lämnas till kommunstyrelsen för beredning.
Ärendebeskrivning
Johan Andersson (C) och Maria Wennberg (C) har lämnat följande motion till fullmäktige.
Forskningen visar allt tydligare att den ökande användningen av farliga kemikalier och mixen av de ämnen vi utsätts för är skadlig för vår hälsa och miljö. Ett exempel är hormonstörande ämnen som kan återfinnas i såväl schampo som tandkräm. Kemikalier finns i nästan allt som vi kommer i kontakt med. De finns i kläderna vi har på oss, elektroniken vi ständigt är nära, möblerna vi vilar i, maten vi äter och vattnet vi dricker.
Landstinget i Västernorrland är ett gott exempel, där man uppmärksammat detta och bland annat kartlagt hur stor del av golven på sjukhusen och hälsocentralerna som innehåller hormonstörande ftalater. Dessa ämnen används som mjukgörare i plastmattor och ångar upp från golvet under lång tid.
Vi måste kunna lita på att våra livsmedel är säkra, att textilier vi köper in till kommunen inte ska innehålla antimögelmedlet dimetylfumarat, att inte barnleksaker innehåller bisfenol A, att vattnet vi dricker är säkert eller att suddgummin i skolan innehåller ftalater och att vi i kommunens verksamheter inte vistas i en miljö där golvmattan innehåller gifter. Likaså att våra barn i våra förskolor leker i säkra lekmiljöer som inte har slipers, gamla däck eller gammal elektonik på lekplatser/lekmiljöer.
Kemikalieinspektionen har på uppdrag av den tidigare Alliansregeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Att minska de kemiska riskerna i vardagen är ett steg på vägen att nå riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö.
Den tidigare Alliansregeringen har även presenterat en propositionen ”På väg mot en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken”.I propositionen redovisar
Alliansregeringen sin strategi för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Strategin består av de åtta etappmål om farliga ämnen som Alliansregeringen tidigare har beslutat, de insatser som behövs för att nå etappmålen samt övriga insatser som behövs för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och vägen mot en Giftfri vardag.
Centerpartiet vill öka takten i arbetet att avgifta vardagen för oss som bor i Sollefteå kommun. Vi måste på alla plan arbeta för att fasa ut giftiga ämnen i vardagen.
Forts. § 104
Centerpartiet yrkar:
att Sollefteå kommun antar miljömål om att kommunen ska sträva efter att vara giftfri
att Sollefteå kommun gör en kartläggning var i kommunens verksamhet som giftiga ämnen kan finnas
att Sollefteå kommun, genom att anta miljömålet om att kommunen ska vara giftfri, gör sig av med giftiga ämnen i våra verksamheter
att Sollefteå kommun ställer krav på giftfria produkter vid upphandling ex genom de kriterier som Miljöstyrningsrådet anger
att Sollefteå kommun ska agera kunskapshöjande gällande de gifter som finns runt om oss
Beslutsunderlag
Motion 2015-06-23 från Johan Andersson (C) och Maria Wennberg (C)
§ 105 §KS/291/2015 (1.6)
Interpellation – Kommunens nya organisation
Kommunfullmäktiges beslutMotionen anses besvarad med det skriftliga och muntliga svar som lämnats.
Ärendebeskrivning
Bengt Sörlin (M) har lämnat följande interpellation.
Från årsskiftet har Sollefteå kommun infört en ny organisation där vi i princip tagit bort alla nämnder, kvar är kommunstyrelsen. Arbetet runt detta har pågått en längre tid och argumenten varför detta borde genomföras har varierat över tid. Inledningsvis var huvudargumentet att spara pengar och rätta den politiska organisationen till kommunens storlek ”Vi har en onödigt stor organisation”.
Senare under arbetet efter kritik riktats mot att den nya organisationen skulle innebära ett demokratiunderskott beroende på att färre politiker skulle få mer makt, lades
demokratifrågan till med motivet att beredningarna i fullmäktige skulle lösa den delen.
Trots olika argument i olika skeden av omorganisationen så har vi i fullmäktige det övergripande ansvaret, inte minst för ekonomin.
Därför frågar jag Elisabet Lassen:
1 Hur har lönekostnaden för Sollefteå kommun förändrats från december 2014 till mars 2015?
2 Hur många fler chefer (personer med chefskod) har kommunen inrättat i den nya organisationen?
3 Hur märker huvuddelen av kommunens personal (lärare, undersköterskor, handläggare mfl) av att de nu jobbar i en ny organisation?
4 Hur märker våra kommuninevånare av att kommunen nu har ny organisation?
5 Vad har omorganisationen kostat?
Elisabet Lassen (S) skriftliga svar på frågorna i interpellationen
Innan jag besvarar frågorna vill jag kommentera den bakgrundsbeskrivning som Bengt Sörlin ger.
Forts. § 105
Beslutet om ny organisation som togs i kommunfullmäktige i slutet av 2014 föregicks av en lång process där samtliga partier i kommunstyrelsen deltog. Under arbetet diskuterades både farhågor och fördelar med olika förslag. (Du var Moderaternas representant i
gruppen Bengt men deltog ganska sporadiskt.)
Processen och de olika partiernas synpunkter ledde fram till två alternativ som presenterades i kommunfullmäktige. Det alternativ som valdes beslutades med en övervägande majoritet.
Svar
1 Lönekostnaden har minskat med 938 990 kr. Inklusive personalomkostnader (PO-tillägg) har den minskat med ca 1,3 miljoner.
2 I den nya organisationen har det tillkommit fyra nya chefsbefattningar. Dessa är verksamhetschefer inom kost, kundtjänst (medborgarservice), kommunikation samt arbetsmarknad och integration.
Totalt har antal chefer minskat med två tjänster. Fler minskningar kommer att ske efterhand som personer går i pension och tjänsterna inte återbesätts.
I december hade kommunen 105 chefer och arbetsledare och i mars i år 103.
3 Den 1/7 har vi haft den nya organisationen sex månader. Det beslut som
kommunfullmäktige tog gällde den politiska organisationen med ett uppdrag till förvaltningen att anpassa tjänstemannaorganisationen därefter.
Det är för kort tid för att uttala sig om vilka förändringar som har hänt eller som pågår.
En del förändringar är planerade men ännu inte genomförda. Vi måste räkna med att det under hela det här året sker förändringar och anpassningar.
Min förhoppning är att man ska känna att kommunens organisation är en helhet som man är en del i. I samma takt som nya arbetssätt utvecklas och de gamla strukturerna ersätts med ett nytt sätt att tänka kommer skillnaderna att bli tydligare. Jag är också övertygad om att det är en utveckling som kommer att gynna verksamheterna inom vård, skola och omsorg.
Resurser kommer att kunna flyttas från att bygga upp och upprätthålla parallella administrativa system. När medborgarservice kommer i gång fullt ut i slutet av året kommer också en hel del enklare ärenden att besvaras och handläggas där, vilket avlastar kvalificerade handläggare och skapar tid för att utveckla och stötta olika verksamheter.
4 Jag tror inte att kommunmedborgarna är intresserade av hur kommunens organisation ser ut, eller reflekterar över skillnader mellan den gamla och den nya.
De ställer däremot krav på att de får ett bra bemötande och svar på sina frågor eller att deras ärenden handläggs snabbt och korrekt. Ledorden för den nya organisationen är:
- Maximal medborgarnytta - Effektiv ledning och styrning - Ökad demokrati.
Forts. § 105
Det är dessa begrepp som ska implementeras i organisationen och som ska komma medborgarna till godo. De kommer också att märka att de inte blir hänvisade mellan olika förvaltningar eller tjänstemän. Det ska vara tydligt vem som har ansvar för vad.
Kommunmedborgarna kommer också att få glädje av att resurser kan frigöras från administration och istället läggas på välfärden, d.v.s. vård, skola och omsorg.
5 Kostnaden för omorganisationen har till största delen bestått av egen arbetstid, främst för kommunchefen och förvaltningsledningen. Enligt uppgift har inga externa
konsulter anlitats.
En rad informationsmöten har hållits för all personal och en utbildningsdag för chefer.
Den beräknade kostnaden är ca 60 000. Utöver detta har utbildning hållits för politiker i kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Trots det har kostnaden för politisk verksamhet minskat med 827 200 under det första halvåret 2015. Den politiska verksamheten kostade 5 064 900 kr första halvåret 2014 och under samma period i år var kostnaden 4 237 700 kr.
Beslutsunderlag
Interpellation 2015-06-15 från Bengt Sörlin (M) Svar 2015-06-29 från Elisabet Lassen (S)
§ 106 KS/6/2015 (18.5)