Lokala intressen handlar bl.a. om hur aktiviteter som jakt fiske och orientering ska skötas, och det gäller framförallt naturreservatet. Nationalparkens striktare föreskrifter verkar i stort accepteras. Undantag är konflikten om ridningens slitage i parken, vilken dock löstes genom stiftelsens anläggande av en ridstig. Fiskevårdsföreningen för fram synpunkten att nationalparker bör kunna nyttjas i högre grad och att STS´s syn på inplantering av fisk som något konstlat är överdriven, men det är en generell synpunkt och innebär inte uttalade krav från föreningen, och kontakten upplevs annars som god. Orienteringsförbundet för också fram en viss kritik angående obalansen mellan bevarande och friluftsliv i naturreservat. Av det engagemang som i
intervjuerna kommit fram angående nationalparken märks istället motståndet från naturskyddsföreningens sida till stiftelsens planerade ingrepp i form av bl.a. rastplatser.
Fallgropar som förts fram med olika typer av lokal förvaltning är bl.a. att målet med deltagandet snarare än att öka inflytandet och demokratisera beslutsfattandet kan syfta till att integrera den lokala nivån som ett medel för att öka legitimiteten för bestämda mål och utvidga den statliga makten (Berkes 2008; Zachrisson 2008b). Detta skulle närmast kunna kopplas till att de lokala aktörernas delaktighet kännetecknas av informationsutbyte och konsultation snarare än
medverkan i beslutsfattande, och att ett mer påtagligt engagemang och medverkan i skötseln kommer från naturskyddsföreningen, d.v.s. ett naturvårdsintresse. Naturskyddsföreningens motstånd till planerade rastplatser och markeringar i nationalparken var också en synpunkt som fick direkt gehör i planeringen, vilket fiskevårdsföreningens och orienteringsförbundets
(visserligen generella) synpunkter om en alltför stark betoning på bevarande i nationalparker och naturreservat, är också indikatorer på att det ändå är en ”traditionell” naturvårdssyn som råder och att en lokal förankring i någon mån syftar till att befästa bevarandet av en ”ursprunglig natur”, eller som enligt sytftesformuleringen för nationalparken”att bevara ett representativt sprickdalslandskap med omfattande urskogar och värdefull natur i övrigt” (Naturvårdsverket 1993, s 6).
Det finns flera aspekter av lokal delaktighet som inte behandlats i denna diskussion eller i uppsatsen, varför de slutsatser som dras inte kan ge en fulltäckande eller generell bild av situationen. De lokala aktörer som tagits upp är ett litet urval och begränsas till organisationer. Aktörer som utelämnats är bl.a. arrendatorer i Tyresta by och Åva gård som är involverade i hävden i området och entrepenörer som anlitats för skötselåtgärder. Information till och
40
uppsatsen, liksom naturskydd i förhållande till regional utveckling. Ett annat problem är att få konkreta exempel kommit fram som tydliga indikatorer på de tendenser som beskrivs, och det finns med stor sannolikhet andra åsikter om samförvaltningens/deltagandets fördelar och problem som inte kommit fram här.
7 SLUTSATSER
Förvaltningsmodellen i Tyrestaområdet innebär ett lokalt deltagande på kommunalnivå i och med att de berörda kommunerna representeras i Stiftelsen Tyrestaskogens styrelse, och
därigenom medverkar i beslut om planer och budget. Denna samförvaltningsform kan beskrivas som partnerskap i meningen att ett gemensamt beslutsfattande är institutionaliserat och formellt erkännt. Stiftelseformen som ett samförvaltningsarrangemang mellan Naturvårdsverket,
länsstyrelsen och kommuner kan också ses som ett resultat av en problemlösningsprocess där kommunernas intressen varit integrerade från början, snarare än en given maktfördelning utifrån centralt formulerade utgångspunkter.
Förvaltningsstrukturen innebär en kanal för inflytande från lokala aktörsgrupper via
kommunrepresentanterna. Lokala intressen angående vissa sakfrågor kommer ibland fram men engagemanget är begränsat. De intervjuade lokala aktörernas deltagande sker i högre grad via samrådsmöten med stiftelsens förvaltningsorganisation, och rör den operativa skötseln av
området och specifika aktiviteter. Samråden innebär att lokala aktörers synpunkter kommer fram och kan påverka beslut, men utgör ingen formell beslutsmakt. Detta kan beskrivas som en lägre grad av deltagande, då det främst utgörs av samrådsmöten som kännetecknas av
informationsutbyte, och då aktörerna har en rådgivande roll.
Kommunerna upplever att de får gehör för sina intressen genom förvaltningsformen och att den gjort att större konflikter kunnat undvikas. Andra förhållanden som kan ses som följder av ett lokalt deltagande är en flexibilitet och effektivitet i förvaltningen genom kommunernas representation, och en tillit till förvaltningsorganisationen från lokala aktörsgruppers sida. Det senare kan inte kopplas direkt till stiftelseförvaltningen, men till möjligheten att lägga fram synpunkter via samrådsmöten, och eventuellt till en informell och kontinuerlig kontakt med den platsbaserade förvaltningspersonalen.
De få konflikterna och det relativt begränsade engagemanget kan dock också kopplas till andra faktorer. Det finns en i stort gemensam syn på landskapets och naturens värden i området och inget stort beroende av resurser eller turism, eller intressen av att aktivt nyttja eller förändra landskapet, vilket har varit fallet i andra skyddade områden där samförvaltning tagit form som en reaktion mot ett ”externt” bevarande av specifika landskapsvärden. Kommunernas intressen handlar om att öka tillgängligheten och attraktiviteten i området och att underlätta för rörligt friluftsliv, men också bevarandeintresset är gemensamt mellan alla parter i styrelsen inklusive kommunerna. Tyrestaskogen har också tidigare främst utnyttjats som ett stadsnära
41
utvecklandet av en samförvaltning som också involverar lokala aktörsgrupper på ett tydligare sätt.
De motsättningar mellan nyttjande och bevarande som identifierats är generella uppfattningar från lokala aktörsgrupper om ett överdrivet bevarande på bekostnad av friluftslivets intressen, men innebär inte tydliga målkonflikter. Det som tyder på ett motsattsförhållande mellan bevarande och nyttjande, och ett eventuellt lokalt förankrande av traditionella
bevarandeintressen, är att förslaget om förvaltningsmodellen kom från statligt håll, att det finns synpunkter från lokala aktörsgrupper om en överbetoning på bevarande, att lokala gruppers deltagande är konsulterande och inte formellt institutionaliserat, och naturskyddsföreningens jämförelsevis stora inflytande.
42
KÄLLFÖRTECKNING
Berkes F et al., 1991: Co-Management: The Evolution in Theory and Practice of the Joint Administration of Living Resources. Alternatives 18: 2, s 12-18.
Berkes F, 1994: Co-management: bridging the two solitudes. Northern perspectives 22: 2-3, s 18-20.
Berkes F, 2008: Evolution of co-management: Role of knowledge generation, bridging organizations and social learning. Journal of Environmental Management 90, s 1692–1702
Borrini-Feyerabend, G et al., 2004: Sharing Power: Learning by Doing in Co-Management Throughout the World. IIED and IUCN/ CEESP/ CMWG, Cenesta, Tehran.
Carlsson, L, 2008: Omstridd natur I teori och praktik. I: Sandström, Hovik, Falleth (red.), 2008: Omstridd natur.
Trender och utmaningar i nordisk naturförvaltning. Umeå: Boréa bokförlag.
Carlsson L och Berkes F, 2005: Co-management: concepts and methodological implications. Journal of
Environmental Management 75, s 65–76.
Jentoft S, 2003: Co-management-the way forward. Fish and fisheries
Dahlberg A, Rohde R, Sandell, K, 2010: National parks and environmental justice: comparing access rights and ideological legacies in three countries. Conservation and society. In press.
Emmelin L et al., 2005: Planering och förvaltning för friluftsliv – en forskningsöversikt. Naturvårdsverket rapport 5468.
Emmelin, L, 2009: Naturvård – en professionell verksamhet på vetenskaplig grund? I: Lundgren L J. (red.):
Naturvård bortom 2009. Reflektioner med anledning av ett jubileum. Kristianstad: Kassandra.
Grundsten, C., 2001: Tyresta. Nationalparken nära Stockholm. Naturvårdsverket förlag
Kearny J et al., 2007: The Role of Participatory Governance and Community-Based Management in Integrated Coastal and Ocean Management in Canada. Coastal Management, 35, s 79–104
Naturvårdsverket, 1993: Tyresta Nationalpark. Skötselplan med föreskrifter. Allmäna råd 93:8
Naturvårdsverket, 2003a: Lokal förankring av naturvård genom deltagande och dialog. Rapport 5264-0
Naturvårdsverket 2003b: Dokumentation av de svenska nationalparkerna. Nr 14, Tio år med Tyresta nationalpark:
en unik förvaltningsmodell. Rapport 5305
Naturvårdsverket 2008b: Nationalparksplan för Sverige. Genomförande 2009-2013. Rapport 5839.
Ostrom, E 1990: Allmänningen som samhällsinstitution. Arkiv förlag
Ostrom, E 2001: Reformulating the commons. I: Burger J et al. (red): Protecting the commons: a framework for
43
Piriz L & Westman P, 2008: Alternativa former för lokal samförvaltning av Kosterhavets nationalpark. Naturvårdsverket.
Poirier, R & Ostergren, D, 2002: Evicting people from nature: indigenous land rights and national parks in Australia, Russia , and the United States. Natural resources journal 42, s 331-351.
Pomeroy R S & Berkes F, 1997: Two to tango: The role of government in fisheries co-management. Marine policy 21:5, s 465-480.
Prop 2008/2009: 214. Hållbart skydd av naturområden.
Rådelius C, 2002: Självstyre eller samförvaltning? Licentiatuppsats. Luleå tekniska universitet.
Sandström et al., 2008: Omstridd natur. I: Sandström, Hovik, Falleth (red.), 2008: Omstridd natur. Trender och
utmaningar i nordisk naturförvaltning. Umeå: Boréa bokförlag.
Sandström E & Tivell A, 2005: Lokal naturresursförvaltning i Västerbottens län
– En studie om förutsättningar och möjliga former. Länsstyrelsen i Västerbottens län
Skr 2001/02:173. En samlad naturvårdspolitik. Miljödepartementet.
Stenseke M, 2006: Vad kan vi lära av ”Ölandsmodellen?” Om förutsättningar för lokal delaktighet i
landskapsvården. Göteborgs universitet. Kulturgeografiska institutionen.
Stenseke M, 2008: Landskapsvärden på södra Öland. I: Sandström, Hovik, Falleth (red.), 2008: Omstridd natur.
Trender och utmaningar i nordisk naturförvaltning. Umeå: Boréa bokförlag
Stiftelsen Tyrestaskogen 2008: Förvaltningsberättelse 2007
Stiftelsen Tyrestaskogen 2009: Förvaltningsberättelse 2008
Thorell, K, 2005: Bevarandeplanering i landsbygdens landskap. CHOROS 2005:1.
Thorell K, 2008: Naturvårdsplanering med förankring i det lokala. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
West P, Brockington D, 2006: An anthropological perspective on some unexpected consequences of protected areas.
Conservation Biology 20: 3, s. 609-616.
Zachrisson A, 2004: Co.management of natural resources. Mountain Mistra Programme report no 1
Zachrisson, 2008a: Who should manage protected areas in the Swedish mountain region? A survey approach to co- management. Journal of Environmental Management 87: 1, s. 154-164.
Zachrisson, A, 2008b: Fulufjällets nationalpark – på folkets villkor? I: Sandström, Hovik, Falleth (red.), 2008:
Omstridd natur. Trender och utmaningar i nordisk naturförvaltning. Umeå: Boréa bokförlag.
Zachrisson, A, 2009a: Commons protected for or from the people? Co-management in the Swedish mountain
44
Zachrisson, A, 2009b: The designation of Fulufjallet National Park: efficient co-management through downward accountability? Local Environment 14:3, s 259-271
Ågren M & Bengtsson G, 2009: Nytänkande präglar Kosters nationalpark. Göteborgsposten, 5 juni 2009
Ödman 2004: Hermeneutik och forskningspraktik. I: Gustavsson (red):Kunskapande metoder inom
samhällsvetenskapen. Studentlitteratur. Malmö
Internetkällor:
Nationalencyklopedin 2010: Ett sekel av svensk naturvård.
http://www.ne.se/static/utskick/nyhetsbrev/resources/09v24_prosp_rep4.jsp?login=yes
Naturvårdsverket, 2007: Lokal delaktighet och förankring.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Detta-ar-naturvard/Lokal-delaktighet-och-forankring/
Naturvårdsverket, 2008a: Process för att bilda nationalpark.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Skydd-och-skotsel-av-vardefull-natur/System-for- omradesskydd/Process-for-att-bilda-nationalpark/
Naturvårdsverket, 2010a: Nationalparker.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Detta-ar-naturvard/Nationalparker-och-andra-satt-att- skydda-natur/Nationalparker/
Naturvårdsverket 2003c: Bildande och förvaltning av naturreservat. Handbok https://www.naturvardsverket.se:4545/Documents/publikationer/620-0124-8.pdf Dagens Nyheter, 2009-09-18 http://www.dn.se/sthlm/orienterare-sagade-ned-trad-i-naturreservat-1.956161 SFS 1998:808. Miljöbalken http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.HTM SFS 1987:938. Nationalparksförordningen http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870938.htm Muntliga källor:
Klas Thorén, Stockholms stad, 2010-04-23
Stiftelsen Tyrestaskogen, styrelse:
Rune Frisén, ordförande, naturvårdsverket, 2010-05-05
Gunnel Trelje, Haninge kommun, 2010-04-26
45
Mats Lindblom, Tyresö kommun, 2010-05-07
Stiftelsen Tyrestaskogen, förvaltningsorganisation:
Per Wallsten, nuvarande nationalparkschef, 2010-05-05
Peter Westman, VD (motsv. Nationalparkschef) 2006-2008, 2010-04-21
Lokala aktörsgrupper:
Solveig Dahl, ordförande Tyresö Naturskyddsförening, 2010-04-28
Ulf Zetterstedt, ordförande Haninge Naturskyddsförening, 2010-04-29
Lars Magnusson, Haninge naturskyddsförening, 2010-04-29
Anders Winell, Stockholms orienteringsförbund, 2010-05-03
Peter Carlsson, ordförande Haninge och Tyresta jaktvårdskrets, 2010-05-03
Henrik Ingvarsson, Sandemar Godsförvaltning AB, 2010-05-03
Lennart Andreasson, ordförande spiruddens båtklubb, 2010-05-06
Magnus Lindwall, tidigare ordförande Tyresö fiskevårdsförening, 2010-05-06