MTO-faktorer

Utifrån en sammanvägning av Stockholm Länsstyrelsens riktlinjer, lagstiftningen som berör ett riskhänseende under planprocessen och den genomförda fallstudien har sex MTO-faktorer identifierats, se Figur 18. Dessa faktorer är utvalda eftersom de, genom fallstudieundersökningen, knyter an till hur riskhanteringsarbetet för planprocessen av Västra Roslags-Näsby har gått till. Faktorerna är inte nödvändigtvis en övergripande samling av problemområden eller utmaningar, utan snarare kritiska beståndsdelar som tillsammans konstruerar riskarbetet under planprocessen.

Figur 18: De identifierade MTO-faktorerna.

Det går troligtvis att finna fler faktorer, eller bryta ned dessa i mer specifika komponenter. Denna uppsats avser emellertid att undersöka riskhanteringsprocessen på en relativt övergripande nivå, och således lämpar sig de övergripande faktorerna för arbetets syfte. Dessa faktorer beskrivs löpande.

6.2.1 Mänskliga faktorer

Det är många olika aktörer som på något sätt berörs under planläggningen av nya stadsutvecklingsprojekt. Olika konsulter, kommunala medarbetare, handläggare från Länsstyrelsen, politiker, arkitekter, byggherrar och brandingenjörer från räddningstjänsten eller SSBF, för att nämna några, är ofta inblandade vid ett eller flera tillfällen under processens gång som kan behöva ta ställning till riskfrågor. Förståelse och

51

kunskap kring riskfrågor skiljer sig mellan dessa aktörer, likaså arbetsmässig bakgrund och allmän riskmedvetenhet. Med de identifierade M-faktorerna kunskap och riskperspektiv avses individuella förutsättningar som är nödvändiga för en framgångsrik riskhantering.

Kunskap

Förståelse och kunskap för riskfrågor är särskilt viktigt för att kunna fatta goda beslut under planarbetets alla skeden. Aktörer som inte besitter samma riskkunskaper som konsulter eller Länsstyrelsen behöver stöd och explicit uttryckta förutsättningar för att kunna göra ett effektivt ställningstagande till riskfrågor. Dessutom finns ett behov av olika typer av kunskaper under olika skeden i processen, och således är inte en övergripande eller generellt god riskkunskap nödvändigtvis tillräcklig för ett effektivt riskhanteringsarbete. För att kunna erhålla maximal nytta av en konsult bör denne sättas in i kommunens bild av vad de behöver i den del av processen som de befinner sig i.

Riskperspektiv

Huruvida det råder enighet eller konflikt kring hur risker ska värderas, vilka riskåtgärder som är lämpliga eller vad som utmärker tillräckligt god riskhänsyn kan påverka effektiviteten under processen. Det är oundvikligt att olika aktörer kommer in i processen med olika perspektiv, vilket är att betrakta som ett tillskott av nya perspektiv, erfarenhet och kunskaper – dock på bekostnad av effektiviteten. Exempel på olika perspektiv är kommunala visioner, byggentreprenörers lönsamhet och Länsstyrelsers riskhänsyn. Att identifiera vilka aktörer som bidrar med vilka perspektiv under planprocessen är därför viktigt för att skapa gemensamma strategier för ett effektivare riskhanteringsarbete. Vidare bör det finnas en förståelse för vilka perspektiv som är särskilt nödvändiga under olika skeden i processen.

6.2.2 Tekniska faktorer

Under planläggningen av nya utvecklingsprojekt utgörs inte teknik i första hand av fysiska maskiner eller apparater, utan snarare av administrativa planeringsverktyg. Som nämndes under metodkapitlet utgörs inte risken i det system som studeras av ohälsa eller olyckor som följd av farligt godsolyckor, utan av en ineffektiv planprocess med avseende på riskhänsyn. De identifierade T-faktorerna riskutredningar och tävlingar avser hjälpmedel och strategiska verktyg som inom ramen för den kommunala planläggningen går att styra. Dessa faktorer är därför – i viss mån – styrmedel för hur risker hanteras under planeringen.

Riskutredningar

Det är framförallt riskutredningen som ligger till grund för riskarbetet under planprocessen, bland annat genom att identifiera, värdera och reducera risker. Samtidigt är riskutredningar inte ett homogent fenomen, utan det finns många olika beräkningskoncept och detaljeringsnivåer som en riskanalys kan utgå ifrån. Vidare spelar utredningens syfte stor roll för vilken typ av underlag som utredningen resulterar i, vilket exemplifierades under planprocessen för Västra Roslags-Näsby, där tre olika utredningar

52

med varierande omfattning och mål utfördes. Det bör betonas att riskutredningar inte på något sätt utförs med ett godtyckligt förfarande, utan med ett systematiskt och underbyggt tillvägagångssätt, vilket bland annat framgick under genomgången av Tyréns riskanalyser. Poängen är att riskbedömningar kan betraktas som ett tekniskt verktyg där beställaren, i det här fallet en kommunal handläggare, är en operatör. Hur beställaren ”opererar”, dvs. hur denne formulerar uppdragsbeställningar till en riskutredare och vad syftet med utredningen är, får således en stor betydelse för vilket underlag som det vidare planarbetet baseras på. För att formulera bra uppdragsbeställningar krävs troligtvis grundläggande kunskaper kring riskfrågor, eller en bra förståelse för hur målstyrning kan ge bäst resultat.

Tävlingar

Markanvisnings- och arkitekttävlingar kan användas för att få förslag på hur bebyggelse ska planeras och med effektiva incitament kan tävlingsbidragen styras. I båda tävlingarna fokuserade Täby kommun på att skapa ett hållbarhetsinspirerat bostadskomplex, vilket tävlingsbidragen också levererade förslag och lösningar för. Vilka nyckelord som används i tävlingen ger således effekt på hur tävlingsbidragen ser ut, och därför ligger en stor vikt vid formulerandet av tävlingen. Ett tävlingsförfarande kan således betraktas som en teknisk komponent och planeringsverktyg under planläggningen.

6.2.3 Organisatoriska faktorer

Regler, rutiner och instruktioner sätter ramarna för hur en organisation bedrivs. Riskhanteringen med avseende på farligt gods transporter under planprocessens ramas in av lagstiftning genom PBL och MB samt Länsstyrelsens riktlinjer. Genom regelverken och den organisatoriska strukturen avgränsas riskhanteringsarbetet till rutiner, arbetssätt och mallar som bl.a. handläggare, konsulter och byggherrar sedan utgår ifrån. Hur den organisatoriska kontexten påverkar hur olika aktörer arbetar med riskhantering är därför viktigt att förstå för att forma ett mer proaktivt riskhanteringsarbete. Genom fallstudien har lagstiftning och riktlinjer identifierats som organisatoriska faktorer.

Lagstiftning

PBL är den mest övergripande avgränsningen för riskhänsyn under planprocessen, där det framförallt fastslås att bebyggelse ska lokaliseras och utformas på ett lämpligt sätt med avseende på risken för olyckor. Vidare beskrivs hur detaljplaneprocessen ska gå till. Dock finns det inga direktiv för hur riskhanteringen bör utföras under den processen. Lagstiftningens effekt på hur riskhanteringsarbetet bedrivs sker först och främst genom rollfördelningen mellan Länsstyrelse och kommun. Kommunen ges genom lagstiftningen ansvar för planläggningen avseende riskhantering, och Länsstyrelsen ges ansvaret att bedöma kommunens riskhänsyn under planprocessen.

Riktlinjer

I riktlinjerna ges insyn i hur Länsstyrelsens bedömning går till under samrådet. Att Länsstyrelsen ansvarar för bedömningen av kommunens riskhanteringsinsatser innebär att tolkningar och bedömningar kan variera mellan olika län. Riktlinjerna bör betraktas

53

som vägledande dokument, eftersom de rekommenderade säkerhetsavstånden och föreslagna byggnadstekniska åtgärderna inte är lagstiftade.

För att ett effektivare riskhanteringsarbete ska uppnås är det därför lämpligt att särskilt beakta dessa ovanstående faktorer. De organisatoriska faktorerna sätter ramar för hur riskarbetet går till genom lagstiftning och riktlinjer. Innanför dessa ramar finns olika aktörer med varierande riskkunskaper och skilda egenintressen under planarbetet. Med hjälp av marknadsmässiga tävlings- och riskhanteringsverktyg bör planeringsarbetet resultera i ett planförslag som garanterar att det finns ekonomisk lönsamhet i exploateringen, att de kommunala visionerna uppnås och att en acceptabel risknivå säkerställs.