Denna typ av aktivitet syftar till att stödja beslutsprocessen rörande brohöjd för den planerade ersättningsbron för Göta Älv-bron. Baserat på befintliga trafikflödesmodeller för trafik över älvförbindelserna och scenario för trafikutveckling på Göta Älv kan effekter på trafiksituationen för de olika brohöjderna simuleras, och tids-, miljö- och trängseleffekter skattas. Aktiviteten kan genomföras med en initial workshop där berörda aktörer samlas och simulerar effekterna av olika scenarion. Workshopen följs därefter upp med djupare analyser i ett simuleringsverktyg.
För denna aktivitet behöver en part med trafiksimuleringskompetens knytas till projektet.
A
NAL YS/S
I MULE RING A V GODSFL ÖDEN OCH INFRAS TRUK TURK APA CI TETBASE RA T P Å FÖRVÄ NTA DE GODSV OL YMÖK NINGAR TILL OCH FRÅ N
G
ÖTEBORGSH
A MNI projektet har vi identifierat en kunskapsbrist om hur förväntade godsvolymökningar till och från Göteborgs Hamn kan absorberas av kringliggande transportinfrastruktur (järnväg/ vägtransport/ älvsjöfart). En linjär ökning med tågpendlarna kommer ge en kapacitetsbrist vid någon punkt, vilket kan kompenseras med motsvarande transportarbete på älven mot Vargön/Kristinehamn. Denna transportökning på älven genererar i sig potentiellt störningar för tågtrafiken vilket kan kompenseras med den typ av trafikstyrning som det skissas på i denna rapport. Detta är ett flerdimensionellt optimeringsproblem som lämpar sig för simulering.
Frågan berörs delvis i pågående kandidatarbeten vid institutionen för Sjöfart & Marin Teknik, Chalmers.
För denna aktivitet behöver en part med transportsimuleringskompetens knytas till projektet,
I
NTE RMODAL TRAFIKS T YRNI NGS FUNK TION F ÖR TRAFIK PÅ OCH ÖV ERG
ÖTAÄ
LV.
Detta funktionsområde spänner över flertalet separata funktioner som i kombination ger ett trafikstyrningssystem för Göta Älv. Föreslagna funktionerna kan schematiskt beskrivas enligt Figur 30 Funktionsbeskrivning trafikstyrningsfunktion
Viktoriainstitutet – 227-2011-001, Holmberg, Karlsson, Johansson, Selander [53]
Figur 30 Funktionsbeskrivning trafikstyrningsfunktion
För ovanstående aktiviteter behöver kompetenser kring trafikmodeller, meteorologimodeller, och systemutveckling knytas till projektet.
Viktoriainstitutet – 227-2011-001, Holmberg, Karlsson, Johansson, Selander [54]
T
ILLÄMPLIGHE T A VD
RYPORTK ONCEP TE T VID INLANDS TRANS PORTER PÅG
ÖTAÄ
LVDetaljerad analys av Dryportkonceptets tillämplighet på ”wet-Dryport” där transportlänken är containerpendel istället för tågpendel.
Genomföra en begränsad modell/simulering över transporflöde baserat på detta.
Hamnlogistik; göra en analys över fysiska och logistiska implikationer för Göteborgs Hamn, Kristinehamn och Vargön om containerpendel skulle användas parallellt med tågpendlar.
O
RGANI SA TI ONSF ORME R FÖRRIS
F ÖRG
ÖTAÄ
LVScenarioanalys och konsekvensanalys baserat på olika tänkbara organisationsformer för ett GOTRIS. Bör studera:
• Avtalsfrågor • Samverkansformer • Gränsdragningar
Viktoriainstitutet – 227-2011-001, Holmberg, Karlsson, Johansson, Selander [55]
FORSKNINGSOMRÅDEN OCH KUNSKAPSGAP
I utformningsfasen av projektet GotRIS uppdagades mycket tidigt att det föreligger ett stort forsknings- och kunskapsgap inom domänen ITS och sjöfart. Detta kunskapsgap rör främst frågor som behandlar ITS ur ett större perspektiv, dvs. när ett och samma ITS är tänkt att stödja flera aktörer med såväl lika som skilda informationsbehov. Mot bakgrund av detta genomfördes ett forskarseminarium samt en litteraturstudie för att identifiera potentiella forskningsområden vid utformandet av ett större forskningsprojekt inom ramen för GotRIS.
POTENTIELLA FORSKNINGSOMRÅDEN
Vi har tidigare i rapporten berört begreppet mjuk infrastruktur (se kap. Roller och ansvar i ett framtida GotRIS) som ett samlingsbegrepp för det stora antal aktörer som involveras vid möjliggörandet av ett GotRIS. I detta kapitel kommer vi att delvis diskutera hur tidigare forskning inom området informationssystem har belyst implementering, styrning och konsekvenser av ett sådant IT infrastruktursystem.
Begreppet IT infrastruktur används ofta för att beskriva stora och komplexa IT system som stödjer ett flertal organisatoriska funktioner och aktörer. Tanken bakom en IT infrastruktur är att den typiskt erbjuder standardiserade system och standardiserad data som kopplar samman olika aktörer i enlighet med fördefinierade mönster och affärsprocesser. Detta kräver typiskt en homogenisering av arbetsprocesser över infrastrukturnätverket (Ciborra, 2002). Vi ser redan nu tydligt hur ett framtida GotRIS kommer att beröra flera aktörer över infrastrukturnätverket. Dessa aktörer förväntas vara en del av det IT ekosystem som delvis redan existerar och som delvis behöver byggas ut och homogeniseras för att skapa ett GotRIS. Det är viktigt att ett sådant övergripande informationssystem inte enbart kopplas ihop med hårdvara, utan snarare bygger på organisationers bakgrundskunskaper, dess generella acceptans och systemens pålitlighet. Dessa aspekter anses ofta som centrala vid studerandet av nya informationsstrukturer utifrån ett IS perspektiv. Nedan följer en kortare beskrivning av de potentiella forskningsområden som har identifierats och som delvis redan har utforskats ur ett sjöfartsperspektiv. Det bör tilläggas att dessa forskningsinriktningar på intet sätt representerar all forskning inom IT och Sjöfart. Traditionellt har sådan forskning även bedrivits inom områden som;
• HMI (Human machine Interaction) • IT och Krishantering
• Transportation Safety and Security • 3D Sea Charts
• Navigation
• IT och Kvalitetssäkring
Dock är forskning som kopplar samman ett stort antal aktörer såväl inom som utanför den traditionella aktörskedjan relativt understuderad. Nedan följer fyra tänkbara nya
forskningsområden inom ramen för GotRIS.
”S
HIPPI NG ANDIT
I
NFRAS TRUCTURE”
En fungerande IT infrastruktur kräver mer eller mindre konstant tillgänglighet (Edwards, 2003). Detta för med sig flera utmaningar främst rörande hur man designar, implementerar, underhåller, kontrollerar och managerar själva infrastruktursystemet (Ciborra, 2000). Med
Viktoriainstitutet – 227-2011-001, Holmberg, Karlsson, Johansson, Selander [56] fler och fler digitala lösningar till en lägre kostnad än tidigare förändras också möjligheterna till att bygga större och mer komplexa IT infrastruktursystem.
I Rolland och Monteiro’s (2002) studie av globala IT infrastruktursystem inom sjöfarten fokuserades det på svårigheterna att finna en balans mellan kontextspecifik förståelse och behovet av att standardisera över geografiskt åtskilda platser. Författarna följde ett maritimt klassificeringsföretag vars uppgift låg i att registrera och utvärdera fartyg som rörde sig över stora geografiska områden. Artikeln berör framförallt hur lokala behov måste vägas mot en välfungerande helhet. Detta inkluderar frågor så som hanterandet av skilda intressen och behov, anpassning av diverse existerande IT system, och communities of practice. Enligt Rolland och Monteiro (2002) styrs designen av en fungerande IT infrastruktur av att finna en balans mellan kostnader, kontextuell förståelse och inbyggd flexibilitet i systemet på såväl politisk som teknisk nivå. Det inkluderar även att hålla möjligheterna öppna för att omdesigna systemet genom att arbeta in en dynamik och agilitet som passar med föränderliga miljöer. I anslutning till detta ser vi en rad potentiella
forskningsingångar/frågeställningar relaterade till ett GotRIS: • Politiska effekter och påverkan av ett gemensamt GotRIS
• Kontextuell förståelse och kunskap kring aktörer utanför den traditionella informationskedjan
• Hur skapar/designar vi ett GotRIS med inbyggd agilitet och flexibilitet?
• Hur skall vi hantera lokala behov i relation till en större informationssystemkontext?
”M
ARI NED
IGI TALC
ONVERGENCE”
I en nyskriven artikel av Tilson et al (2010) beskrivs hur nya digitala teknologier har blivit en central del av den moderna infrastrukturen. Den ökade graden av digitalisering kan stödja och sammankoppla olika industrier och påverkar således människors liv, arbete och interaktioner. Under de senaste 20 åren har vi sett hur den ökade graden av digitalisering varit helt central för att förändra tidigare ”analoga” industrier. Vi ser nu en förändring i hur tidigare åtskilda industrier, genom en ökad grad av digitalisering, idag kan samarbeta för att skapa, och sprida olika tjänster och produkter.
Detta borde även vara centralt för sjöfarten där en ökad grad av digitalisering möjliggör en förbättrad kvalitet på industrirelaterade erbjudanden och tjänster. Dessutom finns potential för att skapa en större grad av flexibilitet och skapa digitala nätverk där all sorts digital information kan delas och distribueras inom ramen för samma infrastruktur. Detta kommer givetvis att föra med sig diverse utmaningar och intressanta forskningsingångar:
• Stora förändringar i de bakomliggande strukturer och ramar som tidigare omgärdat industrin
• Möjliggörandet av nya allianser och affärspartners • Kontrollerandet av känslig information och data • Möjligheter att erbjuda nya tjänster och funktioner
• Ägandefrågor rörande ett gemensamt IT infrastruktursystem över industrigränser
“M
ARI NEI
NF ORMA TI ONE
COS YS TE MS”
Digitala teknologier har möjlighet att mycket snabbt förändra rådande affärsmodeller och strategier (Evans et al. 2006; Yoo et al. 2008; Zammuto et al. 2007). Vi ser att Sjöfarten
Viktoriainstitutet – 227-2011-001, Holmberg, Karlsson, Johansson, Selander [57] kommer att stå inför liknande utmaningar som en del i ett större ekosystem. Ett ekosystem definieras av ett aktivt skapande av relationer mellan olika parter. För den specifika organisationen är skapandet av sådana relationer tudelade på så vis att de ofta innefattar skilda intressen. På så vis kan man säga att informations ekosystem är en teknologisk miljö som präglas av ”coopetition”. Coopetition är ett begrepp som innefattar såväl konkurens (competition) såväl som samarbete (cooperation). Å ena sidan behöver organisationer samarbeta för att vara konkurrenskraftiga, å andra sidan behöver de också dela med sig så att de bidrar till de andra aktörerna i ekosystemet. Som en del av ett sådant större
informationsekosystem behöver relationerna mellan olika partner underhållas, och konstant förändras. Ett informationsekosystemperspektiv på sjöfart för med sig frågor rörande • Allianser och interaktioner mellan industrier och företag
• Kunskapsskapande och nätverk
• Synliggörande av dynamiken i ett informationsekosystem för Sjöfart • Beroenden mellan olika aktörer i informationskedjan
“M
ARI NEA
CTIVI TY-
BAS EDD
ESIGN”
I en relativt ny artikel av Quaadgras och Myner (2009) beskrivs behovet av ITS stöd för ”distribuerat arbete” gällande logistikhantering hos den amerikanska flottan (US Navy). Distribuerat arbete inkluderar operativt arbete som genomförs av två eller flera personer som är geografiskt åtskilda. Dessa personer, eller organisationer, är typiskt gemensamt ansvariga för att uppnå sina mål och måste därför koordinera och interagera med varandra. I en delvis liknande studie av Bogh Andersen (2006) diskuteras activity-based design, ett område som berör kommunikationen och samspelet mellan olika teknologiska och mänskliga aktörer. Bogh Andersen (2006) ger tre exempel på detta.
Initialt menar Bogh Andersen (2006) att sjöfartsrelaterat arbete typiskt inkluderar hur
mänskliga aktiviteter och automatiserade system är sammanbundna genom att de delvis kan ersätta varandra. Ett exempel på detta kan vara hur ett skepp styrs och dess hastighet kontrolleras, av en kapten i en hamn emedan dessa uppgifter efter hand, när skeppet når öppet hav, överlåtes på automatiska system. För det andra menar Bogh Andersen (2006) att sjöfartsrelaterat arbete ofta inkluderar ett sammankopplande av kommunikativa och fysiska handlingar. Exempelvis inkluderar broöppningsarbete en fysisk del rörande förflyttning av själva fartyget samtidigt som det kräver kommunikation med såväl personal, andra fartyg och lotstrafik. För det tredje, menar Bogh Andersen (2006) i likhet med Rolland och Monteiro (2002) att olika aktörers fysiska placering sätter ramarna för individens möjlighet att agera. Här finns således ett antal intressanta forskningspotentialer;
• Hur kommunikativa och materiella aktiviteter är sammanbundna
• Hur kan man ta hänsyn till den spatiala faktorn i utformandet av en övergripande IT infrastruktur?
• Hur kommunikationen hanteras mellan distribuerade aktörer över stora geografiska områden och aktörer spridda över flera olika industrier.
Viktoriainstitutet – 227-2011-001, Holmberg, Karlsson, Johansson, Selander [58]
REFERENSLISTA
Andersen, P-B. (2006). Activity-Based Design. European Journal of Information Systems. Vol. 1. pp. 9-26
Arvidsson, B. (2008). Förstudie angående ökad godstrafik på Göta Älv. BACAB. Tillgänglig på http://www.vgregion.se/Pages/167194/alvpendelslutrapport.doc
Bmvit. (n.d.). DoRIS. Hämtad december 12, 2010, från http://www.doris.bmvit.gv.at/en/ Bogh Andersen (2006)
Chalmers. (2010). Falköping- Dry Port. Hämtad november 8, 2010, från
http://www.chalmers.se/tme/EN/education/masters/master-s-thesis/falkoping-dry-port Ciborra, U. C. (2002). The Labyrinths of Information: Challenging the Wisdom of Systems.
Oxford University Press
COM. (2006). Communication from the commission on the promotion of Inland Waterway Transport “NAIADES. Brussels, 17.1.2006 COM(2006) 6 final. Tillgänglig på
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2006:0006:FIN:EN:PDF De Rond, M., and Bouchikhi, H. "On the Dialectics of Strategic Alliances," Organization
Science (15:1), 2004, pp. 56-59.
Dryport. (2010a). The Dryport project, developing key links in today’s logsitics chains. Hämtad november 7, 2010, från
http://www.dryport.org/files/users/Dryport%20Brochure%202009_155.pdf Dryport. (2010b). Dryport – The project. Hämtad november, 7, 2010, från
http://www.dryport.org/files/users/Dryport%20Information%20Leaflet_156.pdf
Edwards, P. M. (2003). Infrastructure and modernity: Force, time, and social organization in the history of sociotechnical systems. In Modernity and Technology, T. J. Misa & P. Brey & A. Feenberg (Eds.) Cambridge, MA: M IT Press.
e-freight. (n.d.a). e-FREIGHT is an Integrated project within the EU's 7th Framework programme. Hämtad November 6, 2010, från http://www.efreightproject.eu/default.aspx e-fregith. (n.d.b). About e-Freight. Hämtad november 6, 2010, från
http://www.efreightproject.eu/default.aspx?articleID=18749&heading=The%20Project e-freight. (n.d.c). Background. Hämtad november 6, 2010, från
http://www.efreightproject.eu/default.aspx?articleID=18776&heading=Background Europa. (2008). Promotion of inland waterway transport “NAIADES”. Hämtad november 22,
2010, från http://europa.eu/legislation_summaries/environment/tackling_climate_change/ l24450_en.htm
Europa. (2005). Inland waterways: River information services. Hämtad december 5, 2010, http://europa.eu/legislation_summaries/transport/waterborne_transport/l24239_en.htm Freightwise. (2008a). FREIGHTWISE. Hämtad november 7, 2010, från
http://www.freightwise.info/cms/
Freightwise. (2008b). FREIGHTWISE aims: Supporting intermodal transport by advanced management tools and an open architecture. Hämtad november 7, 2010, från http://www.freightwise.info/cms/?mainnav=Aims
Göta Älv. (n.d.). I National Encyklopedin. Hämtad september 19, 2010, från http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/lang/göta-älv
Viktoriainstitutet – 227-2011-001, Holmberg, Karlsson, Johansson, Selander [59] Länsmunseum , Länsstyrelsen i Älvsborgs Län, Kring Göta Älv – Studier i en dalgång (s.171-175). Göteborg: Tre Böcker Förlag AB
Hansson, L. (1993). Kraften från Göta Älv. I Göteborgs Historiska Museum, Älvsborgs Länsmunseum , Länsstyrelsen i Älvsborgs Län, Kring Göta Älv – Studier i en dalgång (s.164-170). Göteborg: Tre Böcker Förlag AB
IHS Fairplay. (2010). Register of Ships 2010 – 2011. Hämtad december 7, 2010, från
http://www.ihsfairplay.com/Maritime_data/Register_Of_Ships/Register_Of_Ships.html?pro duct=ROS&i=1
Inland Transport Committee. (2007a). International Standard for Tracking and Tracing on Inland Waterways (VTT). ECE/TRANS/SC.3/176. United Nations New York and Geneva,
Resolution No. 63
Inland Transport Committee. (2007b). International Standards for Notice to Skippers and for Electronic Ship Reporting in Inland Waterways. ECE/TRANS/SC.3/175. United Nations New York and Geneva, Resolution No. 60
International Navigation Association. (2002). Vessel Traffic and Transport Management in the Inland Waterways and Modern Inforamtion Systems. Bryssel: PIANC General Secretariat
Jadaan, T. (2010). Organisering för framtiden! - Hur bör man hantera digitaliseringen av järnvägen?, Workshop Trafikverket Järnväg, Borlänge, September 29, 2010.
JRCC. (2010). Sjö- och flygräddningscentralen. Hämtad december 7, 2010, från http://www.sjofartsverket.se/sv/Om-oss/Organisation/Sjotrafikavdelningen/Sjo--och- Flygraddningscentralen/
Källström, L., Gustafsson I, Poersch R., Fischer D. (2006). Introducing Freightwise — A Management Framework For Intelligent Intermodal Transport. BMT Transport Solutions GmbH, German. Tillgänglig på www.freightwise.info/cms/Content/download/freightwise- its_oct_2006.doc
Leaflet. (2008). Leaflet Inland ECDIS. Hämtad december 8, från http://www.ccr- zkr.org/Files/ris/leafecdis2008_e.pdf
Linge, L. (1993). Göta Älv som riksgräns och handelsled. I Göteborgs Historiska Museum, Älvsborgs Länsmunseum , Länsstyrelsen i Älvsborgs Län, Kring Göta Älv – Studier i en dalgång (s.88-97). Göteborg: Tre Böcker Förlag AB
Lisaj, A .(2009). Electronic reporting of ships in the RIS system. CRC Press. Taylor and Francis Group, LLC. 2010, pp. 379-383
Malmquist, L. (2001). AIS Transponder till sjöss: Från idé till världsstandard. Norrköping: Repro & Tryck
NAIADES. (n.d.). NAIADES Action Programme. Hämtad september 17, 2010, från http://www.naiades.info/page.php?id=84&path=80
Olsson, F. (2005). ITL – Intelligent Timber Logistics, Slutrapport, Skogsindustrierna, Stockholm. Capgemini på uppdrag av Blekinge Tekniska Högskola.
Tillgänglig på http://www.skogsindustrierna.se/web/Logistik.aspx Papinet. (n.d.). WoodX (Wood Products). Hämtad november 7, 2010, från
http://www.papinet.org/no_cache/user-groups/woodx-wood-products/?sword_list[]=woodx Quaadgral, A., and Myner, G.M. (2009). “Distributed Work Display: A Representation of
Analyzing Enacted Distributed Operational Work” International Conference on Information Systems, St Louis, USA.
RIS. (n.d.a). About River Information Services. Hämtad december 5, 2010, från http://www.ris.eu/about-river-information-services
Viktoriainstitutet – 227-2011-001, Holmberg, Karlsson, Johansson, Selander [60] RIS. (n.d.b). Inland ECDIS. Hämtad december 7, 2010, från
http://www.ris.eu/expert-groups/inland-ecdis
RIS. (2010). General RIS. Hämtad december 5, 2010, från http://www.ris.eu/general-ris Rising. (n.d.). Project Summary. Hämtad november 6, 2010, från
http://www.rising.eu/c/document_library/get_file?p_l_id=10520&folderId=14149&name= DLFE-239.pdf
Rolland, K-H., and Monteiro, E. (2002). Balancing the Local and the Global in Infrastructural Information Systems. The Information Society 18, pp. 87-100
Schilling, M.A. and Phelps, C.C. (2007). Interfirm Collaboration Networks: The Impact of Large-Scale Network Structure on Firm Innovation. Management Science (53:7), 2007, pp. 1113-1127
Sjöfartsverket. (2010a). AIS transpondersystem. Hämtad december 5, 2010, från http://www.sjofartsverket.se/Infrastruktur-amp-Sjotrafik/Sjotrafikinformation/AIS- transpondersystem/
Sjöfartsverket. (2010b). Elektroniska sjökort. Hämtad december 5, 2010, från http://www.sjofartsverket.se/sv/Infrastruktur-amp-Sjotrafik/Sjogeografisk- information/Elektroniska-sjokort/
Sjöfartsverket. (2010c). Fakta om tjänst som VTS-operatör. Hämtad december 12, 2010, från http://www.sjofartsverket.se/sv/Om-oss/Ett-hav-av-mojligheter/Att-arbeta-som-VTS- operator/Fakta-om-tjanst-som-VTS-operator/
SOU 2006:94. Översvämningshot. Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Stockholm: Miljödepartementet SOU 2011:4. Genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar i svensk rätt. Stockholm:
Näringsdepartementet
Storkull, L. (2005). Fakta om Göta älv: En beskrivning om av Göta älv och dess omgivning 2005. Göteborg: Göta älvs vattenvårdsförbund
Sundmark, C. (2010). Utvecklingen av Containersjöfarten. Tillgänglig på
http://www.portgot.se/prod/hamnen/ghab/dalis2bs.nsf/vyPublicerade/C39BB879C6608580C 12577E5004755A8?OpenDocument
Thorén, S-G. (2010). Göteborgs Hamn och järnvägen - Vad kan hamnen erbjuda?. Tillgänglig på
http://www.portgot.se/prod/hamnen/ghab/dalis2bs.nsf/vyPublicerade/C39BB879C6608580C 12577E5004755A8?OpenDocument
Tilson, D., Kyytinen, K., Sörensen, C. (2010). ”Desperately seeking the Infrastructure in IS Research: Conceptualization of ”Digital Convergence” as co-evlolution of social and technical Infrastructures” Proceedings of the 43rd Hawaii International Conference on System Sciences.
Trafikkontoret Göteborg. (2009). Sjöfarten på Göta älv – en arkivstudie inför planerad ersättning av Göta älvbron i Göteborg. Trafikkontoret Göteborg stad. Tillgänglig på
http://www2.trafikkontoret.goteborg.se/resourcelibrary/Sjofarten_pa_Gota_Alv_medd_2009 -3.pdf
Transportstyrelsens författningssamling. (2010). Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om navigationssäkerhet och navigationsutrustning. Transportstyrelsen, TSFS 2010:12, Sjöfart, Tillgänglig på
http://www.transportstyrelsen.se/Global/Regler/TSFS_svenska/TSFS_2010_12.pdf?epslang uage=sv
Ufs A. (2010). Underrättelser för sjöfarande. Sjöfartsverket. Tillgänglig på
Viktoriainstitutet – 227-2011-001, Holmberg, Karlsson, Johansson, Selander [61] Underrattelser-for-sjofarande-/Ufs-haften-PDF/
Vgregion. (2010a). Dryport – a modal shift in practice. Hämtad november 9, 2010, från http://www.vgregion.se/Pages/130012/Dryport_folder_juni_2010.pdf
Vgregion. (2010b). Dryport - a modal shift in practice. Hämtad november 9, 2010, från
http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Program- samarbeten/Aktuella-program/Dryport/
Viktoriainstitutet. (2010). ISET – Innovation for Sustainable Everyday Travel. Hämtad december 2, 2010, från http://web.viktoria.se/iset/
Vänerns Vattenvårdsförbund. (2009). Vänern Årsskrift 2009 Vänerns Vattenvårdsförbund. Rapport nr 51. 2009 Utgiven av Vanerns vattenvardsforbund. Tillgänglig på
http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/57CE17CB-77F6-40C8-9E0F- 88AC5E8A434E/0/Vanern_arsrapport_2009.pdf
Vänerrådet. (2002a). Sjöburna Godstransporter på Vänern – Kartläggning och analys av framtida potential. Tillgänglig på http://www.vnr.se/files/45.pdf
Vänerrådet. (2002b). Bilaga till rapporten: Sjöburna Godstransporter på Vänern – Kartläggning och analys av framtida potential. Tillgänglig på
http://www.mariterm.se/hoganas/download/Rapporter/Bilaga.pdf
Willems, C. (2010). The RIS Key technologies and their harmonised use in River Information Services. Tillgänglig på http://www.ris.eu/general-ris
WSP. (2009). Göta Älv – Transporter, Broar och Barriärer. WSP Sverige AB. Tillgänglig på http://www.grkom.se/download/18.276a42981270147ed3580001796/G%C3%B6ta+%C3% A4lv.pdf
Yoo, Y., Lyytinen, K., and Boland, R.J. (2008). Innovation in the Digital Era: Digitization and Four Classes of Innovation Networks. Working Paper, Temple University, 2008.
Zammuto, R.F., Griffith, T.L., Majchrzak, A., Dougherty, D.J., and Faraj, S. (2007).
Information Technology and the Changing Fabric of Organization. Organization Science (18:5), 2007, pp. 749-762.
Viktoriainstitutet – 227-2011-001, Holmberg, Karlsson, Johansson, Selander [62]
BILDFÖRTECKNING
Figur 1 Use.Case A Co-modal containertransport – ”Containerpendeln” ... 6Figur 2 Use.Case B “Flispendeln... 7