BO ROTHSTEIN
F
orskning är till sin natur internationell och multikulturell. Lika lite som det kan fi nnas en svensk matematik eller biologi, kan det fi nnas en samhällsvetenskap som begränsar sig till svenska förhållanden. Tvärtom är det så att vi bara kan för-klara svenska särdragen i svensk politik om vi jämför med andra länder. Även om aldrig så ivriga forskningsbyråkrater gärna vill styra och ställa med forskningen på den nationella nivån, står de sig slätt mot det internationella forskarsamhället av det enkla skälet att den inte går att kontrollera med de politiska och administrativa medel som står dem till buds på den nationella och lokala nivån. För samhällsforsk-ningen är denna internationalisering själva livlinan eftersom det bara är så man kan hävda sitt oberoende gentemot de kommersiella och politiska intressen som har en olycklig tendens att försöka styra forskningen för att kunna utnyttja den för sina egna syften. Forskningsresultat går nämligen inte alltid den väg som de med eko-nomisk eller politisk makt önskar och sanningen är ibland synnerligen illa tåld. Särskilt för statsvetenskapen som har att granska den politiska makten på den po-litiska maktens ekonomiska och administrativa villkor är detta oberoende helt nödvändigt. När det gäller frågor om förtroendet för politikens institutioner rör man sig nämligen på ett minerat område.Alltnog, numera kan den som så önskar faktiskt mäta vad som sker i det interna-tionella forskarsamhället. Genom de databaser som drivs av International Science Information kan man mäta vad det är för begrepp som fångar det internationella forskarsamhällets intresse. Databaserna registrerar alla viktigare vetenskapliga tid-skrifter som publicerar forskarrapporter efter oberoende kollegial kvalitetsgranskning (sk. peer review), idag inalles närmare 3 000. I denna databas kan man söka efter vetenskapliga artiklar med hjälp av s.k. nyckelord. Om man söker på förekomsten av termen ”trust” i artiklarnas titlar, sammanfattningar eller de nyckelord som förfat-tarna angivit (vanligtvis tre till fem) får man det resultat som visas i fi guren ned-an.
Som framgår av fi guren har det skett en mycket kraftig ökning av antalet veten-skapliga artiklar om förtroende. Från 1990 till 2003 talar vi om en tiodubbling. Även om man tar hänsyn till att antalet tidskrifter i databasen ökat, är det likväl fråga om en ökning med drygt 700 procent.
Figur 1 Antal publicerade vetenskapliga artiklar om förtroende (trust) 1990−2003
Källa: Social Science Citation Index 1990-2003
Man kan naturligtvis fråga sig varför det internationella forskarsamhället kommit att bli så intresserat av frågan om förtroende. Jag tror det fi nns ett antal skäl till detta. Ett är rent teoretiskt och handlar om de ekonomiska samhällsmodellernas tillkortakommanden. Problemet, som i den teoretiska litteraturen går under begrep-pet ”multipla jämviktslägen”, innebär att det utifrån antaget om att människor styrs av sitt rationella egenintresse, kan i princip vad som helst hända. Om man tar ett problem som korruption kan vi hamna både i Palermo och Oslo, dvs i samhällen med massiv korruption och i samhällen där korruption är ett närmast okänt feno-men. Om offentliga tjänstemän tror att de fl esta andra tjänstemän tar mutor är det naturligtvis rationellt att själv ta emot mutor. Men om man litar på att de fl esta andra inte sysslar med bestickning, kan det vara rationellt att vägra ta emot mutor. Det är mycket som talar för att förtroende för de andra aktörerna är vad som avgör vilket av dessa lägen som skall uppkomma (Kornai, Rothstein & Rose-Ackerman 2004).
Ett annat skäl till intresset för förtroende som fenomen är att det är kopplat till många saker som normativt anses mycket önskvärda. Samhällen i vilket människor anser att de i allmänhet kan lita på andra människor har bättre fungerande demo-kratiska institutioner, högre ekonomisk tillväxt, mera ekonomisk jämlikhet och ett mera vitalt frivilligt föreningsliv. Individer som anser att de kan lita på andra män-niskor har högre utbildning och högre inkomster, är oftare friska, är mera nöjda
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 0 500 1000 1500
med sitt liv och tycker bättre om demokratins institutioner (Rothstein 2003, Usla-ner 2002, Delhey & Newton 2003).
Ett tredje skäl till det stora intresset för förtroende är att det är en variabel som innehåller det som empiriskt inriktade samhällsforskare gillar, nämligen mycket variation. Det fi nns helt enkelt mycket att förklara och det är som nämnts av många skäl viktigt att hitta förklaringar till den variation man kan observera. Om man jämför länder när det gäller graden av mellanmänsklig tillit är de skillnader som fi nns närmast uppseendeväckande stora. Grovt sett kan man ge följande beskrivning av de data som kommer från de sk. World Value Surveys. I de nordiska länderna är det omkring 60 procent av befolkning som ”anser att man i allmänhet kan lita på människor i samhället”. I de kontinentaleuropeiska länderna är siffran i runda tal 40 procent, i Latineuropa runt 25 procent och i länder som Brasilien, Rumänien och Turkiet runt 10 procent (Rothstein & Stolle 2003).
SOM-institutet har sedan 1996 mätt tillståndet för den mellanmänskliga tilliten i Sverige. Frågan har ställts på ett något annorlunda sätt än i World Value - under-sökningarna. Istället för ett enkelt ”ja” eller ”nej” har svarsalternativen getts i form av en 0-10 skala. Resultatet visas i fi gur 2.
Figur 2 Mellanmänsklig tillit (procent)
Fråga: ”Enligt Din mening, i vilken utsträckning går det att lita på människor i allmänhet? Svara med hjälp av nedanstående skala”.
Kommentar: Skalan går mellan 0 och 10, där 0 innebär att ”det går inte att lita på människor i
allmänhet” och 10 ”det går att lita på människor i allmänhet”. Resultaten är baserade på alla sva-rande inklusive ”vet ej-svar” (3 – 6 procent genom åren)
54 56 56 55 55 57 50 58 30 28 28 30 29 29 32 27 11 11 11 12 12 13 13 9 0 10 20 30 40 50 60 70 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Höglitare (7-10) Medellitare (4-6) Låglitare (0-3) procent
Det är som synes en stor stabilitet i den mellanmänskliga tilliten. De tidigaste un-dersökningar som fi nns är gjorda i Sverige är från 1981 (World Value) och gav vid handen att 57 procent svarade ja på tillitsfrågan. Man kan således säga att detta är en uppfattning (attityd och/eller norm) som är mycket stabil i den svenska befolk-ningen. Det är med andra ord en tillgång för det svenska samhället som, såsom den kan mätas i surveyundersökningar, är mycket stabil.
En central fråga i forskningen om förtroende är naturligtvis hur man skall för-klara de stora skillnader som fi nns mellan länder. Ligger det i vissa nationers och folks kultur att lita respektive inte lita på andra människor? Eller har det att göra med de politiska institutionerna? Är det förekomsten av demokrati, rättstat, väl-färdspolitik och respekt för mänskliga rättigheter som skapar tillit till andra män-niskor? Eller ligger uppfattning om social tillit djupt förborgad i historiskt-kultu-rella uppfattningar som är oberoende av de politiska institutionerna? Ett sett att undersöka detta är att jämföra personer som bor i Sverige och som har svenskt ursprung med dem som har sitt ursprung i andra länder eller som är medborgare i andra länder. Eftersom det inte är stor variation i utfallet på denna fråga år från år är det möjligt att slå samman data från skilda SOM-undersökningar för att studera frågan. På så sätt kan man bryta ner materialet till undergrupper där man kan komma frågan närmare. Tar personer som invandrat till Sverige ifrån länder där den sociala tilliten är låg med sig sin låga tillit till andra människor och bevarar den i Sverige? Eller påverkas de av att bo i Sverige till att bli ”höglitare”?
Det visar sig att de som är svenska medborgare har klart högre förtroende för andra människor än personer som är medborgare i något annat land och som har invandrat eller fl ytt till Sverige. Det skulle tala för att det är den historiskt ned-ärvda kulturen och inte politiska institutioner som har störst inverkan. Men många invandrare har en svår situation i Sverige. De är ofta arbetslösa och har ofta låga inkomster och därmed fi nns det stor risk att de inte känner tillhörighet till det svenska samhället utan istället uppfattar sig som marginaliserade. Det kan med andra ord vara deras utanförskap i Sverige, snarare än deras kulturella bakgrund som påverkar förtroendet för andra människor i negativ riktning. Detta kan till viss del undersökas i SOM-materialet om man slår samman undersökningar från fl era år. Resultatet visas i fi guren 3.
En möjlig tolkning av dessa data är följande. Personer med svenskt medborgarskap har klart större förtroende för andra människor än personer med icke-svenskt med-borgarskap. Men om man kontrollerar för om personerna förvärvsarbetar eller ej, försvinner en tämligen stor del av skillnaderna. Det vill säga, om en person som bor i Sverige men som är medborgare i ett annat land ges möjlighet att arbeta, kommer hon eller han att ha nästan lika högt förtroende för andra människor som personer som är svenska medborgare. Att ha arbete är ofta en viktig ingrediens i möjligheten att känna tillhörighet till ett samhälle. Med arbete följer en mängd saker som kan skapa denna tillhörighet, medan att inte ha arbete tenderar att ge den motsatta
upplevelsen. Men, det kan naturligtvis också vara så att personer med hög tillit till andra människor (och som är invandrare) har lättare att få jobb.
Figur 3 Andel med hög mellanmänsklig tillit efter medborgarskap och förvärvsarbete
Källa: Riks-SOM 1991-2001. Antal svar = 9330
Ett annat sätt att undersöka frågan är att titta på var någonstans föräldrarna är uppvuxna. Om man delar in befolkningen i de vars far är uppvuxen i Norden och de som är uppvuxna utanför Norden, får man återigen ett klart resultat, nämligen att den förra gruppen litar betydligt mer på andra människor än den senare. Ett resultat från forskningen om förtroende är emellertid att utbildning tenderar att ha en positiv påverkan. Ju mer utbildning folk har, desto mer litar de på andra män-niskor (Uslaner 2002, Delhey & Newton 2003). Vad händer då om vi försöker kontrollera tillit till andra människor i förhållanden till både uppväxtförhållanden och utbildning. Resultatet ges i fi gur 4.
En tolkning av resultatet är följande. Det visar sig att personer där fadern är uppväxt utanför Norden har ett klart lägre förtroende för andra människor än de vars far är uppväxt i något nordiskt land. Så långt får kulturtesen stöd. Men, om man ger personer vars far är uppväxt utanför Norden mycket utbildning, försvinner en stor del av skillnaden. Personer vars far är född utanför Norden men som har hög utbildning (dvs har påbörjat högskole- eller universitetsutbildning eller har högskole- alternativt universitetsexamen) har så gott som lika hög social tillit som de med vars far är uppväxt i något nordiskt land.
Procent
Svensk medb Medb. i annat land 0 25 50 75 63 53 53 36 Förvärvsarb Ej förvärvsarb
Figur 4 Tillit i förhållande till faderns uppväxt och utbildning
Källa: Riks-SOM 1996-2003. Antal svar = 23096
Men, det kan naturligtvis återigen vara så att det är personer som från början har hög tillit till andra människor som söker och har möjlighet att komma till hög-skole- och universitetsutbildningar. Att reda ut kausala förhållanden i samhällsve-tenskap är komplicerat. Resultaten indikerar emellertid att det är de sociala om-ständigheterna människor lever under, snarare än hennes nedärvda kultur, som påverkar förtroendet för andra människor.
Referenser
Delhey, Jan, and Kenneth Newton. 2003. Who trusts? The origines of social trust in seven societies. European Societies 5 (2):93-137.
Kornai, Janós & Rothstein, Bo & Rose-Ackerman, Susan (red). 2004. Creating Social Trust in Post-Socialist Transition. New York: Palgrave/Macmillan
Rothstein, Bo. 2003. Sociala fällor och tillitens problem. SNS Förlag
Rothstein, Bo & Stolle, Dietlind. 2003. Social Capital in Scandinavia. Scandina-vian Political Studies, 2003. 22(1): 1-23.
Uslaner, Eric M. 2002. The Moral Foundation of Trust. New York: Cambridge Uni-versity Press.
Procent
Norden Utanför Norden 0 25 50 75 64 51 42 59 38 38 Hög utbildning Mellan utbildning Låg utbildning