Musiklärarens bakgrund

Musiklärarens bakgrund tycks inte påverka i någon större grad vad man undervisar om. Musicerande av diverse pop- och rocklåtar på gitarr, bas, keyboards och trummor dominerar, trots musiklärarnas

olika bakgrunder. Forskning hävdar att detta kan bero på att lärare själva är uppväxta med just den musiken (Persson & Thavenius, 2003, s. 93).

De flesta av de musiklärare jag intervjuat har en populärmusikalisk bakgrund. Det bör dock sägas att Ylva är klassiskt skolad körsångerska och Isa har en bakgrund som klassisk violinist. Dock är det ingen av lärarna som aldrig själv lyssnat på pop- eller rockmusik. Kanske för att det som musikintresserad västerlänning kan vara svårt undgå att komma i kontakt med populärmusiken då den spelas i radio och tv såväl som i butiker eller vid diverse sociala sammankomster.

Det som påverkar är snarare hur man undervisar om det. Isa som är intresserad av världsmusik och olika kulturer är noga med att benämna musikhistorien ”västerländsk musikhistoria”. Även om hon också lägger mest tyngd på pop- och rockmusik visar uttalandet på en medvetenhet om att det kanske inte är allas musikhistoria som berättas, utan just den västerländska.

I Ylvas fall skiner hennes bakgrund som dansare igenom då hon berättar att hon alltid ägnar minst en lektion åt dans, medan Erik inte alls tycker att dansen hör hemma i musikämnet. Det är också Ylva och Niklas som framhåller musikens hälsofrämjande effekter. Ylva är även utbildad idrottslärare och Niklas gammal handbollsspelare. Ylva väljer också att arbeta med väldigt enkla låtar som t.ex. ”Idas sommarvisa”. Hon arbetar alltid med den låten i sjuan, en lite svårare låt i åttan, och en ännu lite svårare i nian. Det är dock alltid just dessa låtar som spelas. Att variationen av låtar här inte är större kan förmodligen bero på att Ylva inte bekänner sig själv som någon särskilt skicklig instrumentalist utan främst är sångerska. Förmodligen skulle det innebära mer jobb för henne att implementera nya låtar i ensemblespelet än vad det skulle göra för någon som själv är en van instrumentalist.

Karl är den ende av lärarna som nämner att eleverna även får jobba med digitala verktyg och spela in musik. Han är också den ende av lärarna som nämner att han har sysslat med musikproduktion förut. Trots att det står som ett mål i kursplanen att eleverna ska arbeta med detta är han den ende som säger att han gör det, vilket tyder på att hans bakgrund som musikproducent lyser igenom. Att arbete med digitala medier är ovanligt visar också Skolverkets senaste utvärdering av musikämnet (Skolverket, 2015, s. 37). Utvärderingen visar också att detta är det område som musiklärare efterlyser mest vidareutbildning i (ibid, s. 36).

Det finns också en föreställning om att popmusik är det som är ungdomarnas musik (Strandberg, 2007, s. 74; Ericsson & Lindgren, 2010, s. 182) Det tycks bland mina intervjuade musiklärare finnas en önskan om att alla elever ska kunna delta och tycka att musiken man spelar är rolig. Forskning bekräftar också att en önskan från lärares sida om att ämnet av eleverna ska uppfattas som ”roligt” ofta är en bidragande orsak till att man väljer popmusik (Zimmerman, 2009,

förekommer i musikundervisningen på många olika skolor (Ericsson & Lindgren, 2010, s.187). Även om det inte nämns mer explicit vilka låtar som kan tänkas ingå i denna skolrepertoar är det kanske inte otänktbart att ”Sweet Home Alabama” som Knut gav som exempel på låt han ofta arbetar med, kan tänkas ingå. Mina resultat tycks också stärka tesen att musiklärare måste undervisa om något hon själv är förtrogen med (Asp 2014, s. 52, Georgii-Hemming 2005, s. 223).

Musiklärarens egen kompetens tillsammans med storlek på undervisningsgrupp, läroplan och skolans resurser i fråga om tillgång till instrument och lokaler blir alltså de mest begränsande ramfaktorena för vad man undervisar om i musikämnet i högstadiet.

Metoddiskussion

Jag valde att till detta arbete intervjua sex olika musiklärare med en kvalitativ intervjumetod i syfte att ta reda på vad musiklärare undervisar om. Den kvalitativa metoden syftar till att ta reda på hur något är utifrån undersökningspersonernas, i detta fall musiklärarnas, synvinkel (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 17). Det kan alltså vara värt att poängtera att undersökningens resultat utgår från vad musiklärarna uppger att de undervisar om. För att undersöka vidare vad lärarna verkligen undervisar om skulle en eventuell fortsättande studie kunna komplettera de resultat jag och även tidigare forskning fått fram med till exempel observationsstudier.

Då de intervjuade lärarna är få till antalet kan det vara svårt att dra alltför stora generella slutsatser av den empiri jag samlat in. Då hade undersökningen kanske behövt kompletteras av t.ex. enkäter. Å andra sidan är det intressant att min forskning i mångt och mycket bekräftar mycket av det andra forskare kommit fram till gällande vad som är det vanligaste undervisningsmomentet, lärarnas inställning till läroplanen i musik samt i vilken mån musiklärarens egen bakgrund kan anses vara en ramfaktor som påverkar undervisningsinnehållet i musikundervisningen. I kombination med annan forskning anser jag därför att de resultat jag kommit fram till i denna studie har hög realibilitet.

Konklusion

Baserat på resultaten från min studie har jag kommit fram till att ensemblespelet är det som premieras inom musikundervisningen i grundskolan. Musiklärarens bakgrund verkade inte spela någon större roll för vad man undervisar om utan snarare hur man undervisar. De flesta musiklärare i min studie ansåg att läroplanen är för detaljerad och har för svåra kunskapsmål i förhållande till ämnets utrymme inom ramen för skolans timplan.

Referenslista

Asp, Karl. (2011). Om att välja vad och hur: musiklärares samtal om val av undervisningsinnehåll i ensemble på gymnasiets estetiska program. Örebro: Örebro universitet.

Brunzell, Lisa, Olsson, Isabelle. (2007). ”Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill...eller?: En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7”. Examensarbete 2007:24. Örebro Universitet. Musikhögskolan.

Dahllöf, Urban. (1967). Skoldifferentiering och undervisningsförlopp: komparativa mål- och processanalyser av skolsystem 1. Stockholm: Häggström.

Ek, Karin. (1989). Musikens livsrum. Stockholm: Kungliga Musikaliska akademien.

Ericsson, Claes & Lindgren, Monica. (2010). Musikklassrummet i blickfånget: Vardagskultur, identitet, styrning och kunskapsbildning. Halmstad: Högskolan i Halmstad.

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wängnerud, Lena (2012). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4 uppl). Stockholm: Norstedts juridik.

Georgii-Hemming, Eva. (2005). Berättelsen under deras fötter: Fem musiklärares livshistorier. Diss, Örebro universitet, Örebro.

Grahn Stenbäck, Margaretha. (1995). Sång eller musik? En studie av musikundervisning i årskurserna 2 och 5 utifrån den nationella utvärderingen 1989. Linköping: Linköpings Universitet.

Gustafsson, Christina. (1999). ”Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete”, i Pedagogisk Forskning i Sverige, 4 ( 1)

Kjellstrand, Carolina. (2014). ”Varför gör du så?: Hur musiklärares musikaliska bakgrund och preferenser påverkar klassrumsundervisningen”. Examensarbete. Stockholm: Kungliga Musikhögskolan.

Lilliedahl, Jonathan. (2013). Musik i (ut)bildning: gränsdragningar och inramningar i läroplans(kon)texter för gymnasieskolan. Örebro: Örebro universitet.

Lindblad, Sverker m.fl. (1999). ”Ramfaktorteori och praktiskt förnuft” i Pedagogisk Forskning i Sverige, 4 (1)

Lundgren, Ulf P. (1999). ”Ramfaktorteori och praktisk Utbildningsplanering” i Pedagogisk Forskning i Sverige, 4 (1)

Moberg, Anna. (2012). ”Musikundervisning i grundskolan: En kvalitativ studie om vilka faktorer som påverkar musikundervisningens innehåll”. Examensarbete. Uppsala Universitet. Institutionen för pedagogik,didaktik och utbildningsstudier.

Nielsen, Frede V. (1998). Almen musikdidaktik. Köpenhamn: Akademisk forlag.

Persson, M. & Thavenius, J. (2003). Skolan och den radikala estetiken. Malmö: Malmö högskola. Sandberg, Ralf m.fl. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Musik. (Rapport 253). Stockholm: Skolverket.

Sandberg, Ralf. (1996). Musikundervisningens yttre villkor och inre liv. Några variationer över ett läroplansteoretiskt tema. Stockholm: HSL Förlag, 1996.

Schüllerqvist, Bengt & Nilsson, Roy. (2001). Lärarutbildningens ämnesdidaktik. Uppsala: Högskolan i Gävle.

Skolinspektionen. (2011). Musik i Grundskolan - Är du med på noterna rektorn? (2011:5) Stockholm. Skolverket. (2015). Musik i grundskolan: en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. Stockholm: Skolverket.

Strandberg, Tommy. (2007). Varde ljud! Om skapande i skolans musikundervisning efter 1945. Umeå: Diss, Umeå universitet.

Trost, Jan: Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur, 2010

Zimmerman Nilsson, Marie-Helene. (2009). Musiklärares val av undervisningsinnehåll. En studie om undervisning i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Bilagor

Bilaga 1. Intervjuguide

Eget musikintresse/fritidsvanor (kan kopplas till bakgrund)

1. Praktiserar du själv musik i någon form på din fritid? T.ex. Spelar i band, orkester, körsång, solosång

2. Konsumerar du musik på något sätt? 2.1 Går på konserter, musikal, opera 2.2 Lyssna på musik. Vilken musik?

3. Arbetar du med musik vid sidan om lärarjobbet? 3.1 Kördirigering

3.2 Frilans (intsurmentalist/sångare) 3.3 Forskning eller övrig textframställning

Tema 3:

Lärarens yrkesroll

1.1 Vilket moment lägger du ned mest tid på i undervisningen i stort? 2. Hur brukar du lägga upp en musiklektion?

2.1 Grupparbeten

2.2 Eget arbete

2.3 Helklass/Halvklass

2.4 Hemuppgifter

3. Hur mycket tid avsätter du till planering och övrig "icke-lektionstid"? 3.1 Planering

3.2 Rättning av prov och hemuppgifter

3.3 Egen inläsning och inlyssning av undervisningsmaterial 3.4 Betygssättning

4. Vad tycker du om läroplanen i musik och hur mycket följer du den? 4.1 Vad anser du om läroplanen?

4.2 Har du läroplanen i åtanke när du planerar en lektion?

4.3 Finns det några brister eller tillkortakommanden i läroplanen?

Tema 4:

Anledningar till val av undervisningsstoff:

1. Varför väljer du att undervisa om det du gör? 2. Vad påverkar ditt val av undervisningsstoff?

3. Finns det faktorer som begränsar din undervisning och skulle du arbeta annorlunda om dessa faktorer inte fanns?

3.1 Skolans resurser

3.4 Lektions- och planeringstid

3.5 Status

4. Skiljer sig ditt val av ämnesstoff mellan olika klasser 4.1 Olika årskurser

4.2 Klasser med "särskilda behov" 4.3 Olika årskurser