Som redan diskuterats till viss del i föregående avsnitt var de flesta av respondenterna mycket nöjda med restaureringen av strandmarkerna som en myggbekämpningsmetod. Man ansåg att åtgärden hade varit effektiv och att myggsituationen hade förbättrats. Även om det inte direkt undersöktes i denna studie kan det ändå vara intressant att konstatera att en hel del av respondenterna i enkätstudien som genomfördes i Nedre Dalälvsområdet såg just hävd av
strandmarker som ett alternativ till Bti eftersom man upplevde denna åtgärd som säker ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv (Soutukorva, Johansson &
Hasselström, 2013). Detta kan möjligtvis också ha påverkat uppfattningarna om denna åtgärd vid sjön Björken.
Men även om de boende i stort var nöjd med hävd av strandmarkerna som en myggbekämpningsmetod fanns det också de som uppgav att man borde bekämpa myggorna i området med Bti redan den kommande sommaren. Denna andel var inte stor men existerade ändå, trots att de flesta inte tyckte att man skulle bekämpa med Bti för tillfället. Gällande den allmänna inställningen till Bti som åtgärd för att minska myggförekomsten var en knapp majoritet positivt inställd och en knapp majoritet ansåg också att det var acceptabelt att bekämpa mygg vid sjön Björken med Bti i framtiden om myggsituationen skulle bli värre. Denna relativt positiva
37
inställning till Bti kan möjligtvis ha påverkats av den rätt omfattande rapportering i nationell media om bekämpningen vid Nedre Dalälvsområdet som under en lång period var mycket positiv till bekämpningen med Bti och presenterade den som en effektiv lösning på myggproblematiken utan några synliga nackdelar (Lidskog & Olausson, 2013). Att människors åsikter om olika miljöfrågor och miljöproblem ofta hänger samman med medierapporteringen har diskuterats i ett antal
forskningsstudier (Carvalho, 2005; Lidskog & Olausson, 2013).
Slutligen bör återigen betonas att blandade åsikter är vanliga bland människor då det gäller komplexa situationer. Hävd av strandmarkerna kan anses vara en mycket bra och effektiv metod för att bekämpa mygg men Bti kan också bedömas som ett bra och effektivt alternativ. Också kommentarer på öppna frågor i
enkätstudien i Nedre Dalälvsområdet visar på att även om de boende där har en positiv inställning till Bti för att detta medel verkar vara effektivt för stunden har man inget emot alternativa bekämpningsmetoder som är mer hållbara i längden så länge som de är effektiva i att minska på myggförekomsten (Soutukorva,
Johansson & Hasselström, 2013).
6.3
Faktorer som hänger samman med skillnader i
åsikter
Studien visar på att skillnader i upplevelser av myggsituationen till viss del verkar hänga samman med om man varit aktiv i en grupp/organisation för att få igång restaureringen av området runt sjön Björken eller inte. Om man har varit aktiv är man mindre benägen att anse att den nuvarande myggsituationen är besvärlig och att man hindrats från att vara ute på samma gång som har en mindre positiv inställning till Bti. Detta kan möjligtvis bero på att de som är aktiva har mer kunskap inom området genom att de har arbetat mer med frågan under många år. Men om så verkligen är fallet går inte att bekräfta med denna studie då
kunskapsfrågor inte inkluderades i enkäten. Det finns också studier som indikerar att de som engagerar sig inom liknande grupper ofta har mer extrema åsikter om frågan det gäller jämfört med andra berörda (Zwart, 2007). Det är dock svårt att veta om detta beror på att människor som har starkare åsikter är de som engagerar sig eller om det snarare är gruppolariseringseffekter som visar sig.
Gruppolarisering handlar om att när människor jobbar tillsamman i en grupp så påverkar man varandra på så sätt att man kommer att dra åt ett mer extremt håll i sina åsikter jämfört med personer som inte är aktiva i gruppen (Moscovici & Zavalloni, 1969). Att skillnaderna var större och mer frekvent förekommande då det gäller de som engagerat sig i en grupp/organisation än de som enbart
engagerat sig på annat vis stöder gruppolariseringshypotesen.
Att personer hyser starka positiva värderingar kopplade till biologisk mångfald hänger också samman med att man dels anser att myggsituationen inte är vidare besvärlig och dels har mindre positiva attityder till Bti. Att våra värderingar till viss del påverkar våra attityder till mer konkreta företeelser är ett välkänt fenomen inom socialpsykologisk forskning och bekräftas också av denna studies resultat (Myers m.fl., 2010; Stern & Dietz, 1994). Även om inställningen i media länge
38
var mycket okritisk och positiv till Bti har denna bild modifierats en del sedan år 2010 då olika instanser inom forskar- och myndighetsvärlden börjat peka på att det finns osäkerhet förknippad med Bti:s mer långsiktiga effekter på just den biologiska mångfalden (Lidskog & Olausson, 2013). Detta stöds också av resultat ifrån en kvalitativ studie i Dalälvsområdet där folk nämnde möjliga risker med Bti för den biologiska mångfalden redan innan dessa kritiska studier fick
uppmärksamhet i media (Ojala & Lidskog, 2011).
Ytterligare en intressant aspekt är att människor som har starka deskriptiva sociala normer om att andra i området anser att myggorna är ett hot, i högre utsträckning, anser att myggsituationen är besvärligare och även har en mer positiv inställning till Bti än de som inte hyser dessa normer. Studier inom socialpsykologin har visat att människor om man frågar dem direkt inte verkar tro, eller vilja erkänna, att hur man tror andra människor tänker och beter sig har en betydelse för de egna
åsikterna och agerandet (Cialdini, 2007). Men studier visar att just sociala normer har ett mycket starkt förklaringsvärde då det gäller t.ex. miljövänligt beteende (Göckeritz et al., 2010; Nolan et al., 2008). Resultatet av föreliggande studie styrker dessa teorier ytterligare. Med hjälp av vår studie kan man dock inte med säkerhet säga vad som påverkar eller orsakar vad eftersom det hade krävt en experimentell design eller en långtidsstudie. Experiment inom andra områden har dock visat att det till stor del är de sociala normerna som påverkar det egna beteendet och inte tvärt om, d.v.s. att man formar åsikter om andras beteenden utifrån hur man själv agerar (Schultz m.fl., 2007).
Studien visade därtill att ju yngre respondenterna var desto mer benägna var de att uppleva myggsituationen som besvärlig och att uppge att de hindrats från att vara ute på somrarna. Inställningen till Bti skilde sig dock inte åt beroende på ålder. Här kan nämnas att det finns sociologisk litteratur som argumenterar för att människor i vårt nutida samhälle har blivit alltmer känsliga och mindre villiga att acceptera olika hot, risker och olägenheter (Furedi, 2002; 2003). Detta skulle då indirekt indikera att detta karakteriserar yngre mer än äldre vilket denna studie bekräftar då det gäller olägenheter från myggor. Här bör också nämnas att vår enkät har besvarats av en stor andel äldre respondenter och frågan är här hur resultatet hade blivit om fler yngre hade svarat på vår enkät.
Slutligen visade det sig att kön inte verkar ha någon större betydelse för
upplevelsen av myggförekomsten och inställningen till Bti. Kvinnor låg i och för sig konsekvent högre på medelvärden över besvär från myggen och lägre då det gäller positiv inställning till Bti men enbart en av dessa medelvärdesskillnader var statistiskt signifikant och det var att kvinnor i högre utsträckning än män upplever att de hindrats från att vara ute p.g.a. myggförekomsten. Platsidentitet hade ingen betydelse för upplevelser av besvär från myggor och för inställning till Bti. En anledning till detta kan vara att platsidentitet mer har ett samband med allmän riskuppfattning om myggor som sedan kan påverka mer konkreta upplevelser av myggförekomst och attityder till olika bekämpningsåtgärder. Tidigare studier har visat på samband mellan just allmänna riskuppfattningar och platsidentitet (se Devine-Wright, 2009; Wester-Herber, 2004). Inte heller tilltro till ansvariga
39
myndigheter verkade ha någon betydelse gällande myggupplevelse och inställning till Bti. Det är dock föga förvånande då tillitsfrågor inte varit aktuella i området runt sjön Björken på samma sätt som de varit i Dalälvsområdet.
6.4
Styrkor och svagheter med studien
Alla empiriska studier har både styrkor och svagheter. En svaghet med denna studie är att för att verkligen kunna få kunskap om befolkningen i området runt sjön Björken upplever den nuvarande myggsituationen som förbättrad jämfört med hur den var innan bekämpningsåtgärderna sattes in borde även en studie gjorts av hur de boende upplevde situationen innan åtgärderna vidtagits. Denna möjlighet fanns dock inte eftersom denna studie initierades först några år efter att åtgärderna påbörjats. Däremot kan denna studie visa på att befolkningen idag är relativt nöjda med både myggsituationen och restaureringsåtgärderna.
En annan sak som bör påpekas är att den grupp som svarade på enkäten har en relativt hög medelålder. Eftersom upplevelsen av besvär från myggor till viss del verkar hänga samman med ålder kan detta ha påverkat just denna del av resultatet. Hade fler av de som svarat varit yngre hade kanske fler också upplevt
myggsituationen som besvärlig. Här bör dock påpekas att inställningen till själva restaureringsåtgärden, hävd av strandmarkerna, var så entydigt positiv att vi inte ansåg det vara relevant att titta på samband med varken ålder eller någon annan faktor.
Styrkan med denna studie är att ambitionen varit att rikta sig till en bred allmänhet som bor i området runt sjön Björken. Detta innebär att vi inte enbart kartlagt de som är aktivas åsikter, utan olika berörda gruppers attityder. Som nämnts i inledningen sker bekämpning av myggor i första hand utifrån människors uttryckta besvär (Soutukorva, Johansson & Hasselström, 2013). Med tanke på detta är det naturligtvis viktigt att verkligen försöka fånga in hur människor i de berörda områdena upplever situationen och vilka eventuella skillnader i
upplevelser som finns bland de boende. Det räcker kort sagt inte att enbart koncentrera sig på den faktiska myggförekomsten, dels för att den inte säger hur allmänheten upplever situationen, dels för att en acceptabel nivå av mygg kan förändras med tiden. Det räcker heller inte att koncentrera sig på att tala med redan aktiva då denna studie visar att de till viss del skiljer sig åt i uppfattningar ifrån de som inte varit aktiva, vilket stöds av socialpsykologisk litteratur om gruppolarisering.
41
7
Referenser
Battisti, A., et al., (2005). Expansion of geographic range in the pine processionary moth caused by increased winter temperatures. Ecological
applications, 15 (6), 2084–2096.
Beekman, V., & Brom, F.V.A. (2007). Ethical tools to support systematic public deliberations about the ethical aspects of agricultural biotechnologies. Journal of
Agricultural and Environmental Ethics, 20(1), 3–12.
Carvalho, A. (2005).Representing the politics of the greenhouse effect: discursive strategies in the British media. Critical Discourse Studies, 2, 1–29.
Cialdini, R. B. (2007). Descriptive social norms are underappreciated sources of social control. Psychometrica, 72(2), 263–268
Devine-Wright, P. (2009). Rethinking NIMBYism: The role of place attachment and place identity in explaining place-protective action. Journal of Community &
Applied Social Psychology, 19(6), 426-441.
Dickinson, K., & Paskewitz. S. (2012). Willingness to Pay for Mosquito Control: How Important Is West Nile Virus Risk Compared to the Nuisance of
Mosquitoes? Vector Borne and Zoonotic Diseases, 12(10), 886–892. DN (2012-07-28). Aggressiva myggor breder ut sig i länet.
Engdahl, E., & Lidskog, R. (2012). Risk, communication and trust: Towards an emotional understanding of trust. Public understanding of science, in press.
Expressen (2013-07-18). Attackmyggor har intagit Övertorneå.
Furedi, F. (2002). The Culture of Fear. Risk-taking and the Morality of Low
Expectation. New York: Continuum.
Furedi, F. (2003). Therapy culture. Cultivating Vulnerability in an Uncertain
Age. New York: Routledge.
Göckeritz, S., Schultz, P.W., Rendón, T., Cialdini, R.B., Goldstein, N.J., & Griskevicius, V. (2010). Descriptive normative beliefs and conservation behavior: The moderating roles of personal involvement and injunctive normative beliefs.
European Journal of Social Psychology, 40(3), 514–23.
Hernández, B., Hidalgo, C., Salazar-Laplace, M. E., & Hess, S. (2007). Place attachment and place identity in natives and non-natives. Journal of
42
Environmental Psychology, 27 (4), 310-319.
Hernández, B., Martín, A.M., Ruiz, C., Hidalgo, C. (2010). The role of place identity and place attachment in breaking environmental protection laws. Journal
of environmental psychology, 30(3) 281–288
Lidskog, R. (2011). Regulating nature: public understanding and moral reasoning. Nature and Culture, 6,149–167.
Lidskog, R., & Olausson, U. (2013). To spray or not to spray: The discursive construction of contested environmental issues in the news media. Discourse,
Context and Media, 2, 123–130.
Lundström, J., Hesson, J., Werner, S. (2009). Kan West Nile-virus bli ett problem i Skåne och Sverige? Smittskydd Skåne, 2, 4-5. Hämtad ifrån http://www.mygg.se.
Länsstyrelsen Gävleborg (2012a). Projektplan för 2013 för den regionala
landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven.
Länsstyrelsen Gävleborg (2012b). Uppnådda resultat för den regionala
landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven (RB 2012,
Uppdrag 64). Dnr 500-6999-12.
Lönngren. M., Setterwall, A., & Westberg, L. (2012). Kommunikation och
samverkan inom landskapsstrategin ”Människor, mygg och natur vid nedre Dalälven”. Utvärdering av det inledande arbetet i april 2012. Rapport
Länsstyrelsen Gävleborg, Hämtad ifrån http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/ Medlock, J. M., Kayleigh, M., Hansford, F., Schaffner, V., Versteirt, G.,
Hendrick, H. Z., & Van Bortel, W. (2012). A review of the invasive mosquitoes in Europe: Ecology, public health risks, and control options. Vector Borne and
Zoonotic Diseases,12 (6), 435–447.
Moscovici, S., Zavalloni, M. (1969). The group as a polarizer of attitudes.
Journal of Personality and Social Psychology, 12 (2): 125–135
Myers, D., Abell, J., Kolstad, A., & Sani, F. (2010). Social Psychology. 1st European Edition. Maidenhead: McGraw-Hill Higher Education.
Nilsson,C., & Renöfält,B.(2009).Mygg och Bti i nedre Dalälven. Utvärdering av
ett vetenskapligt uppföljningsprogram. Sweden's Environmental Protection
Agency, Stockholm, Report no.6305.
Nolan, J., Schultz, P.W., Cialdini, R.B., Griskevicius, V., & Goldstein, N. (2008). Normative social influence is underdetected. Personality and Social Psychology
43
Nordström, A. (2010). Upplevelser av boendemiljö och psykisk hälsa hos boende i
områden med förekomst av översvämningsmygg: En miljöpsykologisk studie.
Psykologexamensuppsats, 30 hp, Uppsala Universitet. Hämtad från: http://www.forshaga.se
Ojala, M. (2007). Hope and worry: Exploring young people’s values, emotions,
and behavior regarding global environmental problems. Örebro Studies in
Psychology 11. Örebro University. Doctoral dissertation.
Ojala, M. (2008). Recycling and ambivalence: Quantitative and qualitative
analyses of household recycling among young adults. Environment and Behavior,
40(6), 777-797.
Ojala, M., & Lidskog, R. (2011). What lies beneath the surface? A case study of citizens’ moral reasoning with regard to biodiversity. Environmental Values,
20(2), 217-237.
Ojala, M. & Rikner, A. (2010). Att hantera det ambivalenta. Unga vuxnas
attityder och beteende gällande energieffektivisering i hemmet. Report No. 66.
Örebro, Örebro University: Centre for Urban and Regional Studies.
Peters, R. G., Covello, V. T., & McCallum, D. B. (1997). The Determinants of Trust and Credibility in Environmental Risk Communication: An Empirical Study. Risk Analysis, 17 (1), 43-54.
Proshansky, H. M. (1978). The City and Self-Identity. Environment and Behavior,
10(2), 147-169.
Schultz, P.W., Nolan, J.M., Cialdini, R.B., Goldstein, N., & Griskevicius, V. (2007). The constructive, destructive, and reconstructive power of social norms.
Psychological Science,18(5), 429-34.
Schäfer, M. L., & Lundström, J. O. (2009). The present distribution and predicted geographic expansion of the floodwater. Journal of Vector Ecology , 34(1), 141- 147.
Slovic, P. (1999). Trust, emotion, sex, politics, and science: Surveying the Risk- Assessment Battlefield. Risk Analysis, 19 (4), 689-701.
SMHI (2013a). Vädret sommaren 2012 en sammanfattning. Hämtad från www.smhi.se (2013-10-31).
SMHI (2013b). Nederbörd och solsken juni och juli 2012. Hämtad från www.smhi.se/ /klimatdata/meteorologi/klimatdata-2.1240. (2013-10-31).
44
Soutukorva, Å., Johansson, K., & Hasselström, L. (2013). Samhällsekonomisk
analys av myggproblemets kostnader. Rapport Länsstyrelsen Gävleborg. Dnr 500-
6801-2012.
Stern, P. C., & Dietz, T. (1994). The Value Basis of Environmental Concern.
Journal of Social Issues, 50(3), 65-84.
Sunne kommun (2006). Slutrapport för “Sjön Björken restaurering och
vandringsled”, Sunne kommun. Del 1. Hämtad från http://www.sunne.se (2013-
10-25)
Sunne kommun (2007). Slutrapport för ”Sjön Björken – betesmark och
vandringsled”. Del 2 Hämtad från http://www.sunne.se (2013-10-25)
Sunne kommun (2013a). Medias bevakning av projektet. Hämtad från http://www.sunne.se (2013-10-09).
Sunne kommun (2013b). Sjön Björken. Hämtad från http://www.sunne.se (2013- 10-09).
UNT (2013-03-17). Aggressiva myggor en fråga för allt fler.
Wester-Herber, M. (2004). Underlying Concerns in Land-Use Conflicts: the role of Place- Identity in Risk Perception. Journal of Environmental Science & Policy,
7(2), 109-116.
Wanous, J.P., & Hudy, M.J. (2001). Single-item reliability: A replication and extension. Organizational Research Methods, 4, 361-375.
Wanous, J. P., Reichers, A.E., & Hudy, M.J. (1997). Overall job satisfaction: How good are single-item measures? Journal of Applied Psychology, 82, 247-252. Wynne, B. (1992). Misunderstood Misunderstanding. Social Identities and Public Uptake of Science. Public Understanding of Science, 1(3), 281–304.
Wynne, B. (2001). Creating Public Alienation. Expert Cultures of Risk and Ethics on GMOs. Science as Culture, 10 (4), 445–481.
Zwart, I. (2007). Local deliberation and the favouring of nature. Environmental
Values, 16(3): 485–511.
Östman, Ö, & Wengström, Å. (2012). Hävdens betydelse för mängden
översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet. Rapport utgiven av Länsstyrelsen
Länsstyrelsens rapporter 2013
2013:1 Kommunikation och samverkan inom landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid nedre Dalälven utvärdering av det inledande arbetet 2013:2 ”Låt mig få veta att jag är en som kan” – om frustrationsgap, skuld-
beläggning och utanförskap – en rapport om sociala risker och social oro i Gävleborgs län
2013:3 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2013 2013:4 Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2012-2013 2013:5 Förvaltningsplan för stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2017 2013:6 Vegetationsklädda bottnar i Gävleborgs läns kustvatten -
Trendövervakning 2012
2013:7 Fiskbestånden i Gavleån och Testeboån - Utvärdering av inventeringsfiske 2012 – 2013
2013:8 Överenskommelser för en bättre miljö - utvärdering och uppföljning av åtgärdsprogrammet för miljömål i Gävleborg
2013:9 Analys av vattenflöden i Dalälven i relation till myggproduktion 2013:10 Färnebofjärdens högvattentoppar - kan de kapas?
2013:11 Application of the Building Block Methodology to the Dalälven Project 2013:12 Sammanställning och bedömning av myggbegränsningsmetoder i
Sverige och andra länder
2013:13 Hävdens betydelse för mängden översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet
2013:14 Bedömning av förutsättningar för användning av gasoldrivna myggfällor i bekämpning av översvämningsmyggor i nedre Dalälvsområdet
2013:15 Kommunikation och samverkan inom landskapsstrategin Människor, mygg och natur vid nedre Dalälven - utvärdering av det inledande arbetet
2013:16 Samhällsekonomisk analys av myggproblemets kostnader 2013:17 Regional risk- och sårbarhetsanalys Gävleborgs län 2013
2013:18 Konsekvenserna av hävd på biologiska värden vid nedre Dalälven
2013:19 Mygg och människor vid sjön Björken: Upplevelser av myggsituationen och attityder till bekämpningsåtgärder
Länsstyrelsen Gävleborg Rapportnr: 2013:19 ISSN: 0284-5954
Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 010-225 10 00 Webbadress: www.lansstyrelsen.se/gavleborg