Myndighetsspecifik värdegrund

Ett av de tydligaste sätten myndigheterna arbetar med den statliga värdegrunden är genom

myndigheternas egna värdegrunder, häri kallade myndighetsspecifika värdegrunder.

Värdegrunderna tar sig uttryck i huvudsak genom värdeord, inte sällan tre stycken. Vidare

förekommer värdeorden i samband med vision och verksamhetsidé. Det finns däremot inget krav

på att en myndighet ska ha en värdegrund, men det tycks vara ett vanligt förekommande

fenomen.

Det finns både likheter och skillnader mellan den statliga värdegrunden och de

myndighetsspecifika värdegrunderna. I de flesta fallen beskrivs att värdegrunden har sin grund i

vissa värden som tydligt återkopplar till den statliga värdegrunden. Exempelvis hos MSB där

verksamhetsidén presenteras som att de ”värnar människors liv och hälsa, samhällets

31

funktionalitet och grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter”

(min kursivering, MSB, 2019). I intervjuerna uppgavs att de myndighetsspecifika värdegrunderna

adresserar vissa delar av den statliga värdegrunden men också att den myndighetsspecifika

värdegrunden kompletterar den statliga. Däremot förekommer ingen explicit hänvisning i

värdegrundsdokumenten till den statliga värdegrunden som objekt.

Likheten i värdeorden kan skönjas hos både Försvarsmakten och MSB som båda har öppenhet

som ett av sina värdeord. Värdet av att vara öppen ”dubblerar den statliga värdegrunden”

(Intervju 3) vad gäller principen om fri åsiktsbildning. MyX har värdeordet effektivitet, vilket

tydligt återkopplar till den statliga värdegrundens princip av effektivitet och service. Vänder vi

oss till Skatteverket finns i värdeorden ingen explicit likhet med de statliga värdegrundens

principer. Sammanlagt har myndigheterna tio unika värdeord varav i tre av dessa finns en explicit

och tydlig koppling till den statliga värdegrundens principer.

Går vi sedan vidare till innehållet i själva värdegrunderna och inte bara läser de explicita

värdeorden framkommer framför allt skillnader. Där synliggörs att de myndighetsspecifika

värdegrunderna i huvudsak är inriktade på verksamhetens måluppfyllelse. Detta bekräftar den

bild av värdegrunder som Björkvall och Nyström Höög (2018) visat. Vi kan se detta genom att

exempelvis värdegrunderna är sammankopplade till det uppdrag som myndigheten har. Detta

kommer särskilt till uttryck genom att värdeorden ofta sammanfallet med en vision eller liknande.

Som hos MSB där värdeorden presenteras tillsammans med verksamhetsidén

MSB stärker samhället i att förebygga och hantera olyckor, kriser och konsekvenser av

krig. Vi värnar människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet och grundläggande

värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Högt förtroende och

nära samarbete med aktörer gör att vi lyckas. (MSB, 2019)

Samt visionen ”Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld” (ibid). Vidare beskrivs att det är dessa

delar som formar MSB:s identitet. Liknande beskrivningar återkommer hos resterande

myndigheter.

En avvikande förståelse av hur den statliga värdegrunden förhåller sig till myndighetsspecifik

värdegrund finns hos Försvarsmakten. Försvarsmakten har tagit ett aktivt ställningstagande kring

att den statliga värdegrunden inte är aktuell för dem och deras verksamhet. Det vill säga att de

32

inte arbetar utifrån den statliga värdegrunden. Försvarsmakten förklarar sitt ställningstagande

enligt nedan.

[En] viktig skillnad mellan vår verksamhet och annan är att vi är en väldigt kollektiv

verksamhet. Vi tycker att den statliga värdegrunden bygger på en enskild handläggare i

staten som handlägger ärenden och ska med statlig anda göra detta så objektivt och

korrekt som möjligt, men det bygger på en individs agerande. Den allra största delen av

vår verksamhet, framför allt i uniform, sker i grupp. Då måste man ta ansvar för det man

säger, skadar det gruppen så är du inte en bra medarbetare. (Intervju 8).

Motiveringen är i huvudsak grundad i att Försvarsmaktens verksamhet inte anses vara förenlig

med den statliga värdegrunden. Den kollektiva verksamhet och idé som Försvarsmakten hänvisar

till finns formulerad i en skrift om Försvarsmaktens professionsidé (Försvarsmakten, 2016). Med

skriften och tillhörande arbete önskar Försvarsmakten skapa en särskild identitet. Det beskrivs

som att ”/…/ identiteten vi ville åstadkomma var inte statlig tjänsteman, utan oavsett vem du är i

Försvarsmakten så är du en del av den militära expertisen” (Intervju 8). Försvarsmaktens

förhållningssätt synliggör också hur en mottagande aktör förhåller sig till och förstår en idé

utifrån sin särskilda kontext.

Vad Försvarsmakten däremot poängterar är att ”vad vi uttrycker med det är inte att den statliga

värdegrunden är fel utan tvärtom knyter vi också an till den /…/ vi [har] ett särskilt

demokratiblock under grundutbildningen /…/ [v]i tycker att de här andra principerna i den

statliga värdegrunden är jätteviktiga” (Intervju 8). Som sagt är det dock under andra namn än den

statliga värdegrunden. Som ett exempel på hur Försvarsmakten faktiskt arbetar med innehållet av

den statliga värdegrunden kan nämnas deras riktlinjer för sociala medier som berör principen om

fri åsiktsbildning (Intervju 8; Försvarsmakten, 2013). I dessa riktlinjer förekommer ingen

hänvisning till den statliga värdegrunden utan bakgrunden till policyn är att ”[t]illgång till

information och människors rätt att yttra sig är grundläggande rättigheter i den demokrati som

Försvarsmakten har uppdraget att skydda.” (Försvarsmakten, 2011:3). Kopplingen till principen

av fri åsiktsbildning inom den statliga värdegrunden är tämligen tydlig vad gäller dess innehåll

men hänvisningen till den statliga värdegrunden saknas. Vidare belyser Försvarsmakten hur olika

funktioner inom organisationen bevakar delar av vad den statliga värdegrunden har för innehåll.

Som exempel på principerna av legalitet och effektivitet nämns att ”[v]ad gäller ekonomin så är

det ekonomidirektörens ansvar att vi håller budget” och vidare ”[v]ad gäller förvaltningsrätt har

33

vi juridiska staben som håller koll på att det sker juridiskt korrekta beslut” (Intervju 8).

Sammantaget drar jag slutsatsen att Försvarsmakten inte arbetar med den statliga värdegrunden

som objekt men däremot arbetar Försvarsmakten med det innehåll och värden som den statliga

värdegrunden är grundat i.

Ser vi sedan istället till vem/vilka som formulerar de myndighetsspecifika värdegrunderna och

därefter ansvarar för dem finns det en del likheter mellan myndigheterna. I varierande

utsträckning har hela myndigheten varit delaktig i framtagandet av värdegrunderna och andra

sammankopplade styrdokument. Genomgående är myndigheterna däremot av uppfattningen att

hela myndigheten ska delta om ett arbete med att formulera en värdegrund skulle genomföras

idag. Vad gäller skapandet framgår det inte huruvida myndigheterna anser att framtagandet skulle

ske utifrån den statliga värdegrunden som bas eller om det framför allt skulle vara utifrån

myndigheten. Däremot kan vi se att de myndighetsspecifika värdegrunderna i huvudsak är

inriktade på myndighetens verksamhet, mål och uppdrag.

Vad gäller ansvarsfördelningen är det chefernas ansvar att verksamheten följer de riktlinjer och

krav som finns. Ytterst är det således högsta chef, i form av myndighetsledaren, som ansvarar för

värdegrundsarbetet. På detta sätt finns det inga skillnader för hur man har packat upp

värdegrundsidén. Däremot är det i varierande utsträckning utsedda personer som arbetar med

denna typ av frågor. Där ska arbetar med alltså inte ses som att bära ansvaret för utan avser

endast att dessa personer på något sätt har som en särskild uppgift att hantera frågor som berör

värdegrunden. På de studerade myndigheterna befinner sig dessa personer antingen inom HR

eller kommunikationsområdet.

Vad gäller den översättning som sker mellan den statliga värdegrunden och den

myndighetsspecifika så tolkar jag det som att den statliga värdegrunden i huvudsak läggs som en

bottenplatta för vad som gäller för verksamheten. Därefter lägger myndigheterna huvudfokus på

vad som är verksamhetens syfte och uppdrag. Realiseringen av värdegrunderna och

verksamhetsidéerna visar att idéerna i den statliga värdegrunden allt mer omformuleras till

verksamhetsmål desto närmare den faktiska verksamheten man kommer. Den komplexa koppling

som finns mellan myndighetsspecifik värdegrund och statens värdegrund är måhända förklarad

av att den statliga kan upprätthållas så länge man befinner sig på en viss abstraktionsnivå. När

värdena därefter allt mer ska konkretiseras och anpassas till verkligheten blir det däremot allt mer

verksamhets- och uppdragsinriktat istället för mer allmänna statliga principer.

34

In document OFFENTLIGA VÄRDEN OCH DERAS FÄRD GENOM TID OCH RUM (Page 34-38)