Som jag precis diskuterat anser de flesta föräldrar att de inte har gjort ett grundskoleval, åtminstone är detta deras åsikt inledningsvis i berättelserna. Ett av argumenten som föräldrarna har presenterat i sina berättelser till varför de inte har gjort ett grundskoleval är att de vill att barnen ska gå på skolan som ligger närmast hemmet, med andra ord den de blev tilldelade enligt närhetsprincipen. Nadja inleder sin berättelse med att berätta att ”jag är väl mer en sådan där praktiskt människa, att det ska fungera praktiskt. Jag har ingen lust och skjutsa över halva staden bara för att det eventuellt skulle vara en bättre skola där”. Inte långt senare fortsätter hon med att rapportera att ”det praktiska stod ganska högt upp på prioritetslistan”. Även Karin berättar i inledningen av sin berättelse ”Att skolan ligger i närmiljö. Det är absolut viktigt”. Till skillnad från Nadja som fortsätter att argumentera för det praktiska i resten av berättelsen, börjar Karin ifrågasätta hur viktigt det egentligen är att skolan ligger i närområdet och kommer fram till att det kanske inte är så viktigt ändå. Hon argumenterar för att ”så får det där inte bli till absurdum, det vill säga närhet och kommunalt, men de har varit de viktigaste faktorerna samtidigt som man har kunnat se” och inser att även ryktet har haft stort inflytande på valet de gjort, när hon utvärderar hur viktigt det egentligen är att skolan ligger i närområdet säger hon nämligen:
om det samtidigt hade varit en skola i närmiljö som hade haft väldigt dåligt rykte och som hade mycket problem. Då vore det ju inte den och då betyder ju det faktiskt att man har ju ändå frågat sig fram och hört sig för, letat efter positiva, negativa saker
Ryktet har med andra ord haft betydelse för Karin i beslutsprocessen. I hennes berättelse relateras ryktet till temat närhet, eftersom hon väljer att introducera de tillsammans. När hon sedan fortsätter att prata om ryktet berättar hon att de hon har vänt sig till för att få höra om skolornas rykte är människor i sin närhet, vilket inkluderar allt från människor hon känner som gick i skolan när de var så, till dagisgruppens föräldrar och pedagoger hon känner. Detta visar att hon inte bara sammanlänkar det fysiska avståndet till skolan med ryktet utan även den sociala närheten och ryktet sammanlänkas i och med att hon väljer att vända sig till människor som ingår i hennes bekantskapskrets. Denna idé stärks även av att hon berättar att hon gärna väljer som de andra föräldrarna hon känner har valt eller kommer att välja. Det kan tolkas som att hon är mån om att göra som de andra i hennes umgänge, kanske eftersom hon är rädd för att riskera sin ställning om hon skulle göra ett avvikande val. Vidare kommenterar hon att hon inte vill att hennes barn ska gå på en friskola på grund av att media målar upp dem som osäkra i och med att de pratar om alla friskolor som lägger ner.
Kalle är ytterligare ett exempel på en person som inleder med att konstatera att han tog den skolan som låg närmast. ”Ja, den frågan är alltså ganska lätt. Alltså vi har ju nyligen då flyttat hit och vi bor då, vad kan det vara, 100 meter från skolan. Så det är ju närheten. Och ja, det var nog det enda valet.” Precis som Karin börjar Kalle senare i intervjun ifrågasätta hur viktigt det fysiska avståndet egentligen varit. Skillnaden är dock att medan Karin börjar väga in ryktet, börjar Kalle inse att ”det är mera vilket område det är”. Frågan är hur stor skillnad det är mellan att välja bort en skola på grund av ryktet och att välja bort en skola på grund av området. En möjlig anledning till att Kalle väger in området när han ska välja skola skulle nämligen kunna vara för att det ena området har bättre rykte än det andra. Om det är det Kalle syftar på när han pratar om området som en faktor med betydelse i skolvalet, så tolkar jag det som att det snarare är status än det fysiska avståndet som var avgörande i hans grundskoleval. Jag tolkar det dock som att Kalle inte syftar på ryktet när han pratar om området utan snarare om att han vill ha likasinnade omkring sig, eftersom han tidigare i intervju har berättat om hur han upplever att människor som är olika honom är problematiska. När Kalle pratar om närhet handlar det inte så mycket om det fysiska avståndet utan snarare det sociala, att hans dotter ska umgås med likasinnade vilket jag anser är svenska medelklassbarn i det här fallet. Jag tolkar med andra ord både Kalles och Karins utsagor om den fysiska närheten som utsagor som egentligen handlar om social närhet.
Berättelserna innehåller därmed ett tematiskt fält som berör temat närhet. På det här fältet finns faktorerna stress, ryktet och social närhet representerade. Föräldrarna börjar ofta med att berätta hur viktigt det var för dem att få det praktiska att gå ihop, men när jag sedan har bett dem berätta mer om det praktiska har två föräldrar börjat prata om hur onödigt det är att stressa på morgonen. Det handlar alltså om att den extra stressen inte är värd det ”extra” de kan få om de väljer en skola längre bort. Frågan är då vad de väger stressen mot? Jag funderar på om det är andra skolors pedagogik. Pedagogik är något som föräldrarna jag har intervjuat inte har pratat särskilt mycket om. Detta tolkar jag som att pedagogiken inte väger särskilt tungt när föräldrarna jämför de olika skolalternativen, vilket skulle kunna öka vår förståelse till varför en skolas pedagogiska inriktning inte väger upp med att slippa stressa på morgonen. Fenomenen likasinnade människor och ryktet är också inkluderade på fältet. Frågan är hur stor skillnad det egentligen är mellan dessa två fenomens betydelse på närhetens tematiska fält? I slutändan ges både fenomenet likasinnade människor och ryktet betydelsen social närhet. När det kommer till ryktet handlar det om att göra som alla andra (i umgängeskretsen), vilket kan tolkas som en rädsla för att uteslutas från den sociala gemenskapen om föräldern skulle göra ett avvikande val. När det handlar om att ha likasinnade omkring sig är det ganska tydligt att det handlar om att föräldrarna vill minimera det sociala avståndet mellan sitt barn och de andra agenterna på skolan.
Utifrån denna bild av det tematiska fältet närhet fråga jag mig om det egentligen är närheten som är viktig för dem, eller om det snarare handlar om en oro för det de inte har kännedom över. Det kommer ju till exempel fram att föräldrarna upplever det som att det inte är värt att välja en skola i ett annat område bara för att den kanske är bättre. Karin berättar också att en friskola inte
intresserar henne, eftersom det inte finns någon garanti på att de kommer finnas kvar i framtiden eftersom så många friskolor lägger ner vilket tyder på en rädsla för en osäker framtid. Vidare går det att tolka Kalles preferens för skolor där dottern omringas av människor som liknar honom, som har samma referensramar, ses som ett avståndstagande från det som är främmande för honom. Närhetens tematiska fält styrs därför av en gestalt som kännetecknas av en oro för det okända.