Näring och ätande hänger samman och vid omhändertagande av ätsvårigheter finns näringen alltid med som en påverkande faktor.
I intervjun nämns näring i flera olika sammanhang. Näringsintaget planeras och
kontrolleras av flera yrkesgrupper; läkare, dietister och sjuksköterskor. Att barnet går upp i vikt uttrycks som bland det viktigaste i omhändertagandet. Om föräldrarna har fört matdagbok kontrolleras den av dietisten och verkar därmed fokusera på barnets näringsintag.
Fokus på näringsmässig status nämns av Rudolph (1994) som mycket viktigt i inledande utredning och vi kan se att mycket fokus ligger på barnets näringsintag i omhändertagandet. Wolf och Glass (1992) beskriver även att övergång till oralt ätande bör påbörjas direkt vid sondsättning och vi tror att mycket fokus på näringen kan riskera att detta avvecklingsarbete förskjuts i väntan på att stabilisera barnets vikt och näringsmässiga status. I omhändertagandet är fokus på näringen nödvändig men får inte leda till att det övriga arbetet med ätande
överskuggas.
6. METODDISKUSSION
Studiens design var adekvat för att undersöka området och fokusgruppsintervjun genererade mycket data. Dock var det en svår metod att genomföra med den tidsram som
- 26 -
fanns. En pilotintervju med en fokusgrupp kunde ha gett intervjuerfarenheter som hade förberett undersökarna mer och kunnat leda till att bättre följdfrågor ställts och oklarheter i data undvikits.
Resultatet bygger endast på de fyra deltagarnas beskrivningar och erfarenheter av
omhändertagandet. Hade fler yrkesgrupper och avdelningar representerats samt ett större antal deltagare medverkat hade förmodligen en bredare bild av omhändertagandet framträtt.
Under intervjun kan osäkerhet kring etiska förhållningssätt och sekretess ha lett till att uppgifter utelämnades.
Dokumentationen av intervjun fungerade väl, om ljud- och bildkälla hade samlats enhetligt skulle det dock ha underlättat transkriberingen något. Analysförfarandet var
tidskrävande men förlöpte relativt väl. Utformandet av modellen underlättade redovisning av resultatet och tydliggjorde de samband som kunde observeras.
7. FRAMTIDA STUDIER
Under arbetets gång har ett behov av fler studier på området noterats. En kartläggning gällande förekomsten av barn med ätsvårigheter i Sverige skulle behövas för att ge en bild av ätproblematikens omfattning. Fler studier som undersöker omhändertagandet eller arbetet kring ätsvårigheter vore även intressant för att kartlägga vilken kompetens som finns runt om i landet. Genom sådana studier skulle förbättringsområden och möjligheter kunna påvisas tydligare.
8. SLUTSATS
Omhändertagandet av barn med ätsvårigheter skiljer sig åt mellan olika avdelningar.
Måltidsobservationer, ätträning, handledning av föräldrar och smakstimulering förekommer i arbetet, men struktur och djupare kunskaper saknas. Medvetenhet om problematiken och ett intresse att lära sig mer gör personalen mottaglig för vad ett team eller personal med
specialistkompetens skulle kunna tillföra. Det omhändertagande som beskrivs i denna studie är inte generaliserbart då deltagarantalet är lågt och begränsat till få avdelningar.
- 27 -
9. REFERENSER
9.1. Artiklar
Arvedson, J.C. (2008). Assessment of pediatric dysphagia and feeding disorders: Clinical and instrumental approaches. Developmental Disabilities Research Reviews, 14, 118-127. Bell, H.R. & Sheckman Alter, B. (2007). Assessment and intervention for dysphagia in infants and children: Beyond the neonatal intensive care unit. Seminars in Speech and
Language/Volume 28, 3, 213-221.
Birch, L.L. (1998). Development of food acceptance patterns in the first years of life. Proceedings of the Nutrition Society, 57, 617-624.
Burmucic K., Trabi T., Deutschmann A., Scheer P.J. & Dunitz-Scheer M. (2006). Tube weaning according to the Graz Model in two children with Alagille syndrome. Pediatric Transplantation, 10, 934-937.
Dodrill, P., McMahon, S., Ward, E., Weir, K., Donovan, T. & Riddle, B. (2004). Long-term oral sensitivity and feeding skills of low-risk pre-term infants. Early Human
Development, 76, 23-37.
Fröhlich, T., Richter, M., Carbon, R., Barth, B. & Köhler, H. (2010) Review article:
Percutanous Endoscopic Gastrostomy in infants and children. Alimentary Pharmacology & Therapeutics.
Fucile, S., Gisel, E. & Lau, C. (2002). Oral stimulation accelerates the transition from tube to oral feeding in preterm infants. The Journal of Pediatrics/Volume 141, 2, 230-236. Hyman, P. E. (1994). Gastroesophageal reflux: One reason why baby won’t eat? The Journal
of Pediatrics, 125: 6:2, 103-109.
Mason, S.J., Harris G. & Blissett J. (2005). Tube feeding in infancy: Implications for the development of normal eating and drinking skills. Dysphagia, 20, 46-61.
Rocha, A.D., Moreira, M.E., Pimenta, H.P., Ramos, J.R. & Lucena, S.L. (2007). A randomized study of the efficacy of sensory-motor-oral stimulation and non-nutritive sucking in very low birthweight infant. Early Human Development, 83, 385-388. Rudolph, C.D. (1994). Feeding disorders in infants and children. The Journal of Pediatrics,
125: 6:2, 116-124.
Siktberg, L.L. & Bantz, D.L. (1999). Management of children with swallowing disorders. Journal of Pediatric Health Care, 13, 223-229.
Shauster, H. & Dwyer, J. (1996). Transition from tube feedings to feedings by mouth in children: Preventing eating dysfunction. Journal of the American Dietetic Association, 96:3, 277-281.
- 28 -
9.2. Böcker
Bryman A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder, Liber, Slovenien.
Ek, I. (2004) Kan inte äta, vill inte äta. Folke Bernadotte regionhabilitering, Uppsala. Ek, I. & Ås, A. (2010) Tre perspektiv på ätovilja, Folke Bernadotte regionhabilitering,
Uppsala.
Ek, I. & Uhlén-Nordin, E. (2007) Varsågod! – Handbok för föräldrar till barn med ätproblem. Arvsfonden & RBU.
Krueger & Casey, (2009) Focus Groups : a practical guide for applied research. Fourth edition. Sage Publications.
Kvale S., Brinkmann S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur, Lund. Morris, S.E. & Klein, M.D. (2000). Pre-Feeding Skills: a comprehensive resource for
mealtime development. Second Edition. United States: The Skill Builders/Harcourt Assessment.
Sjögreen, L. (2008). Ätsvårigheter hos barn och ungdomar. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (Red.), Logopedi. Lund: Studentlitteratur.
Sjögreen, L. & Lohmander, A. (2008). Oralmotorik, joller och tidig talutveckling. I L. Hartelius, U. Nettelbladt & B. Hammarberg (Red.), Logopedi. Lund: Studentlitteratur. Stevenson, R.D. & Allaire, J.H. (1996) The development of eating skills in infants and young
children. I Sullivan, P. B. & Rosenbloom, L. (Red.), Feeding the disabled child. Suffolk: Mac Keith Press.
Wolf, L.S. & Glass, R.P. (1992). Feeding and Swallowing Disorders in infancy. USA: Therapy Skill Builders.
9.3. Broschyrer
Sjögreen, L. (2002). När barnet har svårt att äta – teori och praktiska råd till föräldrar [Broschyr]. Mölndal: Mun-H-Center förlag.
10. BILAGOR
Bilaga 1
Exempel på informations- och samtyckesbrev.