Bakgrund
Tidigare analyser av livsmedelskonsumtionen som redovisats i delrapport 1 visade att antalet måltider av Snacks, Godis, Läsk och saft samt snabbmat (som hamburgare och pizza) var högre under helgerna än under vardagarna (1). Även energiintaget var högre under helgdagar. Ungdomarna åt generellt mer nyttig mat under vardagar och drack också mer vatten. Detta har visats tidigare bland europeiska barn (30) och amerikanska vuxna (31). I detta kapitel kompletterar vi analyserna av skillnader i
livsmedelskonsumtion mellan vardagar och helgdagar med att studera hur näringsintaget bland ungdomar skiljer sig mellan vardagar och helgdagar.
Metod
Data från deltagare med två (n=131) eller tre (n= 2 968) registreringsdagar användes, beroende på deltagarnas antal godkända dagar. Näringsintaget delades upp per veckodag (måndag till söndag). Därefter beräknades varje individs medelintag för vardagar (måndag till torsdag) och helgdagar (fredag till söndag). Parat t-test användes för att avgöra om intaget av de olika näringsämnena skiljde sig mellan vardagar och helgdagar. Signifikansnivån sattes till p<0,05 och analyserna delades upp på kön. Eftersom analyserna med livsmedelsgrupper, maträtter och drycker tidigare visade på samma trender i alla åldersgrupper gjordes ingen uppdelning på åldersgrupp. De näringsämnen som togs med i analyserna återfinns i Tabell 47.
Resultat
Intaget av alla näringsämnen, förutom järn och zink bland pojkar och järn, kalium och selen bland flickor, skiljde sig signifikant mellan vardag och helgdag. Intaget av kolhydrater, fett och vitamin E var högre bland pojkar och flickor under helgdagar. Även intaget av protein och zink var högre under helgdagar bland flickor. Intaget av alla typer av fett (mättat, enkelomättat och fleromättat) och sackaros var högre under helgdagar, men intaget av vitaminer, mineraler, fiber och fullkorn var högre på vardagarna. Tabell 47 visar intag av näringsämnen under vardagar och helgdagar uppdelat på kön. I Figur 37 visas medelintaget per veckodag av sackaros, mättat fett och fibrer för de som ätit på
respektive veckodag.
Diskussion
Resultaten visar att ungdomarna hade ett högre intag av vitaminer, mineraler, fiber och fullkorn under veckodagarna och ett högre intag av sackaros och fett av alla typer under helgdagar. Detta speglar den livsmedelskonsumtion som redovisats tidigare (1). Eftersom tidigare analyser visat att energiintaget var lägre på vardagar tyder resultaten på att näringstätheten är högre på veckodagar än på helgdagar. Detta stämmer överens med tidigare studier bland barn i Sverige (32) och Danmark (33).
Tabell 47. Medelintag och standardavvikelse (SD) för intaget av utvalda näringsämnen under vardagar och helgdagar, uppdelat på kön visas. Mean intake and standard deviation (SD) for selected nutrients during weekdays and weekend days.
Pojkar (n=1 389) Flickor (n=1 710) Intag per dag Vardagar Helgdagar Vardagar Helgdagar
medel SD medel SD p-värde1 medel SD medel SD p-värde1
Kolhydrater, g 254 108 277 168 <0,001 209 74 238 119 <0,001 Fett, g 87 41 97 56 <0,001 70 30 82 47 <0,001 Protein, g 102 48 99 51 <0,05 73 26 74 34 <0,05 Fiber, g 19 9 18 13 <0,01 18 8 17 10 <0,001 Mättat fett, g 35 18 39 23 <0,001 27 13 33 21 <0,001 Enkelomättat fett, g 33 17 39 25 <0,001 27 13 33 20 <0,001 Fleromättat fett, g 12 7 13 9 <0,01 10 5 11 7 <0,001 Vitamin D, µg 7 5 6 6 <0,001 5 3 5 4 <0,001 Vitamin E, mg 12 7 13 9 <0,001 10 5 12 7 <0,001 Vitamin C, mg 80 72 71 75 <0,001 80 61 74 73 <0,01 Folat, µg 299 146 266 156 <0,001 253 106 234 123 <0,001 Jod, µg 310 164 247 160 <0,001 229 114 196 219 <0,001 Järn, mg 9 4 9 6 8 5 8 4 Kalcium, mg 1 311 724 1 160 756 <0,001 956 465 904 516 <0,001 Kalium, mg 3 193 1394 2 964 1 551 <0,001 2 531 938 2 481 1 151 Selen, µg 53 55 49 39 <0,001 36 20 36 25 Zink, mg 13 5 13 7 9 4 10 5 <0,05 Fullkorn, g 35 38 29 49 <0,001 31 31 28 42 <0,01 Sackaros, g 38 34 58 70 <0,001 35 26 58 55 <0,001
1Endast signifikansnivåer för signifikanta resultat visas.
Figur 37. Medelintaget i gram per veckodag av sackaros, mättat fett och fibrer bland de som ätit på respektive veckodag. Mean intake, grams per day of the week, for sucrose, saturated fat and fibers, among consumers on respective day.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag
gram
Rubrik
Sackaros Mättat fett Fibrer
Felrapportering
Bakgrund
Felrapportering, särskilt underrapportering, är vanligt i matvaneundersökningar. Andel felrapportörer varierar mellan undersökningar beroende på vilka som deltar, kostundersökningsmetod och hur gränsvärden för rimlig rapportering har beräknats. En litteraturgenomgång av felrapportering bland barn och ungdom visade att ungefär häften av alla deltagare rapporterade ett rimligt energiintag (34). För att få en uppfattning om kvaliteten på insamlade kostdata är det bra att känna till hur stor andel i en undersökning som rapporterar ett orimligt lågt eller högt energiintag och om de som har ett orimligt högt eller lågt energiintag rapporterar andra matvanor än de som rapporterar ett rimligt energiintag. Syftet med detta kapitel är att beräkna gränsvärden för rimlig rapportering av energiintaget och beskriva skillnader i bakgrundsfaktorer, näringsintag och konsumtion av några utvalda
livsmedelsgrupper mellan de som rapporterar ett rimligt energiintag och de som inte gör det.
Metod
Av de 3 099 deltagare med fullständig kostinformation hade 848 deltagare inte godkända
accelerometermätningar. Längd och vikt saknades från ytterligare 19 individer. De 2 232 deltagare som ingår i analyserna av felrapportering kom i något större utsträckning från hushåll med längre utbildning än deltagare som det saknades information från. Beräkningen av rimligt energiintag utgår från metoden som först beskrivits av Goldberg och Black (35) och som sedan vidareutvecklats av Black (36). Metoden baseras på att det rapporterade energiintaget är lika med energiförbrukningen om en person är viktstabil. Eftersom det registrerade intaget i en undersökning endast baseras på några få dagar kan man inte förvänta sig att energiintaget är exakt lika stort som det uppskattade energibehovet. För att bedöma om ett energiintag är rimligt eller inte beräknar man därför ett konfidensintervall runt kvoten mellan energiintag och energiförbrukning (EI/TEE). Om kvoten EI/TEE är lägre än det framräknade konfidensintervallet bedöms energiintaget som orimligt lågt och om kvoten är högre bedöms energiintaget som orimligt högt.
I denna rapport har konfidensintervallet för EI/TEE satts till ± 1SD (37). Följande ekvation har använts för att beräkna konfidensintervallet:
± 1SD=√𝐶𝑉𝐸𝐼 2
𝑑 + 𝐶𝑉𝐵𝑀𝑅
2 + 𝐶𝑉
𝑇𝐸𝐸 2
𝐶𝑉𝐸𝐼 = 33,7 % Dag-till-dag-variation i rapporterat energiintag för samma individ, beräknad.
𝐶𝑉𝐵𝑀𝑅 = 8,5 % Variationen i repeterade BMR-mätningar, lånad konstant (36).
𝐶𝑉𝑇𝐸𝐸 = 15 % Variation i beräkningen av fysisk aktivitet, lånad konstant (36).
d = 2 registreringsdagar
Deltagarnas totala energiförbrukning (TEE) har beräknats med följande ekvation:
TEE = AEE + BMR + Matens termogena effekt
AEE är energiförbrukning för fysisk aktivitet skattad för varje individ från accelerometerdata (38, 39), BMR är basal ämnesomsättning beräknad med Henrys ekvationer (40) och Matens termogena effekt har satts till 10 procent av TEE (41).
ANOVA och Bonferronis post hoc test användes för att undersöka skillnader i näringsintag och konsumtion av vissa livsmedelsgrupper mellan under-, rimliga och överrapportörer. Signifikansnivån är satt till p<0,05.