Med näringsstruktur menas i allmänhet hur den ekono-miska aktiviteten fördelas mellan olika branscher.
Begreppet strukturomvandling syftar till den långsiktiga förändringen i näringsstrukturen. Vanligtvis mäts näringsstrukturen på ett av två olika sätt: antingen som produktionsvärdets fördelning mellan branscher eller
som sysselsättningens fördelning mellan branscher.
Dessa två metoder ger inte samma bild av den regionala näringsstrukturen eftersom kapitalintensiv verksamhet kan ha höga produktionsvärden och samtidigt syssel-sätta få människor.
Figur 1-44Andel sysselsatta inom olika näringssektorer, år 2000 och 2008, Sverige
I denna rapport beskrivs näringsstrukturen utifrån sys-selsättning på branschnivå. Det måttet anses här vara mer policyrelevant, då sysselsättning är en viktig del av den regionala utvecklingen. En annan orsak till valet av mått är att sysselsättningsdata är mer omfattande och tillförlitliga på regional nivå än data över produktions-värden.58 Med sysselsatta menas här personer som enligt den registrerade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) klassificerats som förvärvsarbetande i november respektive år.
Figur 1-44 illustrerar näringsstrukturen i Sverige åren 2000 och 2008. Offentliga hushållstjänster var den klart största branschen för respektive år. Dess andel av den totala sysselsättningen ligger i stort sett oförändrad på drygt 26 procent. En mer markant förändring har skett inom företagsinriktade tjänster, vars andel av den totala sysselsättningen ökat med 2,6 procent under samma period. En motsvarande minskning inom tillverkning och utvinning har medfört att företagsinriktade tjänster numera är den näst största svenska näringsbranschen på nationell nivå, med tillverkning och utvinning på tredje plats. Andelen sysselsatta inom privata hushållstjänster ökade något från 2000 års nivå och utgjorde år 2007 den fjärde största näringsgrenen i Sverige.
Andelen sysselsatta inom övriga branscher har sam-manlagt minskat med en dryg procentenhet, från 24 procent år 2000 till 23 procent år 2007. Blandade tjäns-ter sysselsättjäns-ter en något mindre andel av arbetskraften än privata hushållstjänster, medan byggverksamhetens sysselsättningsandel ligger relativt konstant över tiden på omkring sex procent. De minsta branscherna energi, vatten och avlopp, okänd näringsgren samt jordbruk,
58 ITPS (2003)
0,0 10,0 20,0 30,0
Energi, vatten, avlopp Okänd näringsgren Jordbruk, skogsbruk, fiske Byggverksamhet Blandade tjänster Privata hushållstjänster Tillverkning och utvinning Företagsinriktade tjänster Offentliga hushållstjänster
2008 2000
Källa: rAps
Figur 1-45 Förändringen av andelen sysselsatta inom tillverkning och utvinning och förändringen av andelen sysselsatta inom företagsinriktade tjänster 2000-2008, procentenheter, FA-regioner
skogsbruk och fiske omfattar vardera mindre än fem procent av de sysselsatta under respektive år.
Den största förändringen mellan år 2000 och 2008 är således den kraftigt minskade andelen sysselsatta inom tillverkning och utvinning, samt den ökade andelen sysselsatta i företagsinriktade tjänster. Sysselsättnings-minskningen för tillverkning och utvinning motsvaras nästan exakt av sysselsättningsökningen i företags-inriktade tjänster. En illustration över hur sysselsätt-ningen har förändrats inom tillverkning och utvinning samt företagsinriktade tjänster för samtliga FA-regioner ges i där cirklarna motsvarar regionens stor-lek. Knappt 90 procent av FA-regionerna har haft en ökning av andelen anställda inom företagsinriktade tjänster. 85 procent av FA-regionerna har haft en minskning av andelen anställda i tillverkning och utvin-ning, vilket innebär att de flesta FA-regionerna återfinns i den övre kvadranten i figuren.
-5,0 -2,5 0,0 2,5 5,0 7,5 10,0
-12,5 -10,0 -7,5 -5,0 -2,5 0,0 2,5 5,0
Tillverknings- och utvinningssektor, procentenheter
Företagsinriktade tjänster, procentenheter
Källa: rAps.
Figur 1-45
Figur 1-46 FA-regionernas spridning av
sysselsättningsandelar i olika näringsgrenar, 2008.
Det fåtal regioner som inte följer detta mönster är rela-tivt små, befolkningsmässigt sett. I merparten av regio-nerna har sysselsättningen inom tillverkning och utvin-ning minskat mer än den ökat inom företagsinriktade tjänster. Det betyder att minskningen i tillverkning och utvinning har spridits ut på fler branscher.
0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0
,Jordbruk, skogsbruk fiske Tillverkning och utvinning Energi, vatten, avlopp Byggverksamhet Företagsinriktade tjänster Privata hushålltjänster Offentliga hushållstjänster Blandade tjänster Okänd näringsgren pct.
I studeras den regionala spridningen av sysselsättningsandelar i samtliga näringsgrenar med hjälp av ett lådagram
Figur 1-46
59. Där framgår att den största spridningen återfinns inom näringssektorn tillverkning och utvinning. År 2008 var denna bransch den tredje största i Sverige på nationell nivå, men som figuren indikerar var den i många regioner störst, eller näst störst. Det gäller dock främst för regioner med en rela-tivt ringa befolkning, vilket gör att deras påverkan på den nationella sysselsättningsfördelningen är måttlig.
En relativt hög spridning ses även inom företagsinrik-tade tjänster. På nationell nivå är denna bransch näst störst, medan den i allmänhet kommer först på tredje eller fjärde plats i de olika regionerna. Undantaget är Stockholms FA-region där företagsinriktade tjänster är den största branschen, vilket tydliggör den befolknings-rika huvudstadsregionens betydelse i dessa samman-hang. Om ett internationellt perspektiv på struktur-förändringarna antas, har det inom OECD-länderna skett en förskjutning från sektorerna jordbruk, tillverk-ning och utvintillverk-ning mot serviceinriktade tjänster. Även i
Källa: rAps
59 För en förklaring av figuren se bilaga/metoder
jämförelse med dessa länder är det svenska näringslivet relativt koncentrerat till huvudstadsregionen60.
Figur 1-47 Arbetsställekoncentration år 2008, FA-regioner
Källa: SCB; RAMS. RTB
Näringslivets diversifiering och arbetsställekoncentration
Ett diversifierat näringsliv kännetecknas av att det finns ett stort antal företag och arbetsställen inom ett stort antal branscher. Detta är viktigt för befolkningen i en region, då det ger tillgång till en bred arbetsmarknad. En region med en hög diversifiering är också mindre sårbar för branschspecifika chocker. Då branscher är olika konjunkturkänsliga kan ett diversifierat näringsliv även leda till att konjunktursvängningar blir mindre känn-bara.
För att ge en bild av regionernas konjunkturkänslighet beräknas två mått: branschdiversifiering och arbets-ställekoncentration. Branschdiversifiering visar hur många olika branscher det finns i regionen. Arbets-ställekoncentration mäter hur beroende det regionala arbetslivet är av enskilda arbetsställen i industrin.61 (jämför ). En kombination av hög bransch-diversifiering och låg arbetsställekoncentration är att föredra, eftersom regionen då är mindre sårbar för externa chocker och konjunkturella svängningar. Men, det är ingen garanti att större, diversifierade regioner inte drabbas av konjunkturella svängningar utan det ska snarare ses som en fördel när den konjunkturella utvecklingen vänder. I visas relationen mellan branschdiversifiering och arbetsställe-koncentration för FA-regionerna år 2008. Figuren visar ett tydligt samband mellan branschdiversifiering och befolkningsstorlek. Generellt har storstadsregioner och större regioner både en hög branschdiversifiering och en låg arbetsställekoncentration. Mindre regioner har i allmänhet en låg branschdiversifiering medan arbetsställekoncentrationen kan variera kraftigt.
Figur 1-47
Figur 1-48 Arbetsställekoncentration och
branschdiversifiering i FA-regionerna, år 2008 Figur 1-48
0 25 50 75 100
0 10 20 30
Arbetsställekoncentration, pct
Branschdiversifiering, pct
Lästips:
• Tillväxtanalys. (2010c) Jobs and Exposure to International Trade within the Service Sector in Sweden. Tillväxtanalys.
60 OECD 2009
61 Regionernas branschdiversifiering är beräknat som antalet branscher representerade i regionen delat med det totala antalet möjliga branscher (med SNI-kod på fyrsiffernivå).
Arbetsställekoncentration är beräknat som antalet sysselsatta vid de fem största arbetsställena inom tillverkning och utvinning dividerat med total sysselsättning i regionen. En region med en låg sårbarhet har en hög branschdiversifiering och en låg arbetsställekoncentration.
Källa: SCB; RAMS. RTB