152
Utskottets överväganden
Propositionen och motionerna
I 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:100) framläggs bl.a.
förslag om preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden för åren 2002–2004. I följande tabell redovisas förslagen för näringsutskottets tre utgiftsområden 19 Regional utjämning och utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv. I partimotionerna 2000/01:Fi17 (m), 2000/01:Fi18 (kd), 2000/01:
Fi19 (c) och 2000/01:Fi20 (fp) framläggs – som framgår av tabellen – andra förslag till ramar för dessa utgiftsområden.
FÖRSLAG TILL RAMAR FÖR UTGIFTSOMRÅDENA 19 REGION-AL UTJÄMNING OCH UTVECKLING, 21 ENERGI OCH 24 NÄ-RINGSLIV FÖR ÅREN 2002−2004
Belopp i miljoner kronor
______________________________________________________________
UO År Regeringens m kd c fp förslag
______________________________________________________________
19 2002 3 351 – 250 – 250 + 150 – 950 2003 3 451 – 500 – 450 + 153 – 750 2004 3 451 – 900 ± 0 + 200 – 950
21 2002 2 132 – 637 – 225 + 100 – 1 370 2003 1 352 – 105 – 200 + 450 – 840 2004 1 372 – 105 – 200 + 350 – 805
24 2002 3 278 – 329 – 310 – 510 – 259 2003 3 256 – 289 – 270 – 300 – 209 2004 3 309 – 99 – 280 – 250 – 59
Utskottets ställningstagande
Utgiftsramar
I fråga om budgetens utgiftsramar konstaterar näringsutskottet att företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillstyrker förslagen i propositionen. Företrädarna för Moderata samlingspartiet tillstyrker förslagen
NÄ R I N G S U T S K O T T E T S Y T T R A N D E BI L A G A 1 5 20 00/01 :Fi U20
153 i motion 2000/01:Fi17 (m), företrädarna för Kristdemokraterna dem i motion
2000/01:Fi18 (kd), företrädaren för Centerpartiet dem i motion 2000/01:Fi19 (c) och företrädaren för Folkpartiet dem i motion 2000/01:Fi20 (fp). Närings-utskottet finner inte anledning att här ytterligare utveckla dels majoritetens inställning, dels övriga partiers inställning i avvikande meningar. I stället hänvisar företrädarna för respektive parti till propositionen respektive berörda motioner.
Utformningen av näringspolitiken
Under behandlingen i näringsutskottet av ärendet har företrädarna för Mode-rata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet tagit upp frågan om utformningen av näringspolitiken och hävdat att det i den ekonomiska vårpropositionen helt saknas skrivningar om hur näringspolitiken bör utformas för att skapa grund för ett framgångsrikt företagande. Dessa synpunkter föranleder följande kommentarer från näringsutskottet.
Hur näringspolitiken bör utformas berörs – till skillnad från vad som häv-das av m-, kd-, c- och fp-ledamöterna – på olika ställen i den ekonomiska vårpropositionen. Redan i inledningen av finansplanen (prop. 2000/01:100 s. 15) beskrivs regeringens tillväxtfrämjande arbete. Där sägs följande:
Regeringens tillväxtfrämjande arbete bedrivs på flera områden. Det gäller regelförenklingar, väl fungerande konkurrens samt information, service och rådgivning till småföretagare i syfte att stimulera ett gott närings-livsklimat, goda möjligheter för nya företag att etableras och befintliga företag att växa. En väl fungerande infrastruktur är av avgörande bety-delse för näringslivets utvecklingsmöjligheter. Regionalpolitikens inrikt-ning är att skapa förutsättinrikt-ningar för tillväxt och rättvisa, så att medbor-garna i hela landet kan få likvärdiga levnadsvillkor.
Frågan om näringspolitikens utformning berörs också senare i finansplanen i avsnittet om en politik för full sysselsättning (s. 25). Där framhålls bl.a. föl-jande:
Det skall vara lätt att starta och driva företag. Det förenklingsarbete som pågår drivs vidare med kraft. Regeringen planerar också insatser för att främja kvinnors företagande samt invandrares företagande. Dessutom av-sätts ytterligare resurser för lokala kooperativa utvecklingscentrum. Re-geringen kommer i höst att presentera en proposition om hur transportin-frastrukturen skall utvecklas under den kommande tioårsperioden. Hela Sveriges resurser i form av arbetskraft och kapital skall tas tillvara på ett sätt som främjar den sammanlagda tillväxten. En av regeringen tillsatt parlamentarisk kommitté, med uppgift att lämna förslag om den framtida inriktningen och utformningen av den svenska regionalpolitiken, läm-nade under hösten 2000 sitt slutbetänkande (SOU 2000:87). Betänkandet har remissbehandlats och regeringen avser att lägga fram en proposition för riksdagen under hösten 2001. Framtidens arbetsmarknad kommer att ställa allt större krav på ett livslångt lärande. Regeringen bereder för när-varande ett utredningsförslag om individuellt kompetenssparande.
Med det anförda har näringsutskottet visat på att synpunkterna från m-, kd-, c- och fp-ledamöterna rörande avsaknaden av skrivningar om utformningen av
20 00/01 :Fi U20 BI L A G A 15 NÄ R I N G S U T S K O T T E T S Y T T R A N D E
154
näringspolitiken i vårpropositionen saknar grund och snarast får anses beting-ade av en önskan om att göra politiska markeringar.
Stockholm den 15 maj 2001 På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Westerberg (m), Barbro Andersson Öhrn (s), Sylvia Lindgren (s), Lennart Beijer (v), Karin Falkmer (m), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m), Marie Granlund (s), Karl Gustav Abramsson (s), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarinen (mp), Eva Flyborg (fp), Anne Ludvigsson (s), Lennart Värmby (v), Mikael Oscarsson (kd) och Birgitta Carlsson (c).
NÄ R I N G S U T S K O T T E T S Y T T R A N D E BI L A G A 1 5 20 00/01 :Fi U20
155
Avvikande mening
Per Westerberg (m), Karin Falkmer (m), Ola Karlsson (m), Inger Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Eva Flyborg (fp), Mikael Oscarsson (kd) och Birgitta Carlsson (c) anser:
Vi har med stor förvåning noterat att det i den ekonomiska vårpropositionen helt saknas skrivningar om hur näringspolitiken bör utformas för att skapa grund för ett framgångsrikt företagande. Detta trots att Sverige nu upplever den högsta arbetslösheten under någon högkonjunktur, att nyföretagandet sviktar och att det finns ett starkt behov av fortsatta strukturella reformer.
Ett framgångsrikt företagande är den absolut viktigaste förutsättningen för välstånd. I reservationer (m, kd, c, fp) till betänkandena 2000/01:NU1 och 2000/01:NU7 – till vilka vi hänvisar – har vi redovisat hur det nationella näringsklimatet måste formas för att Sverige skall klara av att tävla med de mest konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om goda villkor för före-tagande och investeringar. Sverige behöver en god företagarpolitik, vilket omfattar en mängd förändringar inom områdena skatter, arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling, det statliga företagsägandet och Europaengage-mang. Framför allt är det viktigt att förändra attityderna till företagande och entreprenörskap. Det måste skapas ett gott företagarklimat, så att fler kvinnor och män vill – och vågar – starta och driva företag och anställa medarbetare.
För att Sverige skall få en växande företagsamhet måste entreprenörskap och företagande löna sig bättre än det gör för närvarande.
20 00/01 :Fi U20
156
BILAGA 16
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2000/01:AU2y
Preliminära ramar för utgiftsområdena 13 Arbets-marknad och 14 Arbetsliv åren 2002–2004
Till finansutskottet
Finansutskottet har genom beslut den 19 april 2001 berett arbetsmarknadsut-skottet tillfälle att yttra sig över 2001 års ekonomiska vårproposition (prop.
2000/01:100) i de delar som rör den ekonomiska politiken och utgiftstaket m.m. samt över de motioner som kan komma att väckas med anledning av propositionen i de delar som avser arbetsmarknadsutskottets beredningsom-råde. Finansutskottet har samma dag berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2000/01:101 Årsredovisning för staten 2000 och de motioner som kan komma att väckas med anledning av skrivel-sen.
Utskottet yttrar sig i det följande över propositionens avsnitt 1 Finansplan, avsnitt 4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten, avsnitt 6 Utgifter såvitt avser utgiftsområdena 13 och 14 samt bilaga 1 Svensk ekonomi. Utskottet uttalar sig också över skrivelsen om Årsredovisningen för staten.
Utskottet yttrar sig över följande motioner.
2000/01:Fi17 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkandena 1, 5, 7, 10 och 15, alla delvis,
2000/01:Fi18 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 1, 2 och 7, alla delvis, 2000/01:Fi19 av Agne Hansson m.fl. (c) yrkandena, 1, 4, 7, 9 och 10, alla delvis,
2000/01:Fi20 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 1, 8, 9, 11, 13, 19 och 21, alla delvis, samt
2000/01:Fi34 Siv Holma m.fl. (v) yrkande 2.
1 Inledning
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer som regeringen förordar för den ekonomiska politiken (prop. yrk. 1), fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 2004 till 877 miljarder kronor (prop. yrk. 3) samt
god-AR B E T S M A R K N A D S U T S K O T T E T S Y T T R A N D E BI L A G A 1 6 20 00 /01 :Fi U20
157 känner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren
2002–2004 som riktlinje för regeringens budgetarbete (prop. yrk. 4).
Yttrandet är disponerat på följande sätt. I avsnitt 2 yttrar sig utskottet över de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och om propositionens bilaga 1 Svensk ekonomi. Utgiftstaket för staten och den preliminära fördel-ningen på utgiftsområden behandlas i avsnitt 3. I avsnitt 4 behandlas Årsre-dovisningen för staten.
2 Allmänna frågor
Propositionen
Den ekonomiska vårpropositionen bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna, vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska politiken, budgetpolitiken, utgiftstaken och tilläggsbudgeten för 2001. Samarbetet berör fem områden – ekonomi, sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö. Genom detta samar-bete finns det en politisk majoritet för en ekonomisk politik som är inriktad på full sysselsättning, ett offentligt överskott om 2 % av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och prisstabilitet. Politiken syftar vidare till jämlikhet, jämställdhet och ekologisk hållbarhet.
Den ekonomiska politikens inriktning mot full sysselsättning motverkar orättvisor och klyftor i samhället. Långtidsarbetslöshet skapar marginalisering och maktlöshet. Ett högt ohälsotal innebär ett oacceptabelt utanförskap. När stora grupper står utanför arbetsmarknaden under långa perioder minskar jämlikheten.
Det tidigare målet om högst 4 % öppen arbetslöshet uppnåddes under år 2000. Det är positivt men inte tillräckligt. Det långsiktiga målet för den eko-nomiska politiken är som nämnts full sysselsättning. Regering och riksdag har också satt upp som ett delmål att andelen reguljärt sysselsatta bland personer mellan 20 år och 64 år skall uppgå till 80 % år 2004 (sysselsättningsmålet).
Målet ligger inom räckhåll men kräver att den ekonomiska politiken med all kraft riktas in mot full sysselsättning. Sverige står inför stora demografiska förändringar. Att sysselsättningsmålet nås är av central betydelse för att mildra konsekvenserna av den förändrade åldersstrukturen.
En väl fungerande lönebildning är av avgörande betydelse för en fortsatt sysselsättningsutveckling. De institutionella ramarna för lönebildningen har förändrats på ett gynnsamt sätt under de senaste åren. Ett nytt medlingsinstitut har inrättats. Förändringar har genomförts i det legala ramverk inom vilket förhandlingarna bedrivs. Förutsättningarna för en väl fungerande lönebildning har även förbättrats genom de insatser som regeringen gjort inom arbetsmark-nads- och utbildningspolitikens område.
Det skall vara lätt att starta och driva företag. Det förenklingsarbete som pågår drivs vidare med kraft. Regeringen planerar insatser för att främja