Som nämndes ovan utgår olika ersättning för likartade intrång beroende av vilken inställning följdlagstiftningarna har till expropriationslagen och dess påslagsregel. För att konkretisera detta kan vi tänka oss följande principiella exempel:
Två fastigheter, A och B, ligger bredvid varandra och har ett marknadsvärde om 2 000 000 kr var- dera. A drabbas av ett intrång för byggande av väg från Trafikverket. Från vägen uppstår buller som sänker värdet med 1 000 000 kr på både A och B. Skadorna är så stora att båda fastigheterna i sin helhet blir inlösta av Trafikverket. Ersättningen till B blir här 2 500 000 kr (2 000 000 *1,25). För A blir ersättningen istället 2 250 000 (1 000 000*1,25 + 1 000 000). Skillnaden i ersättning beror av att i de fall en fastighet avstår mark för exempelvis en väg ska påslaget inte omfatta s.k. företagsskador9, t.ex. buller. För B, som inte avstår någon mark, blir påslaget tillämpligt fullt ut eftersom den lag-
5
Se härom t.ex. Norell (2007) & Werin (1978).
6 Noterbart är att det i äldre lagstiftning har funnits liknande bestämmelser vid expropriation. Se t.ex. 1845 års expropriationslag där det utgick ett påslag om 50 % på fastighetens värde.
7 Se härom prop. 2009/10:162 s. 66.
8 Exempel på följdlagstiftningar är plan- och bygglagen, väglagen, lagen om byggande av järnväg och mil- jöbalken. Se Sjödin m.fl. (2016) för en grundlig genomgång av dessa lagstiftningar.
stiftning som är tillämplig, miljöbalken, har en annan inställning till påslagsregeln vid inlösen av hela fastigheter.
För att illustrera och konkretisera problemformuleringen något ytterligare kan nämnas att pro- blemet av influenser gällande företagsskador10 har ställts på sin spets i samband med flytten av Kiruna stad. I samband med flytten har många privatägda bostadsfastigheter tagits i anspråk eller kommer att tas i anspråk i framtiden. Om lagstiftningen tolkas strikt kommer påslaget om 25 % inte omfattas på någon av den del av ersättningen som utgör företagsskada eftersom i princip hela värdeminskningen vid värdetidpunkten kommer kunna härledas från verksamheter som be- ror av expansionen av gruvverksamheten, dvs. influensregeln kommer bli gällande.
En fråga som uppstår i kölvattnet när expropriation av bostadsfastigheter sker likt det i Ki- runa och med hänsyn till företagsskador är om man verkligen har stärkt äganderätten så som var tanken när man 2010 införde påslagsregeln? Dvs. kan man med framgång hävda att äganderätten är stärkt för den typ av situation som uppstår när människor tvingas flytta från sina hem och bo- städer men inget påslag sker på löseskillingen? Att påslaget inte tillämpas för den typen av situat- ion torde åtminstone kunna ifrågasättas då det brukar anses som ett av mest allvarliga ingreppen i äganderätten när någon tvingas flytta från sin bostad.1112
De potentiella problemen i samband med flytten av Kiruna stad skulle mycket förenklat kunna illu- streras enligt följande typsituationer: 1) Företaget (gruvdriften) kommer påverka marknadsvärdet negativt av de fastigheter som ska bli inlösta av LKAB. Hur stor påverkan kommer bli är svårt att bedöma, men mycket troligt i en betydande omfattning.13 Om man utgår från rekvisiten i 4:2 ExL kommer det troligen inte anses som skäligt att företagsskadan ska tålas av fastighetsägaren; den ska alltså ersättas dock utan ett påslag om 25 % på den del av ersättningen som utgår själva företags- skadan. 2) På oexploaterade fastigheter och fastigheter som är bebyggda med bostadshus, men som inte direkt omfattas av flytten, kommer potentiellt en kraftig värdestegring ske i och med att de som tvingas flytta från sina fastigheter måste hitta en ersättningsbostad om de vill bo kvar i Kirunaom- rådet. 3) Om kommunen eller LKAB ska köpa alternativt expropriera oexploaterade fastigheter för tätbebyggelseändamål kan dessa fastigheter vara influerade av förväntningar om att exploatering kommer ske i framtiden vilket resulterat i att förväntningsvärden uppstår som en del av marknads- värdet.14 Förväntningsvärden i kombination med påslagsregeln kan då i fall tre få som följd att mark för ersättningsbostäder och annan nödvändig infrastruktur riskerar att bli väsentligt dyrare.
Ett annat område där tillägget om påslag inte närmare granskats är hur regeln ska tillämpas vid kommunala markförvärv för bostadsbyggande. Oklarheter föreligger hur påslaget ska tillämpas på förväntningsvärden av oexploaterad mark.15 Förväntningsvärden kan något förenklat beskri- vas som värden som uppstått inom ett oexploaterat område pga. att det finns förväntningar om att området får exploateras i framtiden. Vid tiden för ianspråktagandet går dock dessa värden inte att realisera för fastighetsägaren då tillstånd för exploatering saknas.
Problemet här är om influensregeln även blir gällande för detta fall och om en avräkning ska göras på ersättningen. Om en avräkning inte ska göras ska påslaget tillämpas för förväntningsvär- den, vilket innebär att kostnaderna för att förvärva mark kan öka väsentligt. Problematiken kring påslagsregelns tillämpning för förväntningsvärden har uppmärksammats av Planprocessutred-
10 Påslagsregeln ska alltså inte tillämpas på företagsskador.
11 Detta problem kommer troligen även att finnas vid Sverigeförhandlingarnas projekt om dessa genom- förs.
12 Frågorna har delvis utretts i Ds 2016:16 med Bertil Bengtsson som ansvarig utredare. 13
ningen16 som menar att oklarheter föreligger kring vilken ersättning som ska utgå för dessa fall och att frågan behöver utredas vidare. Utredningen belyser även att ökade kostnader i form av ersättning kan påverka kommunernas aktiva markförvärvspolitik. Konsekvenserna av detta har inte utretts närmare enligt utredningen.
Ersättningssystemet som en harmonisk helhet?
Som förhoppningsvis framgått av de ovan, om än mycket ytligt, beskrivna situationerna finns det potentiella konfliktsituationer som kan uppstå när mark för allmänna ändamål ska förvärvas an- tingen tvångsvis eller via frivilliga förhandlingar. Dessa konfliktsituationer är naturligtvis något som inte är önskvärt då målet torde vara att ersättningssystemet ska vara enhetligt, befinna sig i någon form av harmoni och kanske viktigast, vara enkelt att förstå samt att man på förhand ska kunna förutse vilken ersättning som ska utgå för en viss typ av intrång. Med detta sagt kommer delar av det fortsatta avhandlingsarbetet (troligtvis) försöka identifiera och analysera vilka poten- tiella konfliktsituationer som finns inom ersättningssystemet samt ge förslag på hur dessa situat- ioner eventuellt kan lösas.
Mycket kort om metod
Tanken är att arbetet främst och i första hand kommer tillämpa en rättsdogmatisk metod. Ända- målstolkningar kan också bli aktuellt att tillämpa. Även inslag av rättsekonomi kommer troligt att finnas för frågor som framförallt rör effektivitet inom ersättningssystemet.
Referenser
Ds 2016:16 Ersättning vid expropriation av bostäder. Proposition 2009/10:162 Ersättning vid expropriation
Norell, L. (2007). Skälig eller "objektiv" expropriationsersättning? Svensk Juristtidning, s. 297-310. Sjödin, E., Ekbäck, P, Kalbro, T. & Norell, L. 2016. Markåtkomst och ersättning – för bebyggelse och infrastruktur. Norstedts Juridik (tredje upplagan).
SOU 2015:109 Bättre samarbete mellan stat och kommun vid planering och byggande
SOU 2016:3 Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar. Delrapport från Sve- rigeförhandlingen.
Werin, L. (1978). Expropriation – en studie i lagstiftningsmotiv och ersättningsrättsliga grund- principer. Svensk Juristtidning. s. 81-120.
The Legal Concept of ‘Home’: A Concealed but Embedded Feature …