Universitetskanslersämbetet var den enda studerade myndigheten som hade ett distinkt önskemål (want), vilket gällde egna kontor för de anställda. Detta var något som endast uppfylldes delvis då en avdelning fick sitta i öppet kontorslandskap även efter flytten.
31 Detta är i linje med hur Schmenners teori beskriver platsvalsprocessen. Först väljer den omlokaliserande myndigheten plats och lokal grundat på de krav som finns, varefter önskemål uppfylls i den mån det är möjligt. Det har i de undersökta omlokaliseringarna dock inte gått att påvisa att den beslutsprocess Schmenners modell är baserad på är tillämpbar på myndigheter. Utöver Universitetskanslersämbetet har nämligen ingen av de intervjuade kunnat distingera mellan vilka krav och önskemål som ska ha funnits i processen. Dessutom har mönstret med val av allmänt området och därefter specifik plats inte heller kunnat urskiljas. Detta förklaras rimligen av att utbudet av lokaler är begränsat, varför myndigheterna ofta saknar valmöjlighet gällande specifik plats. Det allmänna området fungerade även som en begränsande faktor i omlokaliseringsprocessen för Konkurrensverket på grund av deras relation till Stockholms tingsrätt.
32
6 Slutsats
De viktigaste faktorerna vid myndigheters omlokaliseringar skiljer sig åt beroende på i vilken del av omlokaliseringsprocessen en myndighet befinner sig i. För att inleda en omlokaliseringprocess krävs att ett flyttbehov uppstår (en push-faktor), bland de undersökta myndigheterna har det behovet uppstått av ett flertal olika anledningar. Detta har visat sig genom att varje lokaliseringsfaktor har agerat push-faktor. Dessutom har det visat sig att push-faktorerna kan ha sitt ursprung i andra lokaliseringsfaktorer. Således agerar inte lokaliseringsfaktorerna alltid enskilt utan ibland i samspel med varandra. I denna studie har externa lokaliseringsfaktorer lett fram till interna push-faktorer. På grund av detta går det inte att peka ut en lokaliseringsfaktor som viktigare än de andra i den första delen av omlokaliseringsprocessen.
En viktig iakttagelse som har gjorts är hur stor makt riksdag och regering har över myndigheter och till vilken grad detta kan inverka på omlokaliseringsprocessen. Dels direkt, såsom i rena beslut om myndighetsomlokalisering, dels indirekt genom politiska beslut. Det är samtidigt viktigt att återigen påpeka att detta inflytande endast är potentiellt, så länge inga politiska beslut fattas som påverkar en myndighet förblir politikernas roll som aktör i nätverket passiv.
Efter att flyttbehovet har uppstått inleds platssökandet. Den viktigaste faktorn i detta läge är platsfaktorer. Detta eftersom det myndigheterna har tagit mest hänsyn till, och sett som viktigast, har varit platsfaktorer. Platsfaktorerna kan ha sitt ursprung i
externa eller interna faktorer men uppfylls inte platskraven kommer inte myndigheten
flytta. Det innebär att det är de fysiska egenskaperna på en plats som först och främst avgör om en myndighet omlokaliseras dit eller ej, inte interna eller externa faktorer. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det inte finns någon push-faktor som kan identifieras som viktigare än någon annan samt att den viktigaste pull-faktorn är
33
7 Förslag till fortsatta studier
En liknande studie i större format skulle kunna ge en tydligare bild av myndigheters situation vid omlokalisering. På så sätt skulle ett mer generaliserbart resultat kunna erhållas. För detta skulle det krävas en mer omfattande intervjustudie eller eventuellt en annan datainsamlingsmetod. Framtida forskning skulle även kunna fokusera på vad exempelvis hyresvärdar eller kommuner, som vill locka till sig myndigheter, kan göra för att öka sin attraktionskraft. Ett förslag på ytterligare forskning är att göra en processtudie av observationskaraktär för att kunna studera omlokaliseringsprocessen över en längre tid. På så sätt skulle en djupare förståelse för myndigheters omlokaliseringar kunna erhållas och lokaliseringsteorin breddas.
34
Referenslista
Alvesson, M., & Sköldberg, K., 2008, Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod, 2 uppl., Lund, Studentlitteratur.
Brouwer, A. E., Mariotti, I. & van Ommeren, J. N., 2004, “The firm relocation decision: An empirical investigation”, The Annals of Regional Science, Vol. 38, No. 2, ss. 335-347.
Dahlin, A., 2005. “Fakta om tidigare omlokaliseringar”,
http://www.publikt.se/artikel/fakta-om-tidigare-omlokaliseringar-4764 [Hämtad 2016-01-03]
van Djik, J., & Pellenbarg, P.H., 2000, “Firm relocation decisions in The Netherlands: An ordered logit approach”, Papers in regional Science, Vol. 79, No. 1, ss. 191-219.
ESV 2014:53, Analys: Statliga myndigheters lokaler, Stockholm, Ekonomistyrningsverket.
ESV 2015:50, Analys: Statliga myndigheters lokaler i Stockholm, Solna och
Sundbyberg 2013 och 2014, Stockholm, Ekonomistyrningsverket.
Försäkringskassan, Om socialförsäkringen,
http://www.forsakringskassan.se/omfk/vart_uppdrag/om_socialforsakringen [Hämtad 2015-12-18]
Hadjikhani, A. & Håkansson, H., 1996, “Political Actions in Business Networks – a Swedish Case”, International Journal of Research in Marketing, Vol. 13, No. 5, ss. 431-447.
Hayter, R., 1997, The dynamics of industrial location. The factory, the firm and the
production system, New York, Wiley.
35 Håkansson, H. & Johanson, J., 1992 ”A Model of Industrial Networks” in Axelsson, Björn and Geoffrey Easton (eds) Industrial Networks. A New View of Reality, ss. 28-34, London, Routledge.
Håkansson, H. & Snehota, I., 1995, Developing Relationships in Business Networks [E-bok]. Routledge. http://www.impgroup.org/uploads/books/0-415-11570-1.pdf [Hämtad 2015-11-30]
Håkansson, H. & Snehota, I., 2006, “No Business is an Island: The Network Concept of Business Strategy”, Scandinavian Journal of Management, Vol. 22, No. 1, ss. 256-270.
Knoben, J., 2008, Firm Mobility and Organizational Networks: Innovation,
Embeddedness and Economic Geography, Cheltenham, Edward Elgar.
Konkurrensverket, Uppgifter, http://www.konkurrensverket.se/omossmeny/om-oss/uppgifter/ [Hämtad 2015-12-18]
Kvale, S., & Brinkmann, S., 2014, Den kvalitativa forskningsintervjun, 3. [rev.] uppl., Lund, Studentlitteratur, ss. 172-173
Murray, A. T., 2009, “Location theory”, International Encylopedia of Human
Geography, Oxford, Elsevier, Vol. 1, ss. 270-276.
N 2004:15, Lokaliseringsutredningen, Stockholm, Regeringskansliet.
Raskovic, M., 2015, "Economic sociology and the ARA interaction model", Journal of
Business & Industrial Marketing, Vol. 30 No. 5 ss. 478.
Powell, W. W., 1990, “Neither Market nor Hierarchy: Network Forms of Organization”,
Research in Organizational Behavior, Vol. 12, No. 3, ss. 295-336.
Harvard, Research Methods: some notes to orient you,
http://isites.harvard.edu/fs/docs/icb.topic851950.files/Research%20Methods_Some%20 Notes.pdf [Hämtad 2016-01-10]
36 Riksantikvarieämbetet, 2015, Om Riksantikvarieämbetet,
http://www.raa.se/om-riksantikvarieambetet/ [Hämtad 2015-12-18]
RiR 2009:30, Omlokalisering av myndigheter, Stockholm, Riksrevisionen.
Schmenner, R. W., 1994, "Service Firm Location Decisions: Some Midwestern
Evidence", International Journal of Service Industry Management, Vol. 5, No. 3, ss. 35 - 56.
Simon, H.A., 1959, “Theories of decision-making in economics and behavioural sciences”, American Economic Review, Vol. 49, No. 3, ss. 253-283.
SOU 2015:65, Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter, Stockholm, Regeringskansliet.
Stockholms tingsrätt, 2007, Specialmål, http://www.stockholmstingsratt.se/Om-tingsratten/Mal-och-arenden/Specialmal/ [Hämtad 2012-12-18]
Strömberg, H. & Lundell, B., 2011, Allmän förvaltningsrätt, 25:e uppl., Lund, Liber.
Sveriges radio, 2015, ST: Nästan ingen flyttar med myndigheter,
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=681254 [Hämtad 2015-12-14]
Tidningarnas Telegrambyrå, 2015, “DO flyttar till Tensta eller Rinkeby”
https://www.gp.se/nyheter/sverige/1.1727711-do-flyttar-till-tensta-eller-rinkeby
[Hämtad 2015-12-14]
Townroe, P.M., 1972, “Some Behavioural Considerations in the Industrial Location Decision”, Regional Studies, Vol. 6, No. 3, ss. 261-272.
Universitetskanslersämbetet. ”Uppdrag och verksamhet”
http://www.uka.se/om-oss/uppdrag-och-verksamhet.html [Hämtad 2015-12-18]
37
Muntliga källor
Per Westman, Universitetskanslersämbetet, 2015-12-7, Stockholm, intervju. Karin Sterner, Riksantikvarieämbetet, 2015-12-8, Uppsala, telefonintervju. Monica Holmgren, Konkurrensverket, 2015-12-8, Stockholm, intervju. Kristina Bruno, Försäkringskassan, 2015-12-16, Stockholm, intervju.
38