Några djupare studier

I några fall finns det mer djupgående studier över hur produktionsmål och miljömål hänger samman. Här tas konsumtionsmål, livsmedelsmål och utvecklingsmål upp.

a) Den privata konsumtionen är väsentlig i miljösammanhang, inte minst för att den uppgår till över hälften av bruttonationalprodukten (från användningssidan). För- hållandena mellan konsumentpolitiska och miljöpolitiska mål belyses mer i detalj i några skrifter, dock utan att vare sig synergier eller konflikter tas upp.13 Det finns inga mål för hur mycket konsumenterna ska köpa, sannolikt beroende på att kon- sumentens suveränitet anses väsentlig och att materiellt välstånd underförstått är något eftersträvansvärt. I alla händelser lägger de svenska konsumenterna ned mest pengar på persontransporter, bostadsenergi och livsmedel, och det är de kategorier- na som står för de största koldioxidutsläppen, tillsammans ungefär 63 procent av de svenska hushållens utsläpp. De miljömål som berörs mest av den privata konsum- tionen är Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och God bebyggd miljö. De styrmedel som mest används för att påverka konsumtionen är informa- tion om olika varors miljöeffekter, men även miljöskatter som bränsleskatt, energi- skatt och koldioxidskatt spelar förstås en viktig roll.

Konflikter mellan konsumentpolitiska och miljöpolitiska mål analyseras i en un- dersökning, som är principiellt upplagd och inte inriktad på just Sverige.14 Där påpekas att människorna har förväntningar på sin konsumtion, vilket i praktiken innebär att konsumtionen blir ett mål i sig (även om exempelvis den svenska kon- sumentpolitiken inte har ”hög konsumtion” som ett mål). Och dessutom är det så i många länder att konsumentens intressen skyddas, vilket kan leda till att det blir lättare att köpa saker och konsumtionen drivs upp. ”Konsumenternas ställning och inflytande på marknaden skall stärkas”, som den svenska konsumentpolitikens första mål lyder. Ångerveckor och varuupplysning är exempel, och konsumenter- nas valfrihet och ekonomiska möjligheter ökar också med frihandeln (se avsnitt 3.1.3 nedan), allt faktorer som enligt undersökningen bidrar till ökad konsumtion. Visserligen saluförs numera många ekologiska varor, som är producerade på ett miljövänligt sätt eller inte släpper ut så mycket miljöfarliga ämnen under och efter konsumtionen. Men det gör också ofta att de blir dyrare, och det är därför inte sä- kert att de efterfrågas. För att målkonflikter ska undvikas måste konsumenterna påverkas på sikt genom information och upplysning om varornas miljöpåverkan, vilket också är rekommendationen i undersökningen - som ändå ställer frågan om det räcker.

b) Livsmedlen står som framgått för en stor andel av den privata konsumtionen. En svensk utredning diskuterar om det råder konflikt eller samverkan mellan ekono- miska, sociala och miljömässiga mål, som alla ingår i livsmedelspolitikens områ-

13

Utöver Konsumentverkets sektorsrapport finns det två rapporter från Naturvårdsverket: Köpbeteen-

de, livsstil och varumärken – En forskningsöversikt över hållbar konsumtion med fokus på dagligvaror

(rapport 5492, juni 2005) och Sustainable Consumption – Research and Policies (rapport 5460, mars 2005). Se även Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2006/07:MJU1, bilaga 4 Miljömålsseminarium ”Miljömål på köpet”.

14

Wilhelmsson ”Consumer Law and the Environment: From Consumer to Citizen”, Journal of Con- sumer Policy 21(1): 45-70, 1998.

de.15 För miljön kan det ju vara så att jordbruket ger en negativ miljöbelastning (konflikt) men också så att det ger positiva miljövärden (synergi). Frågan är hur detta hänger samman med ekonomiska och sociala faktorer – de senare mätta som sysselsättningsnivå som anses hänga samman med hälsa, brottslighet och skattein- täkter som kan användas för andra välfärdsändamål. Analysen bygger på statistiska data på företagsnivå och kommunnivå om faktorer som antal anställda arbetspro- duktivitet, jordbruksareal och ekologisk areal samt mängden drivmedel, gödnings- medel och bekämpningsmedel per hektar. Ett resultat är att det varken på företags- nivå eller kommunnivå finns något samband mellan ekonomisk framgång å ena sidan och social och miljömässig utveckling å andra sidan. Sociala och ekologiska framsteg hänger däremot ihop. Men den sammantagna slutsatsen från analysen är att det varken finns någon tydlig motsättning eller samverkan mellan ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet inom detta politikområde.

c) Politikområdet Internationellt utvecklingssamarbete är intressant från miljösyn- punkt. Både synergier och målkonflikter förekommer. Inom området råder det enligt SIDA synergier mellan strävan att begränsa klimatpåverkan och u-hjälpen, eftersom ett förändrat klimat slår hårdast mot de redan fattiga. Vattenbrist, växt- sjukdomar och översvämningar av låglänta områden är välkända konsekvenser, och fattiga äldre människor i slumområden lider mest av extrem hetta. Samtidigt kan, som ofta framhållits i debatten, försöken att höja den materiella levnadsstandarden i u-länderna leda till en målkonflikt: ökad konsumtion, ökade transporter och ökad energianvändning där kan bli till men för miljön. Omvänt kan miljömålen försvåra kampen mot fattigdom. Å andra sidan påpekar SIDA att i-länderna har ”en mora- lisk och konventionsbunden skyldighet att bistå utvecklingsländerna i deras strävan att motverka och anpassa sig till klimatförändringar”.16 Tekniköverföring, bättre planering och kunskapsuppbyggnad är några medel.

U-hjälpen kan också leda till synergier genom att i görligaste mån motverka vad som kallas miljörelaterad resursknapphet. En sådan kan bero på vattenföroreningar och jorderosion som minskar utbudet av de resurserna, befolkningsökningen som ökar efterfrågan på dem och den ökade ojämlikheten som gör att resurserna förde- las orättvist. Motsättningar om hur resurserna ska utnyttjas kan dessutom leda till väpnade konflikter och inbördeskrig. U-hjälpen går här hand i hand med naturvår- den i arbetet med att hantera miljöresurserna.