me-delvärdet under åren.
Gräs
Eftersom gräs inte används för konsum-tion finns det inga gränsvärden. Medel-värdet för bly i gräs har minskat från starten 1987 till 2001. Åren 2002, 2003 och 2004 var blyhalterna i gräs förvånan-svärt höga. Därefter har halterna sjunkit och 2009 och 2010 uppmättes de lägsta halterna sedan mätningarna startade. Me-delvärdet för blyhalten i gräs uppgick un-der 2010 till 6 mg/kg torrsubstans (TS).
Grönkål och sallat
Grönkål och sallat kan genom sina stora bladytor ansamla ansenliga mängder bly.
Medelvärdet för bly i grönkål odlad på jämförbara platser 2010 var 0,17 mg/kg och i sallat 0,21mg/kg färskvikt.
Blyhalterna i grönkål har varierat kraftigt mellan mätåren. Trots att medelhalterna under 2009 och 2010 har varit relativt låga, kvarstår rekommendationerna att inte odla grönkål i Landskrona tätort.
Detta bl a på grund av att enstaka prover har halter över gränsvärdet. Den fortsatta utvecklingen får visa om rekommenda-tionen kan ändras.
- Landskronas miljöredovisning 2010 - miljötillståndet
Huvudet på en badvattenprovtagare med provflaska.
Faktaruta
Hälsoeffekter
Bly kan orsaka skador på nervsystemet, njurar och hjärta/kärl.
Effekter på naturmiljöer och material Vissa tungmetaller minskar den mikro-biologiska aktiviteten i marken.
Källor
Är främst lokala industriutsläpp men intransport av förorenad luft förekommer.Gränsvärdet för halten bly i sallat och grönkål är 0,30 mg/kg vid försäljning och är fastställt genom EG-förordning.
Bly i sallat har under de flesta åren legat under gränsvärdet. Under 2008 hamnade medelvärdet dock långt över gränsvärdet.
Därefter har halterna legat under grän-svärdet.
Bly i nedfallande stoft
Landskrona stad har en stor industriverk-samhet samt en hög trafikbelastning, vil-ket har resulterat i att staden under lång tid haft problem med förhöjda halter och spridning av tungmetaller i luften.
För att kunna övervaka mängderna och spridningen från ovan nämnda källor har kontinuerliga mätningar av fallande stoft genomförts sedan 1988 där flertalet tung-metaller analyseras. Bakom övervak-ningsprogrammet står Länsstyrelsen i Skåne, Miljöförvaltningen samt flertalet industrier i Landskrona med betydande emissioner av tungmetallhaltigt stoft.
Nedfallsmängderna av bly på industriom-rådet 2010 var 60 gånger högre än vid mätstationen "Hilleshög" i norra delen av
tätorten och 640 gånger högre än bak-grundstation för Skåne vid Arup.
Om man jämför Landskrona med andra orter så hade Landskrona ett nedfall som var 640 gånger högre än blynedfallet i Malmö 2004/05 och nästan 50 gånger högre än i Mo i Rana i Norge 2001.
- Landskronas miljöredovisning 2010 - miljötillståndet
Fallande stoft uppsamlas med en tratt och innehållet analyseras på metaller.
Partiklar PM10
Faktaruta
PM10 utgör partiklar som är mindre än en hundradels (1/100) mm i dia-meter. För att skydda människors häl-sa får antalet dygn med partiklar (PM10) inte överskrida miljökvalitets-normen 50 µg/m3i utomhusluft mer än 35 dygn under ett kalenderår.
Hälsoeffekter
Långtidsexponering för partiklar be-döms bidra till flera tusen dödsfall i förtid årligen i hjärt- och kärlsjukdo-mar och lungsjukdokärlsjukdo-mar i Sverige.
Även lungfunktionen påverkas negativt.
Effekter på naturmiljöer och material Partiklar kan påskynda korrosion av metaller och skada kulturföremål.
Källor:
Vägtrafiken är en viktig källa till både grövre och finare partiklar. Energip-roduktion, uppvärmning, industrier, intransport av förorenad luft bidrar samt naturliga källor.
Källa: IVL-rapport, B1667
PM10 mäts dels i takhöjd (urban bak-grund) på polishusets tak och dels i gatu-rum på Eriksgatan vid Hvilan där många människor vistas.
I Landskrona gaturum överskreds grän-sen 50 µg/m3(miljökvalitetsnorm) under 11 dygn 2010 jämfört med 4 dygn under vinterhalvåret 2009 (okt-mars) och 2 dygn i den urbana bakgrunden 2010.
Kvävedioxid (NO2)
Faktaruta
Hälsoeffekter
Försämrar lungfunktion och kan för-värra astma. Kvävedioxid är en indi-kator för trafikens utsläpp och samband finns mellan sjuklighet och kvävedioxid i omgivningsluften. Kvä-veoxider bidrar till bildande av mark-nära ozon.
Effekter på naturmiljöer och material Övergödning av hav, sjöar, vatten-drag och mark. Bidrar till försurning samt skador på växtligheten genom bildande av ozon. Bidrar till korro-sion och nedbrytning av kulturföre-mål.
Källor
Tidigare främst från bilavgaser. Bety-dande utsläpp från arbetsmaskiner, uppvärmning, industrier och energiproduktion.
Källa: IVL- rapport, B1667
Kvävedioxid (NO2) har mätts i urban bakgrund (tätortsluft i takhöjd) i Lands-krona sedan 1988. NO2-halterna har upp-visat en nedåtgående trend sedan starten.
Kvävedioxid har också mätts i gaturum-met sedan 2002.
Mätningarna visar att miljökvalitetsnor-men och den övre utvärderingströskeln underskrids (d v s där mätkrav föreligger) både för dygn och för år i gaturummet.
Vinterhalvårsmedelvärdet för NO2 var under vinterhalvåret 2009/2010 var 11µg/m3 jämfört med 14 µg/m3 under 2008/2009. Miljökvalitetsnormen är 40 µg/m3 (årsmedelvärde).
I gaturummet är det s k "aktiv" mätning med dygnsmedelvärden medan det i bak-grunden är s k "passiv" mätning med dif-fusionsprovtagning på månadsbasis.
Svaveldioxid (SO2)
Faktaruta
Hälsoeffekter
Ökning av besvär och luftvägssjukdo-mar vid höga halter. Svaveldioxid som luftförorening har i Sverige knappast längre någon betydelse ur hälsosynpunkt.
Effekter på naturmiljöer och material Försurning av sjöar, vattendrag och skogsmark. Korrosion och nedbryt-ning av kulturföremål.
Källor
Främst uppvärmning, energiproduk-tion, utsläpp från industrier och sjö-fart.
Källa: IVL- rapport, B1667
Svaveldioxidhalterna i Landskrona har minskat kraftigt och vinterhalvårsmedel-värdena är idag endast ca 10 % av de hal-ter som uppmättes under 1970- och 1980-talen.
Orsaken beror på minskat svavelinnehåll i drivmedel och eldningsolja. Utbyggnaden av fjärrvärme med en minskande upp-värmning med eldningsolja har också stor betydelse för de minskade svaveldioxid-halterna i luften.
- Landskronas miljöredovisning 2010 - miljötillståndet
Vinterhalvårsmedelvärdet 2009/10 för svaveldioxid (SO2), baserat på passiva må-nadsmätningar, var 1,4 µg/m3i den urba-na bakgrunden vilket kan jämföras med miljömålet 5 µg/m3.
Bensen
Under vinterhalvåret 2009/10 mättes flyktiga organiska kolväten (VOC) i Landskrona i gaturum. Vinterhalvårsme-delvärdet uppmättes till 1,6 µg/ m3i gatu-rum och underskrider med god marginal miljökvalitetsnormen för bensen (5 µg/m3) som ska vara uppfylld 2010.
Även den undre utvärderingströskeln (2µg/m3) underskrids knappt för vinter-halvåret. Resultatet ligger dock tydligt över generationsmålet för Sverige som ska nås senast 2020 (1 µg/m3, årsmedel-värde).
Marknära ozon (O3)
Medelvärdet under året för de uppmätta ozonhalterna uppgick til 60 µg/m3under 2010 jämfört med 62,2 µg/m3 under 2009.
EU-direktivet till skydd för hälsa översk-reds 4 gånger under 2010 sommarsäsong-en (miljökvalitetsnorm 120 µg/m3/8 tim-mar (se www.oresundsluft.se).
Ansenliga mängder marknära ozon kan bildas under soliga sommardagar när halter av bilav-gaser är höga.
- Landskronas miljöredovisning 2010 - miljötillståndet
Faktaruta
Hälsoeffekter
Bensen kan orsaka cancer, främst leu-kemi. VOC (bensen, eten och butadi-en) bidrar sannolikt till några extra cancerfall per år i Sverige.
Effekter på naturmiljöer och material Indirekt skador på växter och material genom att VOC bidrar till bildning av ozon.
Källor
Främst bilavgaser. Vedeldning, utsläpp från industrier, arbetsmaskiner och an-vändning av hushållsprodukter är vikti-ga källor.
Källa: IVL- rapport, B1667
Faktaruta
Hälsoeffekter
Korttidsexponering för ozon kan för-värra astmabesvär. Ozon kan påverka lungfunktionen och orsaka inflamma-tion. Långtidsexponering påverkar eventuellt lungornas tillväxt negativt men tycks ej påverka dödlighet eller fö-rekomst av astma.
Effekter på naturmiljöer och material Skördeförluster genom skador på grö-dor. Troligen också skador på träd och vilda växter. Nedbrytning av material som papper, plast, gummi och textilier.
Källor
Marknära ozon är en sekundär luftför-orening som bildas av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen under inver-kan av solljus, bl a från bilavgaser. Hal-terna är högst under sommarhalvåret.
Ozon transporteras till oss via luften från andra länder även om lokala källor har störst betydelse.
Källa: IVL- rapport, B1667