Del 3. Perspektiv och reflektioner
7. Några perspektiv på utvecklingen och forskningsarbetet
Det finns en rad utmaningar i det förebyggande arbetet och i detta avslutande avsnitt i årets rapport gör vi några få avslutande reflektioner kring ett par av dessa.
Planering är all framgångs början
I arbetet med projekten har det i många fall blivit så att projekten bara fått en del av de sökta medlen. Detta har krävt att projekten revideras för att skapa en bättre möjlighet inom de ramar som anslaget medger. Detta redovisade projekten i en halvårsrapport, som forskarteamet sammanställde i början på hösten. Genom projektledarutbildning och handledning har arbetet med projekten fått söd under tidigare år. Under 2011 genomfördes visst sådant stöd i samband med projektledarträffarna.
I samband med samtal om fördjupningsstudier har det tydligt framkommit att här finns en motsättning mellan de krav som forskare eller utvärderare har och de som projektmakarna och genomförarna har. Hur skall en balans uppnås mellan kravet på forskningskvalitet och relevans i det praktiska arbetet? Internationella forskare har identifierat några praktiska dilemman i utvärdering av hälsofrämjande arbete (Potvin & McQueen, 2010). En första utmaning gäller definition av utvärderingsobjektet. Här finns det tydliga långsiktiga mål i ANDT-preventivt arbete men vad är de kortsiktiga målen?
En andra utmaning gäller hur man uppnår en god balans mellan relevans och noggrannhet i valet av utvärderingsmetoder. Här finns det önskemål om att ha hög kvalitet på studien så att de värderas högt vid sammanställning av bevisvärdet. Internationellt har fältexperimentet fått förnyad aktualitet (Shadish & Cook, 2009). Idén att kunna göra studier i vardagliga situationer på ett systematiskt sätt, vilket skulle ge en god såväl intern som extern giltighet, det vill säga kunna ge säkra data och vara möjliga att generalisera.
En tredje utmaning är hur man sammanställer evalueringsresultat till meningsfulla indikatorer. Här kommer frågan om att använda teorier som vägledning i detta arbete. I det hälsofrämjande och förebyggande området har det påtalats att området skulle kunna vidareutvecklas genom att programteorin förbättras (McQueen m fl, 2007). Det sker inom det teoretiska fältet en stark utveckling inom området, vilket inte minst syns i ökningen av relevant vetenskaplig litteratur (Davies & Macdowall, 2006; Nutbeam & Harris, 2007; McQueen m fl, 2007).
107
En fjärde utmaning ligger i att producera relevant kunskap för praktiker och beslutsfattare. Detta möter vi inom vårt program genom organisationernas delaktighet i planering av frågeställningar för fördjupningsstudierna. Samtidigt har forskarteamet det professionella ansvaret att utforma studierna så att de svarar på dessa frågor. Här sätter dock ekonomin och andra praktiska omständigheter ofta gränser för vad som är möjligt att genomföra. Inom vår forskning bedöms alla insatser utifrån forskningsetiska regler och andra kvalitetsaspekter, som sammanfattas i begreppet god forskningssed. Denna utmaning kan vara svår om finansiären av forskningen främst ser till den vetenskapliga nyttan av insatserna när beslut skall tas om medelstilldelning och inte ser till samhällets behov av kunskap (Green & Mercier, 2001). I vårt program har vi mött stor förståelse från anslagsgivarna Statens folkhälsoinstitut och tidigare Socialstyrelsen.
Genomförandet centralt
Under det gångna året har betydelsen av implementering av förebyggande program aktualiserats på ett påtagligt sätt. Det gäller såväl inom vår egen forskning där genomförandet av Föräldrar tillsammans i praktiken inte blev helt optimal. Detta ser vi också inom den nya nationella utvärderingen av ÖPP. Att genomförandet inte helt följer planeringen är något som redovisas i den internationella preventionsforskningen (Durlak & Dupre, 2008). I Sverige har det noterats att i utvärderingen av ANDT-prevention i sex utvalda kommuner skedde implementeringen av skolprogrammen i enbart 30-40 procent av skolorna (Andréasson, 2010).
Den utmaning som ligger i genomförande av förebyggande insatser liknar dem som ses när det gäller att omvandla forskningsresultat till praktiska åtgärder. Här finns mycket att lära från arbetet att gå från evidens till praktik (Straus, Tetroe & Graham, 2009). I vårt program har vi påbörjat kunskapsutveckling inom detta område. Studien av projektledarna ger nu en unik bas för fördjupade analyser av de erfarenheter som gjorts genom alla de projektledare som varit delaktiga i denna satsning. En uppgift för det kommande året är att slutföra denna studie.
En viktig aspekt på verksamheten gäller dess hållbarhet över tid. Vi ser här en stor variation i hur olika projekt genomförs och förutsatt goda erfarenheter sedan blir en del av organisationernas fortsatta ordinarie verksamhet. Vi ser dock också motsatsen att välutvecklade program inte kommer till den användning som de är tänkta att ha. Den idéburna sektorn har här en styrka i att engagerade människor kan i demokratiska former gemensamt besluta om framtida verksamheter. Men om då beslutet innebär att det förebyggande arbetet inte ges prioritet måste nya vägar tas. Att den största organisationen
108
inom området, IOGT-NTO, väljer bort att prioritera det förebyggande arbetet beklagar vi eftersom organisationens möjligheter inom detta område är stora.
Avslutande reflektion och eftertanke
För kunskapsutveckling är det centralt att tänka och arbeta systematiskt. I vårt arbete har vi hela tiden haft stora osäkerhetsmoment inför framtiden, men vi har valt att tänka långsiktigt – hur kan vi bidra till att kunskapsbasen för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ökas? För att utvärdering och forskning inte bara skall vara en punktinsats kopplat till ett enskilt projekt krävs en medveten planering och basresurser. Vår strategi har varit att bygga upp en verksamhet som möjliggör studier av processer och även vissa kort- och långsiktiga effekter. I ett idealläge skapas en organisatorisk bas för forskningen helt integrerad redan från början av verksamhetens planering.
FoU-programmet har genom den goda samverkan med olika parter lyckats utveckla, genomföra och rapportera en lång rad fördjupningsstudier, vilka skapat unika möjligheter att belysa förebyggande arbete om barn, ungdomar och föräldrars situation. I denna rapport har vi redovisat arbetet främst under det senaste året. En mer omfattande belysning finns i boken som vi skrev förra året (Eriksson m fl, 2011). En viktig milstolpe under 2010 var Camilla Petterssons doktorsdisputation, som var den första inom idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete. En andra milstolpe kommer att vara Susanna Geidnes doktorsdisputation i början av hösten 2012.
En stilla eftertanke är att verksamheten inom den ideella sektorn är mycket omfattande. Vi har i vårt arbete blivit mycket inspirerade av det fantastiska arbete som framkommer i många av projekten i den omfattande projektportföljen. Statens folkhälsoinstitut har nu regeringens uppdrag att förmedla stöd till idéburna organisationers ANDT-arbete. Vi ser med glädje fram mot fortsatt uppdrag inom detta viktiga område med så stor kraft och vilja. Dock skulle utan några större problem ett helt forskningsinstitut kunna vara fullt sysselsatt med detta intressanta område.
Ett stort tack till alla inom de idéburna organisationerna som på olika sätt medverkat till att denna satsning på ANDT-förebyggande arbete och forskning har kunnat genomföras. Utan den insatsen hade vårt arbete varit helt omöjligt.
109
Referenser
Anderberg, J. (2011) Cannabusiness. Om konsten att legalisera en drog. Stockholm: Weyler. Andréasson, S. (red)(2008) Narkotikan i Sverige: Metoder för förebyggande arbete. En
kunskapsöversikt. Östersund: Statens folkhälsoinstitut, R200823.
Andréasson, S. (2010) Premature adoption and dissemination of prevention programmes.
Addiction, 105: 582-4.
Babor TF, Caetano R, Casswell S, Edwards G, Giesbrecht N, Graham K, Grube JW, Hill L, Holder H, Homel R, m fl. (2010). Alcohol: No Ordinary Commodity. Research and Public
Policy, second edition. Oxford: Oxford Univesity Press; 2010.
Baum, F. (2002). The New Public Health. Victoria, Australia: Oxford University Press.
Bergmark, A., Bergmark, Å., Lundström, T. ( 2011). Evidensbaserat social arbete. Teori, kritik,
praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Bodin, M., & Strandberg, A. (2011). The Örebro prevention programme revisited: a cluster- randomized effectiveness trial of programme effects on youth drinking. Addiction, 106, 2134-43.
Bonnie, K., & Schensul, S. L. (2005). Contribution of qualitative research to the validity of intervention research. Journal of School Psychology, 43, 177-195.
Brownson, R.C., Baker, E.A., Leet, T. & Gillespie, K.N. (2003). Evidence-based Public Health. Oxford: Oxford University Press.
Creswell, J. W., & Plano, C. V. L. (2007). Designing and Conducting Mixed Methods Research. Thousand Oaks: Sage Publications.
Dahlgren, L., Emmelin, M. & Winkvist A. ( 2007). Qualitative Methodology for International
Public Health. Umeå: Umeå International School of Public Health, Umeå University.
Davies, J.K., Macdonald, G. (red). (1998). Quality, Evidence and Effectiveness in Health
Promotion. London: Routledge.
Davies, M.& Macdowall, W. ( 2006). Health Promotion Theory. London: Open University Press. Denvall, V., Vinnerljung, B. (red). (2006). Nytta och fördärv. Socialt arbete i kritisk belysning.
Stockholm: Natur och Kultur.
Donner, A. & Klar, N. (2000). Design and Analysis of Cluster Randomization Trial in Health
110
Durlak, J. A. & Dupre, E. P. (2008) Implementation matters: A review of research on the influence of implementation on program outcomes and the factors affecting implementation.
American Journal of Community Psychology, 41(3), 327-350.
Effekt (2011). Effekt – ett föräldraskapsprogram från ÖPP, Örebro universitet. Hämtat från www.effekt.org [20111205].
Eriksson, C. (2000). Learning and knowledge-production for public health – a review of approaches to evidence-based public health. Scandinavian Journal of Public Health; 28: 298-308.
Eriksson, C. (2011). Kommentar uppföljning och utvärderingar: Utvärdering. I Ensamlad strategi
för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. En sammanfattad version av proposition 2010/11:47 kommenterad av regeringens ANDT-råd. Stockholm:
Regeringskansliet, sid 31.
Eriksson C, Börjesson J, Fredriksson I,Geidne S, Larsson M, Pettersson C. Med kraft och vilja
2010. Alkohol- och drogförebyggande arbete inom Socialstyrelsens stöd till frivilliga organisationer. Örebro: Arbetsrapporter i folkhälsovetenskap Örebro universitet, 2011:1,
113 sidor.
Eriksson, C. Börjesson, J. Fredriksson, I. Geidne, S. Larsson, M. Pettersson, C. (2012)
Verksamhetsrapport 2011 - Med kraft och vilja. ANDT-förebyggande arbete inom Statens folkhälsoinstituts stöd till idéburna organisationer. Arbetsrapport inom Folkhälsovetenskap,
Örebro universitet, 2012:1.
Eriksson, C. Geidne, S. Larsson, M. Pettersson, C. (2010). Med kraft och vilja. Alkohol- och
drogförebyggande arbete inom Socialstyrelsens stöd till frivilligorganisationer 2003 – 2009.
Studier i folkhälsovetenskap, Örebro universitet, 2010:1.
Eriksson C, Geidne S, Larsson M, Pettersson C. (2011). A Research Strategy Case Study of Alcohol and Drug Prevention by Non-Governmental Organizations. 4th European Public
Health Conference. Public Health and Welfare – Welfare Development and Health. Copenhagen , 9-12 November, 2011. European Journal of Public Health, 21 (Supplement 1): 242.
Eriksson C, Wall S. (2011). On the need for mixed methods research in public health sciences. 4th
European Public Health Conference. Public Health and Welfare – Welfare Development and Health. Copenhagen , 9-12 November, 2011. European Journal of Public Health, 21 (Supplement 1): 137-8.
FHI (2011). Redovisning av uppdraget att utreda evidensgraderingen för metoder på
folkhälsoområdet. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
111
Fleck, U. ((2009). An Introduction to Qualitative Research. Fourth Edition. London: Sage.
Geidne, S. (2009a). ”Sunt förnuft och rim och reson…”– en kvalitativ utvärdering av Svenska
Fotbollsförbundets projekt Mål utan alkohol. Utvärderingsrapport till Svenska
Fotbollsförbundet.
[http://svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_27974/ImageVaultHandler.aspx].
Geidne, S (2009b). ”Sunt förnuft och rim och reson…”– en kvalitativ utvärdering av Svenska
Fotbollsförbundets projekt Mål utan alkohol. – en sammanfattning. Utvärderingsrapport till Svenska Fotbollsförbundet.
[http://svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_27975/ImageVaultHandler.aspx] Green, J. & Thorogood, N. Qualitative Methods for Health Research. London: Sage.
Green, L. W., & Glasgow, R. E. (2006). Evaluating the Relevance, Generalization, and Applicability of Research. Issues in External Validation and Translation Methodology.
Evaluation & the Health Profession, 29(1), 126-153.
Green, L.W., & Lewis, F.M. (1986). Measurement and Evaluation in Health Education and
Health Promotion. Palo Alto, California: Mayfield Publishing Company.
Green, L.W., & Mercier, S.L. (2001) Can public health researchers and agencies reconcile the push from funding bodies and the pull from communities. American Journal of Public
Health, 91(2), 1926-1929.
Green. S & Eriksson, C. (2010). MAIA-projektet. Ett myndighetsgemensamt arbete mot illegal
alkohol. En sammanfattning för verksamhetens utveckling november 2009 - december 2010. Arbetsrapport inom folkhälsovetenskap 2010: 1. Hälsoakademin, Örebro universitet.
Green, S. & Eriksson, C. (2010a). MAIA projektet. Ett myndighetsgemensamt arbete mot illegal
alkohol. Slutrapport för verksamhetens utveckling november 2009 – december 2010. Arbetsrapport inom folkhälsovetenskap 2010:2. Örebro universitet.
Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi- Tre kunskapsformer I historisk belysning. Stockholm:
Wahlström & Widstrand.
Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling (serien Forskning i fokus nr 6).
Gustavsson, B (red). (2004). Kunskap i det praktiska. Lund: Studentlitteratur.
Hammersley, M. (eds) (2007). Educational Research and Evidence-based Practice. London: Sage Publications.
Hattie J. Visible Learning: A Synthesis of Over 800 Meta-Analyses Relating to Achievement. New York: Routledge, 2009.
112
Henriksson, C., & Leifman, H. (2011). Skolelevers drogvanor 2011. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN rapport nr. 129.
Higgs, J., Richardson, M., Abrandt Dahlgren, M. (red) (2004). Developing practice knowledge for
health professionals. Edinburgh: Butterworth Heinemann.
Holmila M, Holder H, Andreassson S, Baklien B, Rossow I (2008) Roles for researchers in community action projects to prevent alcohol and other drug problems: Methodological choices. Drugs: education, prevention and policy, 15 (4): 410-423.
Hvitfeldt, T., & Gripe, I. (2010). Skolelevers drogvanor 2010 Stockholm: Centralförbundet för
alkohol- och narkotikaupplysning, CAN rapport nr. 124.
Jack, S. M. (2006). Utility of Qualitative Research Findings in Evidence-based Public Health Practice. Public Health Nursing, 23(3), 277-283.
Jergeby, U. & Sundell, K. (2009). Evidensbaserat socialt arbete. In U. Jergeby (Ed.).
Evidensbaserad praktik i socialt arbete. Stockholm: Gothia Förlag.
Jernström, E., Säljö, R. (red).(2004). Lärande i arbetsliv och var dag. Jönköping: Brain Books.
Karlsson, O. (1996). Att utvärdera – mot vad? Om kriterieproblemet vidintressentutvärdering (Avhandling). Stockholm: Lärarhögskolan.
Kazi, M. A. F. (2003). Realist Evaluation in Practice. Health and Social Work. London: SAGE Publications.
Killorm, A., Kelly, M.P. (eds)(2010). Evidence-based public health – effectiveness and efficiency. Oxford: Oxford University Press.
Koning, I. M., Vollebergh, W. A. M., Smit, F., Verdurmen, E. E., van den Eijnden, R. J. J. M., ter Bogt, T. F. M., Stattin, H. & Engels R. C. M. E. (2009). Preventing heavy alcohol use in adolescents (PAS): cluster randomized trial of a parent and student intervention offered separately and simultaneously. Addiction, 104, 1669 – 1678.
Koutakis, N., Stattin, H., Kerr, M. (2008). Reducing youth alcohol drinking through a parents – targeted intervention: the Orebro Prevention Program. Addiction, 103, 1629 -37.
Larsson M, Pettersson C, Eriksson C. (2011). Design and Participation in Parents Together, a longitudinal intervention study of a parental support program. 4th European Public Health
Conference. Public Health and Welfare – Welfare Development and Health. Copenhagen , 9-12 November, 2011. European Journal of Public Health, 21 (Supplement 1): 248.
Larsson, M., Pettersson, C., Eriksson, C. (2012). Föräldrar Tillsammans. En longitudinell
interventionsstudie av stöd till tonårsföräldrar 2007-2010. Örebro universitet,
113
Liamputtong, P. (2007). Researching the Vulnerable. London: Sage.
Martinsen, K., Eriksson, K. (2009). Å se og å innse. Om ulike former for evidens. Oslo: Akribe. Mattsson, M. (2001). Stenar under vattenytan. Forsknings- och utvecklingsarbete problematiserat.
Lund: Studentlitteratur.
Mattsson, M. (2004). Att forska i praktiken – en kunskapsöversikt och en fallstudie. Uppsala: Kunskapsföretaget AB.
McIntyre, S. (2010). Good intentions and received wisdom are not good enough: The need for controlled trials in public health. Journal of Epidemiology and Community Health, 65(7): 564-567.
McQueen, D.V., Jones, C.M. (red)(2006). Global Perspectives on Health Promotion
Effectiveness. New York: Spring.
McQueen, D.V., Kickbuch, I., Potvin, L., Pelikan, J.M., Balbo, L. & Abel, t. (2007). Health &
Modernity. The Role of Theory in Health Promotion. New York: Springer.
Meeuwisse, A., Swärd, H., Eliasson-Lappalainen, R.& Jacobsson, K. (red) (2008).
Forskningmetodik för socialvetare Stockholm: Natur & Kultur.
Minkler,M., & Wallerstein, N. (eds)(2003). Community-Based Participatory Research for Health. San Fransicso: Jossey-Bass.
Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos.
Nutbeam, D. & Harris, E. (2007) Theory in a Nutshell. A practical guide to health promotion
theories. Sydney: McGraw-Hill.
Oakes, J.M. & Kaufman, J.S. (eds) ( 2006). Methods in Social Epidemiology. San Fransisco: Jossey-Bass.
Olsson, B. (red). (2011). Narkotika. Om problem och politik. Stockholm: Norstedts Juridik. Petrie, J., Brunn, F. & Byrne, G. (2007). Parenting programmes for preventing tobacco, alcohol or
drug misuse in children < 18: a systematic review. Health Education Research, 22 (2): 177- 91.
Pettersson, C., Lindén-Boström, M., & Eriksson, C. (2009a). Parental Attitudes and Behavior Concerning Youth Alcohol Consumption – do socio-demographic factors matter?
Scandinavian Journal of Public Health, 37, 509-517.§.
Pettersson, C., Lindén-Boström, M., & Eriksson, C. (2009b). Reasons for nonparticipation in a parental program concerning underage drinking: A mixed-method study. BMC Public
114
Pettersson, C. (2010). Parents’ Possibility to Prevent Underage Drinking – Studies of Parents, a Parental Support Program, and Adolescents in the Context of a National Program to Support NGOs.
Pettersson, C. Özdemir, M. & Eriksson, C. (2011). Effects of a parental Program for Preventing Underage Drinking. The NGO Program Strong and Clear. BMC Public Health 11, 251. Potvin, L. & McQueen, D. (eds)(2010). Health Promtion Evaluation Practices in the Americas.
Value and Research. New York: Springer.
Powell, Heather, Mihalas, Stephanie, Onwuegbuzie Anthony J, Suldo, Shannon & Daley, Christine E. (2008) Mixed methods research in school psychology: A mixed methods investigation of trends in the literature. Psychology in the School, 45(4): 291-309.
Rathvon N. (2009). Effective School Interventions - Evidence-Based Strategies for Improving
Student Outcomes . New York: Guilford Press, 2009.
Reason, P., & Bradbury, H. (red.). (2001). Handbook of Action Research. Participative Inquiry
& Practise. London: SAGE Publications.
Regeringen (2011). En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Stockholm: Regeringskansliet, Proposition 2010/11:47.
Room, R., Fischer, B., Hall, W., Leneton, S., Reuter, P. (2010) Cannabis Policy: Moving beyond
Stalmate. Oxford: Oxford University Press.
Saks, M., & Allsop, J. (2007). Researching Health. Qualitative, Quantitative and Mixed Methods. Los Angelse: Sage.
Sandström, U., Friberg, M., Hyenstrand, P., Larsson, K., & Wadskog, D. (2005). Tvärvetenskap –
en analys. Uppsala: Vetenskapsrådet.
Sanson-Fisher, R.W., Bonevski, B., Green, L.W. & D’Este, C. (2007). Limitations of the randomized controlled trial in evaluating population-based health interventions. American
Journal of Preventive Medicine, 33(2): 155-61.
Schölin L, Eriksson C. (2012). Surveillance of Compliance with Tobacco Regulations in Örebro County, Sweden: A Mixed Methods Study after the Ban of Test Purchases. Substance Abuse
Treatment, Prevention, and Policy, 2012, 7:8
Sjöberg, K., Wästerfors, D. (red)(2008). Uppdrag: Forskning – Konsten att genomföra kvalitativa
studier. Malmö: Liber.
Shadish, W.R., & Cook, T.D. (2009). The Renaissance of Field Experimentation in Evaluation Interventions. Annual Review of Psychology, 60: 607-29.
115
Shadish, W.R., Cook, T.D. & Campbell, D.T. (2002) Experimental and Quasi-experimental
Designs for Generalized Causal Inference. Noston: Houghton Mifflin Company.
Silverberg, G. (1999) Praktisk klokhet. Om dialogens och dygdens betydelse för yrkesskicklighet
och socialpolitik. Stockholm, Symposion.
SKL (2011). Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: SKL, 2011.
Smit, E., Verdurmen, J., Monshouwer, K., Smit, F. (2008). Family interventions and their effect on adolescent alcohol use in general populations; a meta-analysis of randomized controlled trials. Drug and Alcohol Dependence, 97, 195-206.
Spoth, R., Greenberg, M. & Turrisi, R. (2009) Overview of Preventive Interventions Addressing Underage Drinking. State of the Evidence and Steps Toward Public Health Impact. Alcohol
Research and Health, 32, 53-66.
Straus, S., Tetroe, J. & Graham, I.D. (eds) Knowledge Translation in Health Care: Moving from
Evidence to Practice. Oxford: Wiley-Blackwell.
Sunnemark, F., & Åberg, M. (red.). (2004). Tvärvetenskap – fält, perspektiv eller metod. Lund: Studentlitteratur.
Svensson L, Bruhn G, Jansson, Sjöberg K (red)(2009) Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur.
Tannahill, A. (2008). Beyond evidence – to ethics: A decision-making framework for health promotion, public health and health improvement. Health Promotion International, 23(4): 380-90.
Tashakkori, A. & Teddlie, C. (eds) ( 2010). Sage Handbook of Mixed Methods in Social &
Behavioral research. Second editiono. Los Angeles: Sage.
Teddlie, C., & Tashakkori, A. (2009). Foundations of Mixed Methods Research. Integrating
Quantitative and Qualitative Approaches in the Social and Behavioral Sciences. Los
Angeles: SAGE.
Tinnfält A, Eriksson C, Brunnberg E. (2011).Adolescent Children of Alcoholics’ Perspective on Disclosure, Support and assessment of trustworthy adults. Child & Adolescent Social Work
Journal, DOI 10.1007/s10560-011-0225.
Wigzell, K. (2008). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren.
Betänkande av utredningen för kunskapsbaserad socialtjänst. SOU 2008:18.
Wrangsjö, B. (red.). (2004). Utforska tillsammans. Handledande förhållningssätt. Smedjebacken: Mareld.