Typfall 4: Sympatiåtgärd från part i primärkonflikten riktad mot annan än
9.2 Några reflektioner i slutet av denna uppsats
I denna uppsats har spelreglerna för sympatiåtgärder diskuterats. Det har konstaterats att regleringen av rätten är ganska krånglig, och att den inte har ändrats på lång tid. Dessutom har vissa oklarheter avseende hur rätten egentligen ser ut konstaterats, och tillämpningsproblematik när det gäller bedömningen av ett av rättens ”rekvisit” i svårare fall har visats.
Samtidigt som lagregleringen är till viss del oklar till sin innebörd ska den gälla för ett i praktiken både viktigt och omstritt område. Som beskrivits ovan i avsnitt 3.2.1 varslas det om och vidtas sympatiåtgärder ett antal gånger varje år. Dessutom finns det, vilket har redogjorts för ovan i avs. 2.4, flera viktiga internationella konventioner som på något sätt omfattar en rätt att vidta sympatiåtgärder.
Det kan hävdas att de i denna uppsats beskrivna oklarheterna inte föranleder några större problem i praktiken. Rättssystemet verkar inte vara plågat av en stor mängd påstådda sympatiåtgärder där den egentliga avsikten är att i strid med fredsplikten påverka motparten i sekundärkonflikten. Arbetsmarknadens parter har med god min
72
antagit att en sympatiåtgärd inte får inledas förrän en primäråtgärd har inletts, och för de parter som är bundna av Saltsjöbadsavtalet vore något annat dessutom förbjudet i de flesta fall. Parterna får när det gäller de i denna uppsats diskuterade aspekterna sägas huvudsakligen ta det ansvar för att se till att det gäller schyssta spelregler för konflikterna på arbetsmarknaden som lagstiftaren har givit dem.248 Som exempel kan nämnas den ovan i avs. 8 diskuterade avsaknaden av krav på intressegemenskap mellan parterna i primär- och sekundärkonflikten. Även utan ett uttryckligt krav på intressegemenskap vidtas de allra flesta sympatiåtgärder av organisationer med viss samhörighet med den primärpart som ska stödjas. Parterna avhåller sig dessutom i regel från att rikta sympatiåtgärder mot helt utomstående parter som varken delar organisationstillhörighet eller affärsmässiga relationer med primärmotparten. Att parterna agerar på detta sätt kan enligt min mening antas bero både på en vilja att ta ansvar och att det faktiskt vanligtvis är dessa regler som ger bäst spel. Det naturliga spelupplägget är i de allra flesta fall att inleda en primäråtgärd innan eller samtidigt som en sympatiåtgärd, att det är någon som står nära primärmotparten som vidtar sympatiåtgärder och att dessa riktas mot någon som genom sin samhörighet med motparten har goda chanser att påverka denne. Spelet är på detta sätt till stora delar självreglerande, med spelare som även utan en tydlig regelbok håller sig på planen.
Det finns dock ett värde av att även de få och ovanliga speluppläggen träffas av en passande och tydlig regel. Som visats ovan i avs. 6.2 har det förekommit fall då den drabbade parten hävdat att en påstådd sympatiåtgärd haft ett annat syfte än att stödja annan. Oavsett om så faktiskt varit fallet i dessa fall, och utgången därmed borde ha blivit en annan, måste det finnas ett rimligt och rättssäkert sätt för AD att bedöma detta. När det gäller oklarheten avseende kravet på en pågående primäråtgärd är detta en fråga som AD hittills inte har ställts inför. Men hur ska domstolen agera om denna fråga infinner sig innan ett klargörande av rättsläget har kommit? Antingen måste AD då utan tydligt stöd i lag eller avtal begränsa rätten att vidta stridsåtgärder, trots att detta inte är förenligt med varken RF 2 kap. 14 § eller internationella konventioner. Eller så måste domstolen tillåta ett avbrott i fredsplikten som antagligen en majoritet av arbets-marknadens parter inte räknat med ska finnas, och sannolikt ej heller tycker bör finnas. Det är en uppgift som i vart fall inte jag avundas domstolen.
73
10 Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck m.m.
Sverige
Propositioner
Prop. 1910:96 med förslag till lag om kollektivaftal mellan arbetsgifvare och arbetare, lag om särskild domstol i vissa arbetstvister, lag om vissa arbetsavtal…
Prop. 1928:39 med förslag till lag om kollektivavtal och till lag om arbetsdomstol
Prop. 1949:162 med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1948 vid dess trettioförsta sammanträde fattade beslut, m.m.
Prop. 1950:188. Om vissa av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens år 1949 vid dess trettioandra sammanträffande fattade beslut
Prop. 1975/76:105 med förslag till arbetsrättsreform m. m. Bilaga 1
Prop. 1975/76:209 om ändring i regeringsformen
Prop. 1993/94:67. Ändringar i lagen om anställningsskydd och i lagen om medbestämmande i arbetslivet
Prop. 1996/97:16. En arbetsrätt för ökad tillväxt
Prop. 1997/98:82. Europarådets sociala stadga
Prop. 1999/2000:32. Lönebildning för full sysselsättning
Motioner
74
Motion 2013/14:A324. Proportionalitetsprincip vid fackliga stridsåtgärder
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1999/2000:AU5. Lönebildning och arbetsrätt (cit. bet. 1999/2000:AU5)
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2009/10:AU5. Åtgärder med anledning av Lavaldomen och andra arbetsrättsliga frågor (cit. bet. 2009/10:AU5)
Statens offentliga utredningar
SOU 1927:4. Utredningar till belysande av arbetsfredsfrågan
SOU 1975:75. Medborgerliga fri- och rättigheter
SOU 1998:141. Medling och lönebildning
Medlingsinstitutet
Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2003: Medlingsinstitutets årsrapport, Medlingsinstitutet 2004
Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2004: Medlingsinstitutets årsrapport, Medlingsinstitutet 2005
Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2005: Medlingsinstitutets årsrapport, Medlingsinstitutet 2006
Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2006: Medlingsinstitutets årsrapport, Medlingsinstitutet 2007
Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2007: Medlingsinstitutets årsrapport, Medlingsinstitutet 2008
75
Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2008: Medlingsinstitutets årsrapport, Medlingsinstitutet 2009
Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2009: Medlingsinstitutets årsrapport, Medlingsinstitutet 2010
Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2010: Medlingsinstitutets årsrapport, Medlingsinstitutet 2011
Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2011: Medlingsinstitutets årsrapport, Medlingsinstitutet 2012
Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2012: Medlingsinstitutets årsrapport, Medlingsinstitutet 2013
Avtalsrörelsen och lönebildningen År 2013: Medlingsinstitutets årsrapport, Medlingsinstitutet 2014
ILO
International Labour Conference, 81st Session, 1994, Report III (Part 4B), ILC.81/III/4B (cit. ILC.81/III/4B)
International Labour Conference, 101st Session, 2012, Report III (Part 1B), ILC.101/III/1B (cit. ILC.101/III/1B)
International Labour Conference, 101st Session, 2012, Provisional Record 19 (Part 1) (Rev.), ILC.101/PR.19/I(Rev.) (cit. ILC.101/PR.19/I(Rev.))
International Labour Conference, 102nd Session, 2013, Report III (Part 1A), ILC.102/III(1A) (cit. ILC.102/III(1A))
76 Europeiska sociala stadgan
Council of Europe, European Social Charter, European Committee of Social Rights, Conclusions XIII-1 1994 (cit. Conclusions XIII-1 1994)
Council of Europe, European Social Charter, European Committee of Social Rights, Conclusions XIX-3 2010 (Cit. Conclusions XIX-3 2010)
Rättsfall
Högsta domstolen NJA 1974 s 36 Arbetsdomstolen AD 1935 nr 107 AD 1945 nr 62 AD 1972 nr 19 AD 1977 nr 83 AD 1978 nr 64 AD 1978 nr 160 AD 1979 nr 103 AD 1980 nr 15 AD 1982 nr 157 AD 1986 nr 113 AD 1986 nr 130 AD 1987 nr 65 AD 1989 nr 120 AD 1990 nr 113 AD 1991 nr 1 AD 1992 nr 146 AD 1996 nr 119 AD 1998 nr 17 AD 1999 nr 65 AD 2002 nr 6 AD 2002 nr 12877 AD 2003 nr 46 AD 2004 nr 49 AD 2003 nr 55 AD 2006 nr 10 AD 2008 nr 56 Europadomstolen
Schmidt and Dahlström v Sweden, judgement 6 February 1976, Series A no. 20 (Application 5589/72)
Demir and Baykara v. Turkey, judgement 12 November 2008 (Application 34503/97)
Enerji Yapi-Yol Sen v. Turkey, judgement 21 April 2009 (Application 68959/01)
National Union of Rail, Maritime and Transport Workers v. the United Kingdom, judgement 8 April 2014 (Application 31045/10) (cit: RMT v. The United Kingdom)
Litterateur
Adlercreutz, A. och Mulder, B. J., Svensk arbetsrätt, 14 [rev.] uppl., Norstedts juridik 2013
Bogg, A., & Ewing, K. D., The Implications of the RMT Case, Industrial Law Journal Vol. 43, No. 3 September 2014 s. 221-252
Eka, A., Hirschfeldt, J., Jermsten, H. & Svahn Starrsjö, K., Regeringsformen: med kommentar, Karnov Group Sweden AB 2012
Ekelöf, P. O., Bylund, T. & Edelstam, H., Rättegång: Tredje häftet, 7 [rev.] uppl., Norstedts Juridik 2007
Fahlbeck, R., Stridsåtgärder, särskilt sympatiåtgärder, på arbetsmarknaden och kollektiv reglering av anställningsvillkor: en internationell jämförelse, Juristförlaget 2007
78
Fahlbeck, R., Projektet Staten och arbetsmarknaden – om konfliktregler och
utvecklingskraft: Svenska sympatiåtgärder i internationellt perspektiv, Ratio 2006 (cit: Fahlbeck, Svenska sympatiåtgärder i internationellt perspektiv)
Freedom of Association: Digest of decisions and principles of the Freedom of
Association Committee of the Governing Body of the ILO, 5 [rev.] uppl., International Labour Office 2006
Glavå, M., Arbetsrätt, 2 [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur 2011
Göransson, H. G., Kollektivavtalet som fredspliktsinstrument: de grundläggande förbuden mot stridsåtgärder i historisk och internationell belysning [diss.], Juristförlaget1988.
Hasselbalch, O., Labour law in Denmark. 2. [rev.] uppl., Kluwer Law International 2010
Herzfeld Olsson, P., Svensk proportionalitetsprincip kan strida mot Europarådets sociala stadga, EU & arbetsrätt 1 1999 (9/1 2015)
http://arbetsratt.juridicum.su.se/euarb/99-1/01main.asp
Herzfeld Olsson, P., Facklig föreningsfrihet som mänsklig rättighet [diss.], Iustus 2003
Hodges-Aeberhard, J. & Odero de Dios, A., Principles of the Committee on freedom of association concerning strikes, International Labour Review, Vol. 126, No. 4
September-October 1987 s. 543-563
Holke, D. & Olauson, E., Medbestämmandelagen: med kommentar, 5 uppl., Norstedt 2012
Jacobsen, P., Kollektiv arbejdsret, 4 [rev.] uppl., Jurist- og Økonomforbundets Forlag 1987
79
Koch, M., Interimistiska beslut i AD. I: Rättegången i arbetstvister: lagkommentar och uppsatser. Eklund, R. (red.), 2 uppl., Norstedts juridik 2005
Lehrberg, B., Praktisk juridisk metod, 7 uppl., Iusté Aktiebolag 2014
Malmberg, J., Metoder för att motverka låglönekonkurrens i Sverige. I:
Låglönekonkurrens och arbetstagares integritet: Rapporter till Nordiskt arbetsrättsligt möte 2000. Malmberg, J. (red.) Arbetsmarknadsinstitutet Arbetsliv i omvandling 2000:2 s. 3-27
Moberg, E., Lockout, strejk och blockad: en strategisk analys av konfliktvapnen på den svenska arbetsmarknaden, Ratio 2006
Nielsen, R., Dansk arbejsret, 2 uppl., Jurist- og Økonomforbundets Forlag 2012
Nylander, Dags att begränsa rätten att strejka, Aftonbladet 11/6 2014 (2/1 2015), http://www.aftonbladet.se/debatt/article19038801.ab
Persson, A., Transport stoppar pengarna, Transportarbetaren 12/11 2014 (9/1 2015), http://www.transport.se/Transportarbetaren/Start/Nyheter1/Transport-stoppar-pengarna/
Sandgren, C., Vad är rättsvetenskap?, Jure förlag AB 2009
Sarkko, K., Stridsåtgärd till förmån för part i utländsk arbetsstrid, Forhandlingerne på det syvogtyvende nordiske juristmøde i Reykjavik den 20.-22. august 1975 bilag 9, De nordiske juristmøter 1977 (cit. Sarkko NJM 1975 bilaga 9)
Schaumburg-Müller, P., Emborg, O. & Budtz Pedersen, L., Kollektiv arbejdsret, Forlaget Thomson 2007
Schmidt, F., Facklig arbetsrätt, 4 [rev.] uppl., ombesörjd av Eklund, R., Göransson, H., Källström, K., & Sigeman, T., Juristförlaget 1997
80
Strömberg, H., Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 3 [omarb.] uppl., Juristförlaget 1999
Victorin A., Förtäckta och okonventionella stridsåtgärder i arbetsrätten, SvJT 1990 s. 321-338
Westberg, P., Det provisoriska rättsskyddet i tvistemål: en funktionsstudie över kvarstad och andra civilprocessuella säkerhetsåtgärder. Bok 4, Juristförlaget 2004
Övrigt
Helgesson, E., Hamnarbetarförbundet och avtalsfrågan, www.hamn.nu 5/9 2013 (14/1 2015) http://www.hamn.nu/avtal/383-hamnarbetarfoerbundet-och-avtalsfragan.html
Svenskt Näringsliv, Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad 2011-2014 8/10 2014 (11/10 2014),
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Ra
pporter/varsel-om-stridsatgarder-pa-svensk-arbetsmarknad-2011-2014_605506.html/binary/Varsel%20om%20strids%C3%A5tg%C3%A4rder%20p%C3 %A5%20svensk%20arbetsmarknad%202011-2014 (cit. Svenskt Näringsliv, Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad)
Svenskt Näringsliv, Den svenska modellen har kantrat: Sexton exempel på obalansen på den svenska arbetsmarknaden och sju förslag på vad som kan göras för att återfå
balansen 26/4 2005 (2/1 2015), http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/den-
svenska-modellen-har-kantrat_525944.html/binary/Den%20svenska%20modellen%20har%20kantrat (cit. Svenskt Näringsliv, Den svenska modellen har kantrat)
Unionen, Tjänstemannaavtalen 2013-2016: Med Unionens tolkningar till avtal om allmänna villkor (mellan Elektriska Installatorsorganisationen (EIO),
Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarnas Riksförening, Plåtslageriernas Riksförbund samt VVS Företagen och Ledarna, Sveriges Ingenjörer) (9/1 2014)
http://www.unionen.se/sites/default/files/28_avtalstryck_2013-81
2016_tolkning.pdf (cit. Tjänstemannaavtalen 2013-2016: Med Unionens tolkningar till avtal om allmänna villkor)