• No results found

Nödvändiga förändringar i svensk lagstiftning

In document 2017:27 Översyn av beredskapszoner (Page 90-92)

7. Konsekvenser av föreslagna beredskapszoner och

7.1. Nödvändiga förändringar i svensk lagstiftning

I uppdraget om översyn av beredskapszoner ingår att ge förslag till nödvändiga förändringar i svensk lagstiftning. Idag finns krav på beredskapszoner kring kärnkraftverken angivna i Förordning (2003:789) om

skydd mot olyckor. SSM har därför i samråd med MSB gått igenom vilka

förändringar i denna förordning som är nödvändiga om de förslag till nya beredskapszoner som SSM lämnar i denna rapport ska genomföras. SSM och MSB menar att förändringar behövs i 4 kap. 21 § under rubriken Program för

räddningstjänsten och 4 kap. 23–28 §§ under rubriken Beredskapszoner.

7.1.1. Program för räddningstjänsten

SSM föreslår att listan över vad programmet för räddningstjänst ska behandla bör kompletteras med en punkt om skyddsåtgärder. Skälet till förslaget är att betona vikten av att länsstyrelserna i planeringen beaktar möjliga skydds- åtgärder som kan behöva vidtas. Om förslagen på nya beredskapszoner och planeringsavstånd genomförs, kommer fler länsstyrelser än idag att behöva planera för brådskande skyddsåtgärder. Det är då viktigt att detta behandlas i programmet för räddningstjänst.

7.1.2. Beredskapszoner

De paragrafer som reglerar nuvarande beredskapszoner bör tas bort och er- sättas med nya paragrafer som ställer krav på dimensionering av nya bered- skapszoner och planeringsavstånd samt vilka förberedelser som ska vidtas inom respektive beredskapszon och planeringsavstånd.

SSM föreslår att det i förordningen ställs krav på att det finns en yttre bered- skapszon med en utsträckning på cirka 25 km och en inre beredskapszon med en utsträckning på cirka 5 km från kärnkraftverken. Dessutom föreslår SSM att det ska framgå av kravet att utformningen av den yttre och inre bered- skapszonen ska anpassas till rådande förhållanden kring respektive kärnkraft- verk av berörda länsstyrelser. Förslagen innebär en skärpning av nuvarande krav, då ett större område än idag kommer att omfattas. En konsekvens av förslaget blir också att fler länsstyrelser än idag kommer att beröras av kravet. SSM anser att det är av stor vikt att dimensioneringen av beredskapszoner framgår av förordningen, eftersom det är förenat med betydande kostnader att upprätthålla dem. Samtidigt anser SSM att den faktiska utformningen inte bör regleras i detalj i förordningen, utan att det ansvaret bör ligga på berörda länsstyrelser eftersom det underlättar att hålla utformningen av beredskaps-

SSM 2017:27 89

zonerna aktuell. En följd av detta blir att SSM föreslår att bilagan till förord- ningen där utformningen av dagens beredskapszoner anges utgår ur förordningen.

I förordningen bör det också ställas krav på utdelning av jodtabletter till all- mänheten samt att boende i de inre och yttre beredskapszonerna informeras om innehållet i programmet för räddningstjänst som gäller vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftverken. SSM föreslår också att det ställs krav på att varning av allmänheten, utrymning, inomhusvistelse och komplett- erande utdelning av jodtabletter ska förberedas inom inre och yttre beredskapszonen. SSM föreslår dessutom att det ska framgå av kraven att förberedelserna för utrymning ska möjliggöra att utrymning av inre beredskapszonen kan prioriteras. Förslagen angående planering för inomhus- vistelse och möjlighet att prioritera utrymning av inre beredskapszonen innebär en skärpning av kraven jämfört med idag. Skälet till förslaget om krav på planering för inomhusvistelse är att åtgärden, i synnerhet om den kombineras med intag av jodtabletter, utgör ett alternativ till utrymning om det inte finns tid att utrymma i närområdet eller om det blir alltför stora negativa konsekvenser av att utrymma på större avstånd. Skälet till förslaget om krav på att kunna prioritera utrymning av inre beredskapszonen är dels att säkerställa att allvarliga deterministiska effekter inte inträffar oavsett vad som sker på kärnkraftverket, dels att skapa förutsättningar för att genomföra en begränsad förebyggande utrymning kring kärnkraftverken tidigt vid en händelse.

SSM föreslår att det i förordningen ställs krav på att det finns ett planeringsavstånd med en utsträckning på 100 km från kärnkraftverken. Förslaget innebär en skärpning av nuvarande krav, då ett större område än idag kommer att omfattas. En konsekvens av förslaget blir att fler länsstyrelser än idag kommer att beröras av kravet.

SSM föreslår vidare att det i förordningen ställs krav på att strålnings- mätningar, utrymning baserat på underlag från strålningsmätningar, inomhus- vistelse och begränsad utdelning av jodtabletter till allmänheten ska för- beredas inom planeringsavståndet. Förslaget på planering för utrymning baserat på underlag från strålningsmätningar, inomhusvistelse och extrautdelning av jodtabletter inom planeringsavståndet innebär en skärpning av kraven jämfört med idag. Skälet till förslaget om krav på planering för utrymning baserat på underlag från strålningsmätningar är att säkerställa att beslut om utrymning kan fattas snabbt, eftersom det utgör en viktig förut- sättning för att den radiologiska nödsituationen, och därmed räddningstjänst, ska kunna avslutas. Skälet till förslaget om krav på planering för inomhus- vistelse är att åtgärden kan bli aktuell även på större avstånd utanför yttre beredskapszonen och att det då krävs handlingsplaner om inomhusvistelsen skulle dra ut på tiden. Skälet till förslaget på planering för extrautdelning av jodtabletter är att om extrautdelning ska vara möjlig krävs en plan för hur det ska genomföras i praktiken.

Nuvarande krav i förordningen på vissa länsstyrelser att upprätta en bered- skapsplan kring kärntekniska anläggningar bör ändras genom att kraven på

SSM 2017:27 90

länsstyrelsen i Södermanlands län tas bort samtidigt som krav på läns- styrelserna i Kalmar och Västmanlands län läggs till. Skälet till förslaget är att det enligt SSM inte längre finns något behov av särskild beredskapsplanering kring de kärntekniska anläggningarna på Studsviksområdet i Södermanlands län. Däremot krävs det enligt SSM särskild beredskapsplanering kring de kärntekniska anläggningarna bränslefabriken i Västerås i Västmanlands län samt Centralt mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn i Kalmar län. SSM föreslår slutligen att kravet i förordningen på kommuner att biträda länsstyrelserna med beredskapsplaneringen ändras så att kravet gäller både den inre och den yttre beredskapszonen. Dessutom förslår SSM att kravet på kommunerna att biträda länsstyrelserna genom att ställa personal och egendom till förfogande för strålningsmätning och inrapportering av mät- resultat ändras till att gälla inom hela planeringsavståndet. Förslaget innebär en skärpning av nuvarande krav då fler kommuner än idag kommer att beröras av kraven.

In document 2017:27 Översyn av beredskapszoner (Page 90-92)