En tydlig koppling till ett känt problem inom verklig drift och DGS-modellen är igensatta expansionsventilsfilter. Den samlade driftdatan från december 2020 till april 2021, som studerades i den aktuella studien, fann en tydlig relation med igensatta
expansionsventilsfilter och köldmedieläckage.
Över tid kunde vi se att trendkurvor på sugtryck, suggasöverhettning och
expansionsventilsöppning ökade. Enligt Leonardsson (2021) beror det på att filter i
expansionsventiler sätter igen sig och behöver rengöras för att få tillbaka optimal drift. Både skitiga expansionsventiler och läckage kommer då påverka samma variabler som DGS- modellen använder, därför bör en text likt ”läckage pågår alternativt igensatta filter” induceras när DGS-modellen larmar. Har en service av filter i närtid blivit gjord kan en operatör anta att det är ett verkligt läckage som aktiverat DGS-modellen, var det dock en längre tid sedan en service bör detta kontrolleras i samband med en läckagedetektering. Det finns dock ett sätt som skulle kunna utesluta att läckage sker för operatören. Vid ett läckage försvinner köldmediet ut från köldmediekretsen och påverkar de driftdata DGS- modellen använder. När filter är igensatta påverkar det också samma driftdata men
köldmediet finns kvar inom kretsen. Det bör leda till att en ökad vätskenivå i kondensorn. I dagsläget finns ingen elektronisk mätning på nivån i kondensorn, det finns dock synglas och nivåglas. Finns en hög vätskenivå i kondensorn när DGS-modellen larmar kan läckage troligen uteslutas och en service av filter bör utföras. Vice versa finns endast en lågnivå i kondensorn alternativ en normal nivå bör en läckagekontroll med indirekt och direkt metod genomföras.
En förutsättning för att DGS-modellen ska kunna implementeras är att en större mängd felfria driftdata samlas och valideras innan den kan appliceras på ett köldmediumaggregat. DGS-modellen bör fungera för samma typer av aggregat men kan inte antas fungera om storlek på huvudkomponenter förändras. Detta gäller även för andra typer av
köldmedieaggregat samt andra typer av köldmedium. För att kunna applicera modellen behöver alltså en större insamling av driftdata med största sannolikhet genomföras igen.
49
7
SLUTSATSER
Slutsatser från resultaten sammanfattas nedan. Fokus ligger på att förklara varför läckagestatistiken bör ha sett ut som den gör samt betydelsen av att ha ett flertal driftdataparametrar att luta en alternativ läckagedetekteringsmodell mot.
7.1
Garantiärenden
Utifrån de garantiärenden som studerades var läckor i proviantsystem vanligare än
luftkonditioneringssystem. Detta beror på två saker, det ena är att olika typer av köldmedium används och antal komponenter och anslutningar. R134a är köldmediet som används i luftkonditioneringsanläggningar och arbetar med ett tryck runt 12 bar(a). För
proviantanläggningar används normaltR407F/C med ett tryck runt 19 bar(a).
Ett högre arbetstryck leder till högre tryck på vanliga läckagepunkter. Utöver tryckskillnaden finns fler potentiella läckagepunkter på en proviantanläggning. Till exempel fler
anslutningar, flänsar, kopplingar och serviceventiler. Även kompressortypen skiljer sig. I luftkonditioneringsanläggningar används turbokompressorer, i proviantanläggningar skruvkompressorer. I regel tenderar skruvkompressorer att skapa större vibrationer vilket leder till läckage enligt Francis (2017).
7.2
Pluggar
I Fältstudie 1 kunde en tydlig koppling mellan pluggar och läckage hittas. Ingen läcka kunde hittas på rör eller svetsar men på pluggar. Om det inte finns ett tydligt behov av att installera en plugg bör den avlägsnas och svetsas igen. En plugg skapar en onödig läckagekälla om behovet av en plugg inte finns.
Serietillverkning av komponenter kan leda till att pluggar installeras och då har ett tydligt syfte. Även om så är fallet bör en extra tanke gå till om pluggens syfte överstiger den potentiella läckagekällan som skapas.
7.3
Läckage
Läckage sker oftast på högtrycksidan av en köldmediekrets där läckor i gasform är vanligast. Proviantaggregat läcker oftare än luftkonditioneringsaggregat levererade av JCI. En orsak till det bygger på de olika termodynamiska egenskaperna i de olika köldmedier som används till respektive anläggning. Ytterligare en orsak är att proviantanläggning har fler potentiella läckagekällor som till exempel fler serviceventiler, skäringskopplingar, pluggar och komponenter.
7.4
Driftdata
I litteraturstudien påvisades tydliga bevis för att en initial köldmedieminskning inte påverkar COP av en köldmediekrets. En alternativ läckagedetekterings teknik bör inte använda COP som en variabel. Om COP används finns en risk att ett större läckage redan har skett innan en minskning av COP blir tydlig. Från JCI:s egna experiment presenterat i litteraturstudien är då i stället θut än bättra variabel att använda.
Expansionsventilsöppningsgrad som variabel till har stora fördelar till en alternativ läckagedetekterings modell. Driftvärdet hjälper att utesluta verkliga situationer där annan drift data förändras i samma riktning som ett köldmedieläckage gör. Om en ökning av suggasöverhettning och θut används som variabel kan en minskning av kylbehov inte uteslutas.
En tydlig koppling till driftdataförändring och köldmedieläckage påvisades i fältstudie 2 där en mängd driftdata bevisas förändras och i vilken riktning de förändras. En alternativ
läckagedetekterings modell kan använda en eller fler driftdataområden beskrivna i resultatet av fältstudie 2.
En relation mellan driftdata förändring vid köldmedieläckage och igensatta
expansionsventilsfilter hittades under fältstudie 2. I aggregat där expansionsfilter används skall en kommentar tillägas i en alternativ läckagedetekterings modell att ett igensatt filter kan ge samma förändring på driftdata som köldmedieläckage gör.
7.5
Vikten av läckagedetektering
En tidig detektering av läckage är ett måste för en minskad påverkan av globala
växthuseffekten och nedbrytningen av ozonlagret. Utöver den direkta miljöförsämringen är det rent ekonomiskt en stor vinst att minimera köldmedieläckage.
I diskussionen framhålls de potentiella stora falsklarm frekvensen i nuvarande
läckagevarningssystem installerade. För att säkerställa att tidigt läckage upptäcks kan DGS- modellen eller en annan alternativ läckagedetekterings metod baserad på driftdata i
kombination med den redan installerade detekteringstekniken användas.
Används DGS-modellen i kombination med läckagevarningssystem kan även antalet
garantiärenden där misstänkta läckor som inte är säkerställda med direkt läckagedetektering i säkerhetsventiler minska.
51
8
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
Tre förslag till fortsattarbete presenteras nedan där även tillvägagångsätt föreslås. Samtliga förslag är fokuserade till vidareutveckling av DGS-modellen och att fortsätta analysera driftdata.