Narrativets tid och rum

Enligt den narrativa teorin måste enskilda händelser sättas i relation till andra händelser och även placeras i ett tids- och rumssammanhang (Johansson 2005, s. 95). Islamiska staten har sedan juni 2014 utmanat världens stormakter och tagit allt större uppmärksamhet (Napoleoni 2015, s. 135). Dessa dokumentärer publicerades strax efter IS framväxt, Kalla Fakta 2015 och Dokumentär inifrån 2016. Förmodligen hade aldrig dokumentärerna sett dagens ljus om IS inte hade rekryterat så pass många svenskar.

Rubriker som: “IS dödade norsktalande desertör” (TT 2014), “IS driver sexoffer till

självmord” (Roxvall 2014) och “Så byggde Islamiska staten sin förmögenhet” (Cederstrand 2015) visar att IS var ett uppmärksammat ämne i medierna under tiden som dokumentärerna publicerades. Ytterligare en artikel, “Regeringen vill förbjuda terrorresor” (Johansson 2014), är särskilt framträdande och fick oss att fundera kring vår nutid och hur lagar och

förordningar formas. Första april 2016 började en ny lag att gälla som innebär ett förbud mot terrorresor. Detta betyder att det är straffbart att resa utomlands för att gå med i en

terroristorganisation. (SFS, 2010:299) När dokumentärerna filmades kunde IS-anhängare fortfarande komma tillbaka till Sverige utan konsekvenser, men idag ser utgångsläget annorlunda ut. Kalla faktas dokumentär, som publicerades 2015, kan ha varit en bidragande faktor till att regeringen agerade och att den nya lagen trädde i kraft.

36

9. Diskussion

Dokument inifrån väljer att gestalta IS genom att låta tittaren skapa sig en egen uppfattning om hur det är i Islamiska staten. Kalla fakta väljer istället att skildra IS genom att lyfta fram IS våldsamma handlingar. Man kan ställa sig frågan om brutala bilder gör att närvaron ökar eller minskar. Givetvis är detta en fråga som berör varje person på ett enskilt plan. På ett sätt kan det finnas en spänning i att se starka bilder då det kan tillföra något till handlingen och påverka hur nära tittaren får komma kalifatet. Samtidigt finns det en risk att brutala bilder kastar tittaren ut ur berättelsen.

I Kalla fakta och Dokument inifrån (avsnitt 2) syns olika loggor i högra hörnet när material inifrån IS visas. Detta tyder på att det köpta materialet kommer från olika källor. Loggan på en svart flagga ansåg vi vara utmärkande då vi tolkar detta som en IS-flagga. Om så är fallet, visas IS egna propaganda i båda dokumentärerna. Man skulle kunna se en viss problematik i och med att dokumentärerna återberättar IS egna budskap och att IS själva har valt hur de vill framställas i bild. En fråga vi ställer oss är om det fortfarande är propaganda oavsett vilken aktör som sänder ut innehållet. Hur påverkar sammanhanget i sin tur budskapet? I det här fallet visar man inte så mycket propaganda i sin helhet, utan man visar snarare enskilda bilder. På det sättet kan man nog inte säga att dokumentärerna sprider IS-propaganda. Dock finns det en risk att man påkallar en nyfikenhet hos en person som är extra mottaglig för att

radikaliseras, vilket kan leda till att personen söker sig efter mer information.

I båda dokumentärerna gestaltas IS-anhängarna som individer som har gjort egna, aktiva val. Marilyn är däremot det stora undantaget. Hon har gjort ett aktivt val genom att följa med Moqtar, men samtidigt framställs hon som den naiva tonåringen som inte visste bättre. Tittaren kommer väldigt nära Marilyn särskilt eftersom att hon själv medverkar i

dokumentären. Marilyn åkte till Islamiska staten innan den nya lagen om terrorresor trädde i kraft. Intressant att resonera kring är om Marilyn, utifrån lagen, hade dömts som brottsling eller istället setts som ett offer.

Moqtar syns också i bild, mycket mer än vad Anna gör i Kalla fakta. Både Anna och Moqtar har gjort ett aktivt val, samtidigt som de båda framställs vara offer för yttre omständigheter. De hade förlorat sin närmsta familj och hade ingen fast trygg punkt vilket gjorde dem mer mottagliga för IS-propaganda. Det finns en viss distans till Moqtar där han framställs som

37 “främlingen”, samtidigt kommer vi honom närmare än Anna som är väldigt distanserad. Vi får aldrig någon riktig bild av hur hon ser ut eller vad hon hade för koppling till islam innan hon radikaliserades.

När det kommer till IS-anhöriga har Kalla fakta intervjuat Jessica vid två olika tillfällen och under varje intervju behåller hon samma ansiktsuttryck och kroppsspråk. Hon tittar ofta ner mot marken och ser uppgiven ut. Vi får intrycket av att hon tycker synd om sig själv och vill få tittarens sympati. Detta skapar snarare en motsatt effekt och det känns nästan som att Jessica letar efter uppmärksamhet. Anki och Pasi ses tvärtemot som handlingskraftiga och letar inte på samma sätt efter sympati. Vi kommer också närmare dem på grund av att vi får veta mer om dem som personer genom att tittaren till exempel får ta del av deras personliga intressen – hårdrock. Jessica får inte samma chans att berätta om sitt eget liv, vilket gör att tittaren får en entydigare bild.

10. Slutsats

Syftet med vår uppsats var att titta på hur IS, IS-anhängare samt deras anhöriga skildras i Dokument inifrån “Ensamma mot IS” och Kalla Fakta “Mitt barn är en IS soldat” och även se hur dokumentärerna förhåller sig till public service och kommersialiseringen.

På ett mer övergripande plan överensstämmer analysen med Edströms resultat (2006) gällande att SVT (Dokument inifrån) fokuserar mer på sociala frågor medan TV4 (Kalla fakta) bland annat lägger mer fokus på rättsväsende och kriminalitet. Detta ser man genom att Kalla fakta lyfter fram betydligt mer information om IS än Dokument inifrån som har mer fokus på familjen. Överlag är dokumentärerna relativt lika. De förhåller sig till public service-uppdraget men kan också ses ha tendenser av kommersialiseringen. Kalla fakta berör

kommersialiseringens konsekvenser mer, vilket kan te sig naturligt då de tillhör en kommersiell kanal. Detta stämmer också överens med förväntat resultat.

Resultatet visar att IS skildras som en mansdominerad terrororganisation. Kalla fakta låter dock även kvinnorna ta mer plats i rollen som soldater. De IS-anhängare som har analyserats i denna studie framställs alla ha gjort ett aktivt val att ansluta sig till Islamiska staten.

38 på grund av kärleken. Vad gäller IS-anhöriga skildras de i Dokument inifrån som aktiva och handlingskraftiga medan de i Kalla fakta framställs mer passivt, då de endast sitter och pratar om sina känslor och inte tar aktiva beslut. Som nämnt, har programmen olika genrer och format. Detta bidrar även till att skildringen av främst IS-anhängare och IS-anhöriga får olika möjligheter att träda fram i handlingen.