Förslag till beslut
I grundskolenämnden
4. Grundskolenämnden tillstyrker, med hänsynstagande till synpunkterna i förvaltningens tjänsteutlåtande, reviderad plan för Göteborgs stads arbete med nationella minoritetsfrågor 2020–2023.
5. Grundskolenämnden översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen.
6. Grundskolenämnden förklarar beslutet omedelbart justerat.
Grundskoleförvaltningen
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2020-02-06
Diarienummer N609-0343/20
Handläggare
Hanna Leppänen Ahonen, Azra Zunic E-post: azra.zunic@grundskola.goteborg.se
Sammanfattning
Grundskoleförvaltningen har att yttra sig om förslag till plan för arbetet med nationella minoritetsfrågor. Förvaltningen har sett över den reviderade planen utifrån ekonomiska, ekologiska och sociala perspektiv och bedömer att förslaget till reviderad plan är positivt.
Förvaltningen ger samtidigt några förslag som kan förstärka planen ytterligare, bland annat vissa språkliga revideringar av målformuleringarna samt tydliggöranden av några insatser.
Bedömning ur ekonomisk dimension
Stadsledningskontoret bedömer att insatserna som den reviderade planen för Göteborgs Stads arbete med nationella minoritetsfrågor 2020–2023 föreslår förväntas finansieras inom grundskoleförvaltningens ordinarie budget. Insatserna i planen ska säkerställa att kärnverksamheten efterlever lagens krav. Därmed är bedömningen rimlig.
Bedömning ur ekologisk dimension
Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån denna dimension.
Bedömning ur social dimension
En plan som indikerar hur Göteborgs Stad behöver stärka sitt arbete med nationella minoritetsfrågor och förverkliga minoritetsrättigheterna förväntas gynna berörda minoriteter genom att de får lika rättigheter och möjligheter i samhället som resten av samhällsmedlemmarna. På så sätt säkras människors lika värde. Göteborgs Stad har en viktig del i det minoritetspolitiska arbetet genom att anta mål och riktlinjer som skyddar minoriteterna och deras rätt att få utveckla sitt eget språk och kultur. Som kommun är Göteborgs Stad skyldig att tillgodose minoriteterna deras rättigheter vilket handlar om att skydda och främja deras lika värde och möjligheter i lika hög grad som resten av Göteborgs samhällsmedlemmar.
Planen bedöms ha en positiv inverkan för minoritetssamhällets hälsa då de nationella minoriteterna under lång tid varit marginaliserade och förtryckta i samhället och utsatts för diverse fördomar och kränkningar på grund av tillhörighet till en viss minoritet. Bristande förståelse och kunskap som finns i samhället om de nationella minoriteterna har medfört otrygghet, våld och öppen rasism på både individ- och gruppnivå hos minoriteterna. Att utsättas för diskriminering kan bidra till psykisk ohälsa liksom våld bidrar till fysisk ohälsa.
I sin tur kan detta leda till misstro från minoriteterna mot Göteborgs Stads arbete för mänskliga rättigheter.
Förtroendet och legitimiteten som kommunen får från befolkningen påverkar arbetet mot ett hållbart samhälle. Därav bedöms det väsentligt att stärka arbetet med de nationella minoritetsfrågorna då detta kan öka minoriteternas förtroende för offentliga aktörer. Det här innebär att arbetet mot ett hållbart samhälle stärks. Dessutom kan det leda till att personer som tillhör minoriteten söker sig till stadens verksamheter i högre grad.
Grundskoleförvaltningen bedömer att barn och unga som ingår i de berörda minoriteterna påverkas på ett positivt sätt av en stärkt minoritetspolitik. Genom att stärka barns rätt till lärande och utveckling av det egna språket främjas även den kulturella självbilden.
Skolverket menar dessutom att tillgång till modersmål gynnar språkutveckling och lärande
inom andra områden.1 I rapporten Med annat modersmål framgår det bland annat att ett starkare modersmål gynnar elevers studieresultat i både svenska och andra ämnen.
Rapporten framställer i samband med detta en studie som genomförts som visar på att elever som deltagit i modersmålsundervisning har ett genomsnittligt meritvärde som är avsevärt högre jämfört med de elever som inte deltagit i modersmålsundervisning. Dock menar Skolverket att det inte säkert går att dra slutsatserna att det just är modersmålsundervisningen som är orsaken till de förbättrade studieresultaten.2
I planens målsättningar och insatser betonas särskilt att barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska stärkas. Ett hållbart samhälle är avgörande för barn och ungas framtid. Därför är det särskilt viktigt att ta hänsyn till att barn och unga får lika rättigheter och möjligheter i skolan oavsett barnets påbrå. Detta är något som Göteborgs skolor behöver efterleva i högre grad.
Samverkan
Information har skett inom ramen för förvaltningens samverkansgrupp den 9 mars 2020.
Bilaga
Göteborgs Stads plan för arbete med nationella minoritetsfrågor 2020–2023 - remissversion
Ärendet
Stadsledningskontoret har översänt remiss för reviderad plan för Göteborgs Stads arbete med nationella minoritetsfrågor 2020–2023 för påseende och yttrande av grundskolenämnden. Den reviderade planen skickas på remiss till de nämnder, råd och civilsamhällets organisationer för yttrande senast den 31 mars 2020.
Beskrivning av ärendet
Grundskoleförvaltningen föreslår följande revideringar i planen för Göteborgs Stads arbete med nationella minoritetsfrågor 2020–2023.
Grundskoleförvaltningen har efter överväganden bedömt att planens övergripande mål bör omformuleras då det i nuläget är för omfattande och innehåller tre olika ansatser.
Förvaltningen anser att det övergripande målet ska ha en övergripande formulering som istället lyder: Göteborgs Stad skyddar och främjar de nationella minoriteternas rättigheter.
Det här medför att det övergripande målet blir mer tydligt. De olika delmålen samt insatserna för desamma omfamnar redan de av stadsledningskontoret tidigare föreslagna ansatserna. Dessa visar hur det övergripande målet ska uppnås.
Vad gäller det övergripande målet menar förvaltningen dessutom att ordet
”utrotningshotade” är kontroversiellt och att betydelsen för målet inte går förlorad om detta ord tas bort. Genom att ta bort ”utrotningshotade” och istället använda sig av ”skyddar och främjar” framhävs det som minoritetslagen i grunden säger.
Vidare bedömer Grundskoleförvaltningen att både det övergripande målet och alla delmål bör formuleras i presens och inte i futurum för bättre stringens. Utöver det övergripande
1 Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.
2 Skolverket (2008) Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet.
målet, innebär det också att delmål 2–5 behöver en språklig redigering som ändrar meningens tempus. Alla språkliga redigeringar och omformuleringar av övergripande mål och delmål behöver ändras varje gång dessa uppkommer igen i texten så att den blir konsekvent.
I insats 3.2 föreslår förvaltningen ett förtydligande med en indikator för uppföljning av insatsen. Genom att mäta lånefrekvensen av litteraturen i skolbiblioteken på de nationella minoritetsspråken kan tillgängliggörandet av litteraturutbudet följas upp.
För insats 3.3 har förvaltningen som förslag att formuleringen av denna insats ska avlägsna uttrycken ”bör utvecklas” och ”bör nyttjas” och istället använda följande lydelse:
Verksamheten brobyggarna ska utvecklas till att omfatta fler skolor. Det här gör även insatsen mer mätbar. Indikatorn för uppföljning kan då vara att mäta antalet deltagande skolor som deltar i projektet brobyggarna.
Förvaltningen bedömer vidare att insats 3.4 under Förväntat resultat kan förkortas till följande: Barn och unga tillhörandes de nationella minoriteterna uppmuntras att läsa sitt nationella minoritetsspråk som modersmål och som språkval. Att vara bunden till att organisera modersmålet inom den ordinarie skoldagen kan medföra svårigheter att genomföra särskilda satsningar i andra ämnen, till exempel inom ramen för en utökad timplan eller andra kompensatoriska satsningar.
Ytterligare ett förslag angående insats 3.4 är att förtydliga med en indikator för uppföljning där det går att mäta antal elever som väljer att läsa sitt nationella minoritetsspråk. Med hjälp av detta går det att följa upp om elever som läser sitt nationella minoritetsspråk ökar eller sjunker i antal genom åren.
Vad gäller delmål 4 insats 4.1 bedömer förvaltningen att det är kommunstyrelsen som äger frågan om samråd för unga. Förvaltningens förslag är därför att stryka grundskolenämnden som ansvarig i denna fråga då grundskolenämnden inte har verktyg att följa upp detta samt att det här ligger inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Grundskoleförvaltningen bidrar gärna på andra sätt i insatsen i dialog och samverkan med stadsledningskontoret.