Uppdraget har identifierat tio nationella riskområden för ras, skred, erosion och översvämning. Resultatet är baserat på geografiska områden där det finns
klimatrelaterade risker som kan drabba många aktörer och många olika verksamheter. I samtliga områden finns gränsöverskridande frågor mellan olika administrativa enheter, komplexa risker eller brist på tekniska lösningar för åtgärder och modeller för
finansiering.
Figur 24. Identifierade nationella riskområden för ras, skred, erosion och översvämning (kust och vattendrag).
De nationella riskområden som identifierats är utan inbördes rangordning
• Jämtlandsfjällen (ras)
• Mellersta Norrlandskusten (skred)
• Mellersta Dalälven (skred)
• Norra Vänerområdet (skred och översvämning)
• Mälardalen – Stockholm (översvämning)
• Östgöta-Sörmlandsområdet (skred)
• Västkusten - Göta älvdalen (skred och översvämning)
• Södra Vätternområdet (ras och erosion)
• Blekinge-Kalmarkusten (översvämning)
• Skåne-Hallandskusten (erosion och översvämning) Riskområdena beskrivs översiktligt i kapitel 4.1.
Riskområdena utgör en indikation på att det finns förutsättningar för att ogynnsamma konsekvenser för människors hälsa, miljön, kulturarvet eller ekonomisk verksamhet kan uppstå vid ras, skred, erosion eller översvämning. Notera att genomförda analyser och riskbedömningar är översiktliga och även baserade på översiktliga kartunderlag med avsikt att identifiera större regionöverskridande riskområden där komplexa problem finns. Resultaten belyser områden där enskilda markägare, kommuner eller andra myndigheter inte på egen hand kan vidta åtgärder. Riskområdenas avgränsningar är inte skarpa. Lokala riskområden kan därmed också finnas utanför de tio nationella
riskområdena liksom att lokala variationer och avvikelser även förekommer inom de identifierade riskområdena.
Riskområdena har avgränsats utifrån en kombinerad bedömning av de områden som fallit ut med och utan befolkning i analyserna. Antalet boende och antalet anställda är högt jämfört med antalet av andra verksamheter som ingår i analysen. Befolkningen slår därför igenom i analyserna för människors hälsa och ekonomisk verksamhet men också totalt i analysen med att identifiera riskområden (jämför Figur 25 och Figur 26). Antalet fornminnen och förorenade områden har en liknande men ändå svagare effekt för utfallet av områden med konsekvenser för kulturarvet och miljön.
Resultaten är relativa för respektive ras, skred, erosion och översvämning. Det betyder att graden av risk för ras till exempel inte kan jämföras med graden av risk för
kustöversvämning. Den metod som använts för att identifiera riskområdena visar inte om risken är låg eller hög i direkta tal utan visar de områden som har signifikant fler
verksamheter (99 procents konfidensintervall) jämfört med andra områden i Sverige som kan påverkas av ras, skred, erosion eller översvämning.
Värt att notera är att den totalt analyserade landytan med förutsättningar för skred är betydligt mer yttäckande jämfört med områden där det finns förutsättningar för ras, erosion och översvämning. Det förklarar, att generellt genomgående i resultaten så finns en högre andel verksamheter inom områden med förutsättningar för skred jämfört med ras, erosion och översvämning i Sverige. Omkring fem procent av Sveriges landyta utgörs
av ler- och siltjordar.28 En fjärdedel av den ytan bedöms utgöra områden där det potentiellt finns förutsättningar för skred.
Vid utredningar inför lokala klimatanpassningsåtgärder är det viktigt att ta hänsyn till ett större spektrum av risker och mer detaljerade underlag så att åtgärderna blir hållbara över tiden och för att säkerställa att olika åtgärder inte motverkar varandra. Se vidare kapitel 7.
Figur 25 Geografisk fördelning av riskområden vid analys av samtliga verksamheter exklusive antal boende och anställda där det finns signifikant ökad risk jämfört med andra områden i Sverige med förutsättningar för ras, skred, erosion respektive översvämning (kust och vattendrag). Notera att resultaten är relativa per respektive hot.
Figur 26 Geografisk fördelning av riskområden vid analys av samtliga verksamheter inklusive antal boende och anställda där det finns förutsättningar för ras, skred, erosion respektive översvämning (kust och vattendrag). Notera att resultaten är relativa per respektive hot.
28 SGU webbsida: https://www.sgu.se/samhallsplanering/risker/skred-och-ras/
4.1.1 Områden med kombinerade risker
Områden där det finns kombinerade risker med både förutsättningar för ras, skred, erosion och översvämning är särskilt utsatta. Förändrade vattenflöden i mark och vattendrag samt en stigande havsnivå ökar sannolikheten för erosion, ras och skred.29 Flertalet landskapsprocesser som erosion, ras, skred och slamströmmar är länkade till varandra. Erosion längs ett vattendrag kan vara en bidragande orsak bakom skred och ras i moränslänter kan påverka omfattningen av en slamström.
För flera av de identifierade riskområdena finns förutsättningar för kombinerande risker och därmed också potentiellt mer allvarliga konsekvenser i form av till exempel
kaskadeffekter.
Vid till exempel ett skred i förorenade jordmassor längs ett vattendrag, kan direkta konsekvenser uppstå vid skredplatsen men också miljökonsekvenser nedströms till följd av
suspenderat materiel och föroreningsspridning.
Ett annat exempel är att markens stabilitet kan försämras som följd av en översvämning och utlösa skred. Vid kustöversvämning sker också en gradvis förlust av mark med påföljande konsekvenser för de verksamheter som finns strandnära. I områden hotade av översvämning från vattendrag som mynnar vid sjö eller kust ökar riskerna.
Av de identifierade riskområdena finns
förutsättningar för samverkande risker särskilt i Norra Vänerområdet, Södra Vätternområdet, området Västkusten - Göta älvdalen och längs Skåne-Hallandskusten (Figur 27).
Figur 27 Kartan visar identifierade riskområden med rastrering efter huvudsaklig påverkan av ras, skred, erosion eller översvämning. Dubbel rastrering redovisar kombinerade risker.
En kompletterande analys har gjorts av vilka kommuner i Sverige som har stor andel områden med en kombination med förutsättningar för översvämning och ras- och skred.
Genom en överlagringsanalys har områden inom beräknat högsta flöde (BHF) för vattendrag kombinerats med områden med förutsättningar för ras och skred.
Analysen visar de kommuner som har hög andel områden där det finns förutsättningar för ras och skred i kombination med översvämning. Här utmärks Norra Vänerområdet som ett område där kombinerade risker är särskilt tydlig. Se Figur 28.
29 SGI (2018). Klimatlasters effekt på naturlig mark och geokonstruktioner.
Figur 28 Kommuner med hög andel områden med förutsättningar för ras och skred i kombination med översvämning (BHF). Till vänster: andel (%) med kombinerad risk per kommunareal. Till höger: antalet km2 per kommun med kombinerade risker (överlapp i km2).
4.2 Nationella riskområden för ras, skred, erosion och