De nordiska länderna täcker en total areal av 3,5 miljoner km2. Även utan
Grön-land, Svalbard och Jan Mayen utgör den resterande delen av Norden ett enormt område, nämligen 1,2 miljoner kvadratkilometer. Det är en yta av samma storlek som Tyskland, Frankrike och Italien tillsammans. Norden sträcker sig över fem tidszoner. I öster gränsar Norden mot Ryssland, och i väster kan man skymta Ka-nadas kust i klart väder. I söder är Norden granne till Tyskland och Polen och i norr gränsar Norden till Ishavet.
Med en befolkning på endast 25 miljoner är emellertid regionen en av de minst tätbefolkade i världen. Detta beror huvudsakligen på att de nordiska länderna är områden där naturen sätter gränser för bosättning.
Danmark (exklusive Färöarna och Grönland) har den högsta befolkningstäthe-ten i de nordiska länderna med 127 personer per km2 och skiljer sig alltså väsentligt från de övriga nordiska länderna i detta avseende. I både Norge och Danmark finns 30-40 procent av befolkningen i närheten av huvudstaden. När det gäller Island är det mer än 60 procent.
Klimatförhållandena och jordmånen avgör hur marken används. I det tätbefolkade Danmark finns nästan ingen ursprunglig natur kvar. Det mesta av den sparsamt förekommande skogen är planterad, och 65 procent av hela Danmarks areal är uppodlad eller använd till trädgårdar och parker. I de andra nordiska länderna gäller detta mindre än 10 procent av arealen. Omkring 17 procent av lan-darealen på Island används till permanent ängsmark och betesmark. Både Finland och Sverige har stora skogsarealer. I Finland är nästan 70 procent och i Sverige 50 procent av den totala landarealen täckt av skog.
Det är mycket hög standard på miljön i Norden. Särskilt utanför det tätbefolkade Danmark är miljön enastående med stora områden av orörd natur. Till detta kommer att befolkningarna i de nordiska länderna har en hög miljömedvetenhet både vad angår produktion, förbrukning och hantering av avfall. Ett uttryck för de nordiska ländernas miljövänliga politik är den nordiska miljö-märkningen, Svanen, som Nordiska ministerrådet införde 1989.
Naturresurser
Norden har av naturen fått ansenliga resurser. Havets fisk och övriga djur är en betydlig resurs, som kan tillvaratas särskilt i den västliga delen av Norden. För Grönland, Island och Färöarna är havets resurser den helt dominerande grunden för produktion och inkomster. Havet utanför Norge och Danmark rymmer stora före-komster av olja och naturgas, som har gjort Danmark mer än självförsörjande med energi och Norge till en av världens största oljeexportörer. De stora skogarna i Finland, Sverige och Norge är grunden för en omfattande trä- och pappersindustri. Träet är också grunden till billigt förnyelsebart bränsle för uppvärmning. Bördig jord i Danmark och de sydliga delarna av Sverige lägger grunden till en betydande produktion av livsmedel.
I Nordens berggrund finns många olika metaller och naturen ger också stora delar av de nordiska länderna tillgång till miljövänlig och billig energi. Det gäller särskilt Island och Norge, där vattenkraft i stor utsträckning utnyttjas till
Environment
de produktion av vindkraft samt export av vindkraftverk. Detta är också en förnyel-sebar och miljövänlig energikälla.
Energiproduktion
Energiproduktion och energianvändning har stor inverkan på miljön. Miljöproblemet är inte så mycket produktionen eller användningen av energi i sig som det faktum att huvuddelen av den energi som används i världen kommer från
fossila bränslen som ger utsläpp av CO2 (koldioxid), vilket bidrar till
växthuseffekten. Elektricitet baserad på vattenkraft genererar emellertid inga
utsläpp av CO2 och särskilt Norge och Island, men även Sverige har en betydande
elproduktion baserad på just vattenkraft. Energiproduktion från geotermisk energi, som är dominerande på Island, samt kärnkraft, som spelar en betydande roll i Finland och särskilt Sverige, ger inte heller några utsläpp av CO2. Med undantag av Danmark medför de nordiska ländernas energiproduktion endast ringa utsläpp av växthusgaser jämfört med andra industrialiserade länder av motsvarande storlek. De viktigaste energikällorna i de nordiska länderna räknat i energitillskott i miljoner toe (tonnes oil equivalent, ekvivalenta oljeton) är i storleksordning: olja, fasta bränslen (exempelvis kol och ved), kärnkraft, vattenkraft, jordvärmeenergi, solkraft och gas. Vattenkraft och jordvärmeenergi är mer betydande kraftkällor i de nordiska länderna än i exempelvis andra OECD-länder. Särskilt på Island och i Norge utgör vattenkraft och jordvärmeenergi den största andelen av den totala energiförsörjningen. Danmark är nästan uteslutande beroende av termisk kraft ge-nererad från kol, olja och gas. Island utvinner en väsentlig del av sin energi för uppvärmning från geotermisk energi och är nästan helt beroende av vattenkraftkäl-lor för sin produktion av elektricitet.
Den inhemska produktionen av energi i de nordiska länderna har ökat väsentligt under de senaste årtiondena – särskilt i Danmark och Norge. Kärnkraft produceras inte i Danmark, Norge eller på Island. Det är emellertid Sveriges viktigaste energikälla och utgör omkring 35 procent av dess energitillgång. I Finland utgör kärnkraften 18 procent av energitillgången. Med sina oljefält i Nordsjön har Dan-mark och i synnerhet Norge en mycket stor produktion av olja och gas.
1996 grundades Nordpool, The Nordic Power Exchange (den nordiska elbörsen), som är världens första internationella sammanslutning för utbyte av elkraft. Nordpool organiserar handel i standardiserade fysiska (Elspot) och finansiella kraftavtal inklusive avräkningsservice för nordiska deltagare samt tillhandahåller kundservice i Sverige, Finland, Norge och Danmark.
Utsläpp
Utsläpp av föroreningar i luften har stor effekt på miljön – globalt, regionalt och lokalt. De viktigaste globala effekterna är förtunningen av ozonlagret och klimatförändringar. Föreningar som innehåller klorid och bromid har störst effekt
på ozonlagret, och koldioxid (CO2), metangas (CH4) och dikväveoxid (N2O) är de
viktigaste så kallade växthusgaserna. Regionalt är försurningen av vatten och jord samt skador på vegetationen de största problemen. Lokala effekter märks särskilt i områden där utsläppen är höga – exempelvis från bilar i tätortsområden som i första hand påverkar människors hälsa. De viktigaste komponenterna i utsläpp med
Natur och miljö Global uppvärmning
Koldioxid är den växthusgas som har störst total effekt på jordens energibalans. Enligt Kyotoprotokollet, som utgör basen för ett internationellt avtal om utsläpp av växthusgaser, skall industriländerna, antingen individuellt eller gemensamt, svara för att de totala utsläppen av växthusgaser i världen minskas till minst 5 procent under 1990 års nivåer, under tiden 2008-2012. EU-länderna har samtyckt till att minska utsläppen till 8 procent under 1990 års nivåer. Vissa länder har samtyckt till att minska utsläppen ännu mer. En del länder kan även komma att öka sina utsläpp jämfört med 1990 års nivåer. I Finland och Norge var utsläppen av växthusgaser 2004 högre än nivån år 1990 medan utsläppen i Danmark, Island och Sverige var under 1990 års nivå.
Under 1996 uppskattade Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) att koldioxid står för 64 procent av den globala uppvärmning som orsakas av människor, medan metan står för 20 procent, dikväveoxider för 6 procent och hydrofluorkarboner (HFC) och liknande gaser för 10 procent av den globala uppvärmningen.
Försurning
Försurningen av vatten och jord beror på utsläpp av svaveloxider (SOx),
kväveoxi-der (NOx) och ammoniak (NH3). Utsläppen av dessa föreningar härrör i första hand
från förbränningen av fossila bränslen och utsläpp från jordbruk med boskap. Försurningen kan leda till att skogen dör och att djur och vegetation i vattenområden skadas, liksom byggnader och monument. Jordmånen och vegetati-onens egenskaper är avgörande för skadornas omfattning, eftersom förekomsten av i synnerhet kalk kan minska eller neutralisera effekten av försurningen. Utsläppen av svaveloxid har minskat kraftigt i de flesta nordiska länderna från början av 80-talet till slutet av 90-80-talet. Även utsläppen av kväveoxider har minskat men inte i samma utsträckning. I Danmark finns mycket kalk i jorden och vattnet vilket motverkar försurning. Den kritiska belastningen överskrids inte någonstans på Island, och försurning är inte ett problem. Den kalkfattiga svenska och norska naturen är sårbar på ett helt annat sätt genom försurningen av jord, sjöar och vattendrag. I förhållande till landarealens storlek har Danmark de klart största utsläppen av försurande ämnen.
Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak har inte samma försurande effekt, t.ex. mätt per ton av respektive ämne. Ämnenas försurningspotential räknas därför om till enheten PAE (Potential Acid Equivalents), så att försurningseffekten blir jämförbar.
Gödningsmedel
Boskapsuppfödning och produktion av grödor i jordbrukssektorn innefattar användning av både naturgödsel och konstgödsel. Detta tillför jorden kväve (N), fosfor (P) och kalium (K), som är de aktiva huvudingredienserna i konstgödsel. En del av kvävet och kaliumet och en mindre del av fosforn absorberas inte av växter-na utan urlakas ur jorden och förs via vattendragen till havet. Särskilt utsläppen av kväve kan leda till oönskad algtillväxt, som är skadlig för den marina miljön. Föl-jande åtgärder har vidtagits för att begränsa avrinningen av näringsämnen i jorden: mer effektiv användning av gödsel, bättre odlingsmetoder samt tekniska åtgärder.
Environment
Bekämpningsmedel
Bekämpningsmedel är kemisk-tekniska produkter som huvudsakligen används inom jordbruket för att bekämpa ogräs, svamp och insekter. Bekämpningsmedel kan ha skadlig inverkan på levnadsvillkoren för vilda djur, växter och insekter, men skadar inte de odlade växter som de är avsedda att skydda. Medlen kan också acku-muleras i och förorena sjöar och vattendrag.
Bekämpningsmedel kan indelas i tre olika grupper: ogräsmedel mot ogräs, svampmedel mot svamp och insektsmedel mot skadeinsekter. Dessutom används tillväxtreglerande medel, exempelvis för att kontrollera stjälkens längd på spannmål. Det finns stora skillnader i förbrukningen av insektsmedel mellan olika år beroende på väder och andra faktorer, exempelvis förändringar beträffande de grödor man odlar.
Den totala förbrukningen av insektsmedel i de nordiska länderna har nästan halverats sedan 1985. Sedan 80-talet har oorganiska svampmedel med förbrukningstal på åtskilliga tiotals kilo per hektar nu ersatts av organiska föreningar som är mer aktivt biologiska med förbrukningstal på några kilo per hektar.
Hållbar utveckling
De nordiska länderna har utvecklat en grupp indikatorer - Fokus på hållbar
utveckling – Nordiska indikatorer 2006. Indikatorerna fokuserar på de tre
dimen-sionerna av hållbar utveckling; integration av miljömässiga, sociala och ekono-miska faktorer.
Indikatorerna anknyter till den nordiska strategin Hållbar utveckling – En ny kurs för Norden, se mera på www.norden.org/baeredygtig_udvikling/sk. Indikato-rerna beskriver utvecklingen på en rad olika områden i Norden. Det handlar om både centrala och mer områdesspecifika indikatorer för produktion och konsumti-on, den sociala dimensionen, transport, energi, hav, kemikalier, livsmedelskvalitet och hälsa, klimat och luftkvalitet, biologisk mångfald, natur och kulturmiljö, lant- och skogsbruk samt fiske och fiskodling. En stor del av indikatorerna baserar sig på uppgifter i Nordisk Statistisk Årsbok och återfinns i de relevanta avsnitten i boken.
Natur och miljö
Table 2
Area and population. 2007Areal och folkmängd. 2007 Denmark Faroe
Islands Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden
Total area in sq km 43 561 1 396 2 166 086 338 417 1 552 103 300 323 802 450 295 Total areal km2 Water and icecap area in sq km 671 .. 1 755 637 34 331 25 13 700 22 692 40 243 Vatten och glaciärer km2 Land area in sq km 42 890 .. 410 449 304 086 1 527 89 600 301 110 410 052 Landareal km2 Population 1 Jan. 2007 5 447 084 48 350 56 648 5 276 955 26 923 307 672 4 681 134 9 113 257 Folkmängd 1 jan. 2007 Inhabitants per sq km land area 127.0 34.6 0,1 17.4 17.6 3.4 15.4 22.2 Invånare per km2 landareal
Area01 and 02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Popu01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2007. Source: National statistical institutes and National Board of Survey, Finland.
Note: Faroe Islands: Inhabitants per sq km land area is based on total area. Finland: Includes Åland. Norway: Excl. Svalbard (61 020 sq km) and Jan Mayen (377 sq km). New, revised figure for land area calculated on the basis of digital maps. Persons on Jan Mayen and in Norwegian settlements on Svalbard are normally registered as residents in a municipality on the mainland.
Not: Färöarna: Invånare per km2 landareal är baserat på total areal. Finland: Inkluderar Åland. Norge: Exkl. Svalbard (61 020 km2) och Jan Mayen (377 km2). Ny reviderad uppgift för landareal är baserad på beräkningar från digitala kartor. Befolkningen på Jan Mayen och i norska bosättningar på Svalbard registreras vanligen som bosatta i en kommun på fastlandet.
Figure 1
Total area of the Nordic region by country. 2007Total areal i Norden fördelad på länderna. 2007
1% 64% 10% 0% 3% 9% 13% 0% Denmark - 1% Faroe Islands - 0% Greenland - 64% Finland - 10% Åland - 0% Iceland - 3% Norway - 9% Sweden - 13%
Area01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.
Source: National statistical institutes and National Board of Survey, Finland.
Note: The Faroe Islands and Greenland are autonomous areas within the Kingdom of Denmark. Åland is an autonomous area within the Repub-lic of Finland. Norway: Excl. Svalbard and Jan Mayen.
Not: Färöarna och Grönland är självstyrande områden tillhörande Danmark. Åland är ett självstyrande område tillhörande Finland. Norge: Exklusive Svalbard och Jan Mayen
Environment
Figure 2
Population density, inhabitants per sq km. 2007Befolkningstäthet, invånare per km2. 2007
0 20 40 60 80 100 120 140 DK FO GL FI AX IS NO SE Euro-13 Inhabitants per sq km
Dens01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2007.
Source: National statistical institutes, National Board of Survey, Finland and Eurostat.
Table 3
Land use. 2006Markanvändning. 2006
Denmark Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden
Sq km
Total area 43 561 2 166 086 338 417 1 552 103 300 323 802 450 295 Total areal
Arable land
and gardens 25 329 .. 22 918 138 1 290 8 617 26 600 Åkermark och trädgårdar
Meadows and
pastures 3 569 9 216 58 17 519 1 723 5 030 Ängsmark och betesmark
Forests 5 294 1 229 332 890 1 511 120 000 230 3701) Skog Other land area 8 698 410 439 51 620 441 69 280 170 770 149 0401) Övrig landareal Lakes 671 .. 34 331 25 2 700 19 522 39 960 Sjöar
Icecap area .. 1 755 637 - . 11 000 3 170 283 Glaciärer
Per cent
Total area 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Total areal
Arable land
and gardens 58.1 .. 6.8 8.9 1.2 2.7 5.9 Åkermark och trädgårdar
Meadows and pastures 8.2 0.0 0.1 3.7 17.0 0.5 1.1 Ängsmark och betesmark Forests 12.2 0.0 67.8 57.3 1.5 37.1 50.81) Skog Other land area 20.0 18.9 15.3 28.4 67.1 52.7 33.11) Övrig landareal Lakes 1.5 .. 10.1 1.6 2.6 6.0 8.9 Sjöar
Icecap area .. 81.1 - . 10.6 1.0 0.1 Glaciärer
Area02: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.
Source: National statistical institutes, Finnish Forest Research Institute and Information Centre of the Ministry of Agriculture and Forestry, Finland. Note: Lakes include rivers and streams. Greenland: Lakes are included in Other land areas. Finland: Includes Åland. Data on arable land include active farms, permanent meadows and pastures used by active farms. Forests include scrub vegetation. Norway: Excl. Svalbard (61 020 sq km) and Jan Mayen (377 sq km). Forests refer to productive forest area from the Norwegian Institute of Land Inventory, 1999-2006. 2005.
Natur och miljö
Table 4
Final consumption of energy, tonnes oil equivalents per person. 2005Slutlig energiförbrukning, ekvivalenta oljeton per person. 2005 Denmark Finland Iceland Norway Sweden
Tonnes oil equivalents per person
Total 2.83 4.82 7.50 4.03 3.74 Totalt
Industry 0.52 2.31 2.60 1.43 1.40 Industri
Transport 0.97 0.92 1.23 1.07 0.96 Transporter
Households, trades,
services, etc. 1.34 1.59 3.67 1.53 1.38 Hushåll, handel, service m.m.
Ener10: DK, FI, IS, NO, SE, 1985-2005. Source: Eurostat.
Table 5
Indigenous energy production, million toeInhemsk energiproduktion, miljoner toe
1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Million toe Denmark 10.0 15.5 27.6 27.0 28.5 28.4 31.0 31.2 Danmark Finland 11.9 13.2 14.8 14.7 15.6 15.5 15.4 16.2 Finland Iceland 1.4 1.6 2.3 2.5 2.5 2.5 2.5 2.6 Island Norway 120.1 181.6 224.5 228.4 233.1 235.5 238.0 233.6 Norge Sweden 29.7 31.5 30.1 33.4 31.3 30.5 33.9 34.3 Sverige
Ener02: DK, FI, IS, NO, SE, 1985-2005. Source: Eurostat.
Note: Toe = tonnes oil equivalents. Not: Toe = ekvivalenta oljeton.
Figure 3
Indigenous energy production, per cent. 2005Inhemsk energiproduktion, procent. 2005
Coal Oil Oil Gas Gas Renewable Renewable Renewable Renewable Renewable Coal Coal Coal Oil Gas Nuclear energy Nuclear energy Nuclear energy Renewable 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Denmark Finland Iceland Norway Sweden EU-15
Per cent
Ener06: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1985-2005. Source: Eurostat.
Environment
Table 6
Energy supply by source. 2005Energitillgång per bränsleslag. 2005
Denmark Finland Iceland Norway Sweden
Million toe
Total 19.6 35.0 3.6 32.1 52.2 Totalt
Solid fuels 3.7 5.0 0.1 0.8 2.6 Fasta bränslen
Oil 8.2 10.7 0.9 14.2 14.9 Olja
Gas 4.4 3.6 0.0 5.2 0.8 Gas
Hydro power 0.0 1.2 0.6 11.7 6.3 Vattenkraft
Renewables
and waste 2.6 6.8 0.0 1.3 9.0 Förnyelsebara bränslen och sopor
Geothermal
energy etc. 0.6 0.0 2.0 0.0 0.0 Geotermisk energi m.m.
Nuclear power - 6.1 - - 18.9 Kärnkraft
Ener05: DK, FI, IS, NO, SE, 1999-2005 Source: International Energy Agency, IEA.
Note: Energy share of total primary energy supply. Geothermal energy etc.: Geothermal power, solar and, wind energy and tidal and wave energy etc. Geothermal etc. includes export- / importsurplus in electricity trade. Toe = tonnes oil equivalent. Renewables and waste: Energy deriving from gas and liquids from biomass, municipal waste, solid biomass and animal products.
Not: Andel av total primär tillförsel av energi. Geotermisk energi m.m. avser energi från geotermisk kraft, sol-, vind-, tidvatten- och vågkraft. Geotermisk energi m.m. inkluderar export / importöverskott i handel med elektricitet. Toe = ekvivalenta oljeton. Förnyelsebara bränslen och sopor avser energi från gas, flytande och fasta bränslen från biomassa, kommunala sopor och slakteriavfall.
Figure 4
Energy supply by source, per cent. 2005Energitillgång per bränsleslag, procent. 2005
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Denmark Finland Iceland Norway Sweden EU-15
Per cent Oil Coal Nuclear energy Coal Coal Coal Coal Oil Oil Oil Oil Gas Gas Renewable energy Renewable energy Renewable energy Renewable energy Nuclear energy Gas Coal Nuclear energy Renewable energy Oil Gas
Ener05: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1999-2005. Source: International Energy Agency, IEA.
Note: Coal includes lignite. Renewable energy includes hydro-, geothermal- and solar energy. Not: Kol inkluderar brunkol. Förnyelsebar energi är vatten-, sol- och jordvärmeenergi.
Natur och miljö
Table 7
Emissions of greenhouse gases. 2004Utsläpp av växthusgaser. 2004
Denmark Finland Iceland Norway Sweden
1 000 tonnes CO2 equivalents
Total greenhouse gases 68 062 81 463 3 631 55 095 70 026 Växthusgaser totalt
CO2 (carbon dioxide) 53 938 69 115 2 737 43 827 55 360 CO2 (koldioxid)
CH4 (methane) 5 739 4 702 469 4 789 5 766 CH4 (metan)
N2O (nitrous oxide) 7 587 6 915 322 4 922 7 806 N2O (dikväveoxid)
HFC (hydrofluorocarbons) 749 695 58 401 743 HFC (fluor kolväte)
PFC (perfluorocarbons) 16 12 39 880 268 PFC (per-fluor-kol)
SF6 (sulphur hexafluoride) 33 23 5 276 83 SF6 (svavel hexafluorid)
Emis11: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1990-2004. Source: UNFCCC and Statistics Iceland.
Figure 5
Emissions of greenhouse gases per person. 1990 and 2004Utsläpp av växthusgaser per person.1990 och 2004
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Denmark Finland Iceland Norway Sweden EU-15
First: 1990 Second: 2004
Tonnes CO2 equivalents per person
Emis11: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1990-2004. Source: UNFCCC.
Note: EU-15: 2003 data. Not: EU-15: 2003 års uppgifter.
Environment
Figure 6
Emissions of greenhouse gases (CO2equivalents). Index 1990=100Utsläpp av växthusgaser (CO2 ekvivalenter). Index 1990=100
90 95 100 105 110 115 120 125 130 135 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Index 1990=100 Denmark Iceland Norway Sweden Finland EU-15
Emis11: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1990-2004. Source: Eurostat and UNFCCC.
Natur och miljö
Table 8
Emissions of acidifying substances. 1990 and 2004Utsläpp av försurande ämnen. 1990 och 2004
Denmark Finland Iceland Norway Sweden 1990 2004 1990 2004 1990 2004 1990 2004 1990 2004 1 000 tonnes PAE Total 19.4 10.5 17.2 9.0 0.8 0.8 7.7 6.8 13.5 9.1 Totalt SO2 5.6 0.8 8.5 2.6 0.2 0.2 1.6 0.8 3.7 1.5 SO2 NOx 5.9 3.9 6.5 4.4 0.6 0.6 4.9 4.7 6.6 4.3 NOx NH3 7.9 5.8 2.2 2.0 .. .. 1.2 1.3 3.2 3.3 NH3
Gram PAE per inhabitant
Total 3 778 1 945 3 458 1 724 3 152 2 753 1 819 1 486 1 583 1 014 Totalt
SO2 1 090 148 1 709 498 788 688 378 175 434 167 SO2
NOx 1 149 723 1 307 843 2 364 2 065 1 158 1 027 774 479 NOx
NH3 1 538 1 075 442 383 .. .. 283 284 375 368 NH3
Emis12: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1990-2004. Source: UNFCCC and national statistical institutes.
Note: PAE = Potential Acid Equivalents. SO2: Sulphur oxides. NOx: Nitrogen oxides. NH3: Ammonia. Iceland: Appr. two thirds of the NOx emissions come from fishing vessels which often are operating far from the coast.
Not: PAE = Potentiella försurningsekvivalenter. SO2: Svaveloxider. NOx: Kväveoxider. NH3: Ammoniak. Island: Ungefär 67 procent av NOx-utsläppen kommer från fiskefartyg som ofta opererar långt ifrån kusten.
Figure 7
Emissions of acidifying substances. Kg PAE per square kilometre. 2004Utsläpp av försurande ämnen. Kg PAE per km2. 2004
0 20 40 60 80 100 120 140
Denmark Finland Iceland Norway Sweden
First: SO2 Second: NOx Third: NH3
Kg PAE per sq km
Emis12: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1990-2004. Source: UNFCCC and national statistical institutes.
Note: PAE = Potential Acid Equivalents. Contrary to the nature in Sweden, Norway and Finland, the Danish and Icelandic nature is not very vulnerable to acidification. Iceland: Appr. two thirds of the NOx emissions come from fishing vessels which often are operating far from the coast. Not: PAE = Potentiella försurningsekvivalenter. I motsats till den svenska, norska och finländska naturen är den danska och isländska inte särskilt sårbar för försurande ämnen. Island: Ungefär 67 procent av NOx-utsläppen kommer från fiskefartyg som ofta opererar långt ifrån kusten.
Environment
Table 9
Consumption of commercial fertilizers. 2005/2006Användning av handelsgödsel. 2005/2006
Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden
1 000 tonnes
Nitrogen (N) 206.3 148.2 0.7 12.3 104.1 160.3 Kväve (N)
Phosphorus (P) 15.1 17.2 0.1 5.4 12.4 13.8 Fosfor (P)
Potassium (K) 62.8 50.7 0.4 3.9 45.4 30.8 Kalium (K)
Kg per ha arable land
Nitrogen (N) 91.9 65.6 53.8 86.6 120.8 60.3 Kväve (N)
Phosphorus (P) 6.7 7.6 7.7 38.0 14.4 5.2 Fosfor (P)
Potassium (K) 28.0 22.4 30.8 27.5 52.7 11.6 Kalium (K)
Fert01: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1989/1990-2005/2006. Agri01: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and Plant Production Inspection Centre, Finland.
Note: Denmark: 2004/2005-data. Data refer to agriculture and forestry. Iceland and Norway: Kg per ha arable land and permanent meadows and pastures. Finland: Excluding forest fertilizers.
Not: Danmark: 2004/2005 års upgifter. Uppgifterna avser jordbruk och skogsbruk. Island och Norge: Kg per ha åkermark samt permanent ängsmark och betesmark. Finland: Exklusive gödningsämnen för skogsbruk.
Table 10
Consumption of pesticidesFörbrukning av bekämpningsmedel
Denmark Finland Iceland Norway Sweden 2005 2005 2004 2006 2006 Tonnes Total 3 246 1 860 7 720 1 707 Totalt Insecticides 36 47 1 8 36 Insektsmedel Fungicides 693 255 0 104 222 Svampmedel