7 Konsekvenser miljö
7.3 Naturmiljö
Naturmiljön längs med planerad väg domineras av produktionsskog av gran och tall. Kring samhällena Gnarp, Bäling och Jättendal finns aktivt brukad jordbruksmark. Landskapet präglas av övergången mellan berg-kullterräng och det mer flacka uppodlade landskapet längs kusten. Väster om Harmånger löper vägen genom ett jordbrukslandskap runt Harmång-ersån, med brukade åkrar, ängar och betesmarker samt en mindre andel ohävdad mark som växer igen. Här finns också mindre skogspartier och di-ken och bäckar som skär genom fälten. Ett fåtal våtmarker, främst mindre myrar och sumpskogspartier finns också spridda längs området. Naturvär-desobjekt inom utredningsområdet framgår av figur 7.3.2.
Riksintressen och naturreservat
Harmångersån omfattas av riksintresse för naturvård enligt miljöbalken 3 kap. 6§. Riksintresset sträcker sig cirka 20 kilometer från kusten in till Storsjöns utflöde och ån rinner till största del genom ett skogslandskap med undantag för Harmångersbygdens öppna jordbrukslandskap. Har-mångersån hyser havsöring, harr och flodkräfta (Länsstyrelsen Gävleborg, 1997). Harmångersån korsas av ny E4 väster om Harmånger vid Rösta.
Sydväst om Harsjön strax söder om Harmånger finns Rosslavallens naturreservat, ett 9 ha stort område som till största delen består av 200–
300-årig tallskog av unik karaktär. Rosslavallens rikedom på äldre träd, förekomst av lågor i olika nedbrytningsstadier samt våtmarksområdet i mellersta delen av området är av största betydelse för områdets biologiska mångfald. Rosslavallen gränsar till befintlig sträckning av E4.
Naturvärden enligt Skogsstyrelsen
Nordöst om naturreservatet Rosslavallen finns ett område som tidigare omfattades av naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen. Området är cirka 5,5 ha stort och angavs i avtalet vara av betydelse som boplats, spelplats och växplats. Området är inte klassat som naturvärde.
En sumpskog strax norr om Harsjön, Storsvedjan, ligger cirka 60 meter från den planerade vägbanans östra kant. Sumpskogen utgörs av kärrskog med 45-54 % lövinslag och har preliminärt tilldelats naturvärdesklass 3.
Vägplanen berör inga skogliga nyckelbiotoper och inga övriga skogliga naturvärden kartlagda av Skogsstyrelsen.
Naturvärden enligt inventering
Naturvärdesinventeringar av utredningskorridorerna och vägsträckan har utförts. Inventeringarna har skett i flera omgångar varefter projektet fortskridit; hösten 2016, hösten 2017, sommaren 2018 samt komplettering sommaren 2020, se Figur 7.3.2.
Inventeringarna utfördes enligt svensk standard SS 199000:2014 och begränsades inledningsvis av de utredda vägkorridorerna och senare av den valda vägsträckan, förutom större landskapsobjekt. Detta innebär att vissa identifierade naturvärdesområden kan vara större ytmässigt än vad som registrerats vid inventeringarna. Sedan tidigare var endast ett fåtal områden utpekade som naturvärdesintressanta.
Följande naturvärdesklasser har använts:
• Naturvärdesklass 1 – högst naturvärde: störst positiv betydelse för biologisk mångfald.
nat kantas av den rödlistade arten revlummer, även denna med naturvär-desklass 3.
I höjd med Sandbäcken finns två områden med naturvärdesklass 3 som berörs av vägplanen. En hällmarkstallskog på Hanberget med förekomster av signalarterna nästlav och dropptaggsvamp och en slingrande bäck med stort lövinslag samt signalarten kärrfibbla och revlummer.
I höjd med Lintjärnsberget, se Figur 7.3.1, finns 3 områden av naturvär-desklass 2. Samtliga områden utgörs av hällmarkstallskog med påtagligt naturvärde och förekomst av både rödlistade arter och signalarter. I anslut-ning till Lintjärnsberget, men utanför korridoren och inventeringsområdet, ligger själva Lintjärnen.
Konsekvenser miljö
E4, Kongberget - Gnarp MKB, Granskningshandling
Figur 7.3.2 Naturmiljö i utredningsområdet. Inventerade och registrerade naturvärden vid naturvärdesinventering (endast längs befintlig sträcka) samt naturvärden enligt länsstyrelsens och Skogssty-relsen underlag. Källa: Ecogain (2020), LänsstySkogssty-relsen (2020), SkogsstySkogssty-relsen (2020). Detaljerade kartor finns i Bilaga 1.
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
Naturmiljö i utredningsområdet
0 1 2 3 4 5
km Ny E4
Korridorsområde Naturvärdesobjekt NVI
Klass 1 Högsta naturvärde Klass 2 Högt naturvärde Klass 3 Påtagligt naturvärde
Riksintresse naturvård Naturreservat
Nyckelbiotop Våtmarksinventering Landskapsobjekt
Naturvårdsprogram Sumpskog (Skogsstyrelsen) Naturvärden (Skogsstyrelsen) Naturvårdsavtal (Skogsstyrelsen)
Harmånger
Jättendal Gnarp
Vattrång
Forsa
Nordanå
Lintjärnsberget Bergsjö
Storsjön
Rosslavallens Naturreservat
Harsjön
Hånick
Bäling
Bälingsjön
Vid Nyland korsar vägen en liten bäck som slingrar sig över ett hygge där det meandrande loppet med höga överhängande kanter ger ett biotopvärde. Objektet har klassats som natur-värdesklass 3, men artvärdet är obetydligt. Vid Sandsvedjan korsar vägen ännu en bäck med naturvärdesklass 3, där den rödlistade arten grön sköldmossa har påträffats.
Vid Gnarp korsas ännu ett vattendrag med naturvärdesklass 3, Gnarpsån. Gnarpsån har påtagligt biotopvärde kopplat till värdefulla element som död ved, sten och sandbotten. Intill anslutningsvägen från trafikplatsen till Ängeby-vägen i Gnarp berörs en liten betesmark med inslag av hävdgynnad flora. En blandskog med hög andel asp och förekomst av tre signalarter och en äldre blandskog med stort lövinslag och förekomst av signalarterna ormbär och kärrfibb-la berörs av sträckningen längst i norr. Öster om trafikplats Gnarp finns ett område med tidigare ängsmark med odlingsröse som nu vuxit igen med lövskog. Här förekommer signalarterna hagvaxskivling och blek puderskivling. Samtliga av dessa fyra områden är klassade som natur-värdesklass 3.
Generella biotopskydd
Vägplanen berör ett antal objekt som omfattas av det generella biotopskyddet (Naturvårdsver-ket, 2019a), se Figur 7.3.2 och kartor i Bilaga 1. Vid följande platser påverkar vägen generellt biotopskydd:
• Trafikplats Harmånger södra: två öppna diken, en åkerholme
• Lugnet: öppet dike
• Harmångersån: bäck med två förgreningar
• Trafikplats Jättendal: två öppna diken, två odlingsrösen
• Gnarp: åtta öppna diken, en åkerholme, en allé
De diken och bäckar som berörs av planerad E4 går tvärs över eller sneddar genom vägkor-ridoren. De har enligt den naturvärdesinven-tering som gjorts inga naturvärden samt är inte fiskförande. Den björkallé som berörs av vägplanen finns strax öster om trafikplats Gnarp norra och består av cirka 30 träd av varierande ålder. Träd längs Ängebyvägen har inte bedömts som alléträd/generellt biotopskydd enligt utförd naturvärdesinventering.
E4, Kongberget - Gnarp
Figur 7.3.3 Viltstängsel längs befintlig E4.
Vid utsök på Artportalen för vägsträckan samt en buffertzon på en kilo-meter på var sida om vägen, för perioden 1980 till juni 2018, har 183 arter noterats. Detta är för områdets storlek ett mycket högt artantal.
Tre områden längs vägsträckan utmärkte sig i inventeringen 2018 som ex-tra värdefulla för fågellivet: odlingslandskapet kring Harmångersån väster om Harmånger, området kring Bälingsjön samt jordbruksslätten i Gnarp öster om E4. Av dessa tre områden är det öppna landskapet i Harmånger särskilt värdefullt och fågelmässigt mest artrikt, se Figur 7.3.4. Här korsar E4 odlingsmark med förekomst av flera rödlistade och/eller skyddade arter.
Strandskydd
Strandskydd gäller vid samtliga stränder vid hav, sjöar och vattendrag, 100 meter från strandkanten både upp på land och ut i vattnet (Naturvårdsver-ket, 2019b). Vad gäller naturmiljö syftar strandskyddet till att långsiktigt bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.
Strandskydd finns inte redovisat i någon offentlig databas. En bedöm-ning längs sträckan har därför gjorts om vad som anses som omfattas av strandskydd. Projektet gör bedömningen att våtmarker eller sumpskogar utan öppen vattenspegel inte omfattas av strandskydd. Ej tydligt vattenfö-rande bäckar och diken i jordbruksmark (generella biotopskydd) har också avgränsats bort.
Bäck från Spångmyran, som i tidigare skede (Samrådshandling) bedömdes som ett vattendrag, har efter inventering avgränsats bort eftersom den var torr på platsen för ny E4 och inte bedöms utgöra en tydlig vattenförekomst.
Bäcken anses inte omfattas av strandskydd.
Vägplanen berör inte hav och större sjöar, men däremot två mindre tjär-nar och ett antal vattendrag. Med ovanstående avgränsning bedöms att följande objekt omfattas av strandskydd (och berörs av markanspråk), se kartor i Bilaga 1 samt zon utmärkta på plankartor:
• Spångmyran (med öppen vattenspegel)
• Igeltjärnen
• Vattrångsån
• Harmångersån
• Sandbäcken
• Lintjärnsbäcken
• Bäck vid Nyland
• Sandsvedsbäcken
• Gnarpsån
• Igeltjärnsbäcken
ViltI och i anslutning till vägplanen finns älg, rådjur, kronhjort, småvilt och stundtals även rovdjur. Dessa djur har olika stora hemområden och revir samt olika rörelsemönster. Gemensamt för samtliga är dock att de har behov av att röra sig i landskapet för att finna föda, partners och lämpliga livsmiljöer.
Vanliga spridningsvägar för djur genom landskapet är längs lättframkom-liga korridorer som vattendrag, höjdryggar, i dalgångar, längs höjdkurvor samt i kantzoner mellan skogs- och jordbruksmark.
I landskapet finns flera olika strukturer som utgör vandringshinder för vilda djur. Vägar och annan infrastruktur skapar barriärer som påverkar viltets spridningsmöjligheter samt dess möjligheter att söka föda, hitta nya revir, hemområden och partners. Befintlig E4 med vilstängsel utgör en bar-riär i dagsläget, se Figur 7.3.3. Viltstängslet kommer att tas bort när ny E4 byggs. En bra och effektiv åtgärd för att minska infrastrukturens barriär-påverkan är planskilda faunapassager. Olika arter har olika behov och kan därför behöva olika sorters passagemöjligheter.
Enligt berörda viltvårdsområden finns ett antal viltstråk som används mer av viltet än övriga delar av utredningsområdet. Enligt den passageplan som tagits fram har viltpassager planerats i anslutning till de flesta av dessa stråk. Utter har konstaterats vid Vattrångsån och Storsjön/övre delen av Harmångersån. Det är sannolikt att utter även finns i de nedre delarna av ån samt i biflöden och andra mindre vattendrag i området eller kommer att göra det då populationen i Sverige ökar.
Skyddade arter (förutom fåglar och fladdermöss)
Ett antal skyddade arter berörs av vägplanen, dels då de förekommer inom vissa naturvärdesobjekt men även på enstaka platser längs vägsträckan.
Samtliga av dessa är skyddade enligt Artskyddsförordningen (§8–9) vad gäller själva växten/exemplaret. Växternas livsmiljö/själva biotopen omfattas inte av detta skydd. Samtliga av arterna är rödlistade med status livskraftiga (LC) vid kontroll hösten 2020 och förekommer på flera platser inom utredningsområdet. Den tidigare berörda arten tvåblad undviks helt efter anpassning av vägförslaget.
Rödlistan publiceras av ArtDatabanken och är en bedömning över arters risk att dö ut. På rödlistan finns arter som har en osäker framtid, antingen för att deras populationer minskar eller för att de är mycket små. Rödlistan har ingen juridisk status utan är ett verktyg för att objektivt följa arternas tillstånd i Sverige. Rödlistan är indelad i olika kategorier. Tre kategorier omfattar det som kallas hotade arter: Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU). Därtill finns Nationellt utdöd (RE) och Nära hotad (NT).
De växter som påverkas av markanspråk för planförslaget är:
• Fläcknycklar (orkidé), LC (huvudart)
• Jungfru Marie nycklar (orkidé), LC (underart till fläcknycklar)
• Revlummer (lummerväxt), LC
• Mattlummer (lummerväxt), LC
• Grön sköldmossa, LC
• Blåsippa, LC
Detta kan komma att ändras vid eventuella justeringar av planförslaget efter granskning eller om Länsstyrelsen Gävleborg beslutar att större områden än vad projektgruppen har bedömt ska slutundersökas gällande arkeologi.
Grod- och kräldjur förekommer inte på några större, kända lokaler inom utredningsområdet. Endast en förekomst vardera av vanlig groda och skogsödla har noterats vid naturvärdesinventering, i sumpskogsmiljöer vid Harmånger. Döda exemplar av kopparödla har noterats på två platser längs grusvägar. Större rovdjur bedöms förekomma i utredningsområdet.
Utter finns i Vattrångsån.
Fåglar
En fågelutredning har gjorts för vägplanen. Utredningen bestod inled-ningsvis av skrivbordsstudier med fokus på arter som är prioriterade enligt Artskyddsförordningen samt mindre fältinsatser, en i juni-juli 2018 och en kompletterande fältinventering för området väster om Harmånger under september-november 2018. Under våren och försommaren 2019 har ytter-ligare kompletterande inventeringar gjorts för att kartlägga rastfågel- och häckningslokaler kring Harmånger.
© Lantmäteriet, Geodatasamverkan
0 1 2 3 4 5
km
Viltstängsel längs befintlig E4 Befintlig E4
Viltstängsel befintlig E4 Ny E4
Korridorsområde
Harmånger
Jättendal
Gnarp
Vattrång Nordanå Lintjärnsberget Bergsjö
Storsjön
Rosslavallens Naturreservat
Harsjön
Hånick
Stocka Bäling
Bälingsjön
Konsekvenser miljö
E4, Kongberget - Gnarp MKB, Granskningshandling
Området kring Harmånger har inventerats i två omgångar, dels i oktober 2018 och dels under våren och försommaren 2019. Vid båda tillfällena har inventeringarna fokuserat på odlingslandskapet väster om Harmånger, Kyrksjön i öst samt odlingslandskapet i Vattrång. Under hösten 2018 var syftet att få en bild av områdenas betydelse som rastområden för fåglar samt om det förekommer flygrörelser mellan områdena. Under 2019 kompletterades tidigare genomförda inventeringar inför en sammanfat-tande konsekvensbedömning av projektets påverkan på fågellivet. Odlings-landskapet väster om Harmånger inventerades med avseende på häckfågel och vårrastande fåglar, Kyrksjön med avseende på vårrastande fåglar samt eventuella flygrörelser västerut samt Vattrångs dalgång med avseende på vårrastande fåglar öster om befintlig E4 ner till och med Vattrångstjärnen.
Under höstinventeringen 2018 kunde inga tydliga flygrörelser mellan västra och östra delen av Harmånger, dvs Harmångers odlingslandskap i väst och Kyrksjön i öst, ses. Utifrån inventeringen gjordes bedömningen att Harmångers odlingslandskap har betydelse som rastlokal på hösten för framför allt olika tättingar så som finkar, lärkor, piplärkor, trastar, duvor och kråkfåglar. Förutom de fåglar som rastade på fälten noterades även rovfåglar som tornfalk och sparvhök passera inventeringsområdet.
Vad gäller häckfågel och vårrastande fåglar kunde under inventeringen 2019 konstateras att odlingslandskapet väster om Harmånger är mycket fågelrikt. Totalt under inventeringarna våren 2019 noterades 76 olika fågelarter varav 51 arter bedömdes häcka inom området. Av arter som är prioriterade enligt artskyddsförordningen, och/eller rödlistade enligt den senaste rödlistan, noterades sammanlagt 11 arter varav sju bedöms häcka inom området eller i dess omedelbara närhet (buskskvätta, gulsparv, hus-svala, stare, storspov, sånglärka och tornseglare). Bland de övriga fyra som observerades (födosökande eller rastande) fanns brun kärrhök, backsvala och trana, men dessa bedömdes som mer tillfälliga besökare. Totalt hit-tades 38 revir av de 7 prioriterade arterna inom inventeringsområdet för häckfågel, 3 storspovsrevir, 6 sånglärkerevir, 8 starrevir, 7 buskskvätte-revir, 6 gulsparvsbuskskvätte-revir, 6 tornseglarrevir samt 2 hussvalerevir. Kornknarr, som också är en prioriterad art och som tidigare har observerats i området, återfanns inte vid inventeringen 2019. Den har bedömts som oregelbundet förekommande i Harmånger. Det finns enligt Artportalen observationer av arten runt Jättendal (bl.a. 2019-2020) samt väster om Forsa (2020).
Kyrksjön, öster om Harmånger, är det mest kända fågelområdet i trakten kring Harmånger och Vattrång vilket beror på att den är en viktig lokal för både häckande och rastande fåglar. Under inventeringen noterades här ett stort antal änder (gräsänder, bläsänder och krickor) samt flera arter vadare, så som brushane, kustpipare, ljungpipare och kärrsnäppor som rastade vid sjöns öar och stränder. Under våren 2019 befann sig dock mycket få rastande fåglar runt och i sjön förutom i samband med islossningen i mit-ten av april. Under inventeringsperioden maj-juni var det endast ett 10-tal änder som noterades i sjön. Inga flygrörelser mellan det öppna landskapet i Harmånger och sjön under gryning och skymning kunde konstateras.
Inom det öppna landskapet öster om Vattrång i dalgången österut kring Vattrångsån noterades mycket lite fåglar vid inventeringen hösten 2018.
Under våren och försommaren 2019 observerades dock en hel del rastande fåglar, bland annat storspov, trana, buskskvätta och brushane.
Sammanfattningsvis uppvisar området ett rikt fågelliv med nära 200
registrerade arter genom åren och nära 80 arter i samband med revir-karteringen under 2019. Artrikedomen beror mycket på mångfalden och kombinationen av olika naturmiljöer. Områden med ett varierat odlings-landskap med buskmarker och lövskog, gott om sjöar och tjärnar varav en del vegetationsrika, flera åar och mellanliggande skogsmarker bildar tillsammans ett sammanhängande nätverk som på landskapsnivå skapar goda förutsättningar för fågellivet.
Fladdermöss
En skrivbordsutredning om fladdermöss har genomförts efter samrådssyn-punkter. Det har genomförts två allmänna artkarteringar av fladdermöss i Gävleborgs län och Nordanstigs kommun, vilka visade på fyra identifierade arter i området; nordfladdermus, taigafladdermus, vattenfladdermus och brunlångöra. Samtliga dessa fyra arter bedöms förekomma mer eller min-dre i eller i närheten av projektområdet. Enstaka förekomster av gråskimlig fladdermus eller större brunfladdermus kan inte uteslutas. Inga ytterligare fladdermusobservationer finns inrapporterade till Artportalen från närom-rådet av E4 (sökningen gjordes för år 2000-2019, den 9/12 2019).
Vattendrag utgör ledlinjer för fladdermöss varför Vattrångsån, Harmånger-sån och GnarpHarmånger-sån utifrån kartstudier utgör de mest uppenbara och poten-tiella fladdermusstråken i området (Ecogain 2020).
7.3.2 Konsekvenser nollalternativet
Befintlig väg går i större utsträckning än planförslaget genom odlingsland-skap där den tar odlingsbar mark i anspråk eller påverkar densamma via buller. Ny E4 passerar även idag genom riksintresset för naturvård vid Harmångers dalgång och går via bro över Harmångersån. Befintlig bro möjliggör till viss del viltpassage längs vattendraget och då vägen saknar viltstängsel vid denna plats finns möjlighet för vilt att röra sig i östlig och västlig riktning. Det saknas viltstängsel längs stora delar av den befintliga vägsträckningen vilket dels innebär att vilt kan passera vägen mer fritt men också potentiellt sett fler viltolyckor jämfört med planförslaget.
Eftersom naturvärdesinventering inte finns för området längs befintlig väg går det inte att bedöma effekter på eventuella naturvärdesobjekt eller skyd-dade arter knutna till dessa. I Harmånger berör nollalternativet odlings-mark där enstaka par av särskilt utpekade fågelarter i fågelinventeringarna påträffats inom en zon där buller beräknas förekomma upp mot 50-55 dB.
Vid nivåer över 50 dB visar forskning en generell påverkan på fågellivet.
Av de fyra fladdermusarter som noterats i Nordanstigs kommun är arterna vatten- och taigafladdermus samt brunlångöra alla ljusskyende och lågfly-gande och påverkas troligen negativt av befintlig E4. Effekter på fågel och fladdermöss bedöms som små och negativa.
Nollalternativet omfattar också i viss mån utveckling av Harmånger och Gnarp. Eftersom områdena inte har inventerats är konsekvenserna osäkra, men bedöms preliminärt som små. Inventering och anpassning mot miljö-värden förutsätts ske i samband med exploateringen.
7.3.3 Konsekvenser planförslaget
Vägplanen gör intrång i naturmark och odlingsmark. Känsliga områden är främst Harmångers dalgång samt ett antal naturvärdesobjekt med bedöm-da påtagliga eller måttliga naturvärden.
Riksintresse och naturreservat
Över Harmångers dalgång passerar E4 via bank och en landbro som sträcker sig från Forsavägen över Harmångersån. Bron möjliggör goda pas-sager för vilt längs Harmångersån och utgör vägens bredaste viltpassage med ett spann på cirka 450 meter mellan det södra och norra landfästet.
Livsmiljöerna i Harmångersån bedöms inte påverkas i driftskedet annat än av buller som uppstår från trafiken, vilket med planförslaget blir mindre omfattande än vid nollalternativet (som ju passerar riksintresset i orten Harmånger). Brofundament kommer inte placeras i ån vilket innebär att arbeten i vatten begränsas. Tillfällig bro med brostöd i vatten kan dock be-hövas under byggtiden, vilket medför en lokal, negativ och tillfällig effekt.
Grumlingsbegränsande åtgärder kommer att vidtas och arters möjlighet till vandring förbi arbetsområdet ska säkerställas. Inga bestående skador bedöms ske i vatten- och strandmiljöerna längs Harmångersån och de arter som finns i vattensystemet (bl.a. flodkräfta, flodpärlmussla, öring) bedöms inte påverkas negativt. Tillgängligheten till vattendraget och växt- och djurliv knutna till miljöerna bedöms inte påverkas negativt då skydds-åtgärder vidtas och fria passager under bron skapas. Planförslaget kan inte undvika riksintresset eftersom Harmångersån sträcker sig genom hela kor-ridoren. Omlokalisering av E4 till annan plats inom riksintresseområdet samt landbro med stänk- och bullerskydd bedöms medföra förbättringar jämfört med nollalternativet. Planförslaget bedöms inte medföra någon risk för påtaglig skada på naturmiljön.
Naturreservatet Rosslavallen i söder bedöms inte påverkas av vägplanen.
Planerad väg går här i befintligt vägområde och den flytt av E4 som behövs är föreslagen österut, för att bevara befintlig gräns mot Rosslavallen. Ef-fekterna för naturmiljön bedöms därmed vara oförändrade.
Planerad väg går här i befintligt vägområde och den flytt av E4 som behövs är föreslagen österut, för att bevara befintlig gräns mot Rosslavallen. Ef-fekterna för naturmiljön bedöms därmed vara oförändrade.