Naturvårdsverkets kriterier (1999). Naturvårdsverkets parametrar för att beskriva tillstånd och avvikelse (från jämförvärde) i en sjö med avseende på planktiska alger (Wiederholm 1999)

Bio-massan anges i mg/l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm

/l).

1. Mälaren, Ekoln

^Datum:

S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 6627090/1601360

Klassning enligt HVMFS 2013:19 Status/bedömning

Artantal (aug)

Sammanvägd näringsstatus (aug) Totalbiomassa i aug (mg l^-1) Cyanobakterier, andel i aug (%) Trofiskt planktonindex (aug) Expertbedömning: surhetsklassning Expertbedömning: näringsstatus Naturvårdsverkets kriterier (1999) Gonyostomum semen i aug (mg l^-1) Biomassa av kiselalger i maj (mg l^-1) Säsongsmedelbiomassa maj-okt (mg l^-1)

Tidigare utveckling

Kommentar

Växtplanktonsamhället i Ekoln dominerades av kiselalger under provtagningstillfällen i april till juli. Vid

provtagningen i april fanns fortfarande is på fjärden och biomassan var därför mycket liten. Släktet Aulacoseira var vanligast i maj och juli. Rekylalger ökade i biomassa fram till och med juli. Växtplanktonbiomassan i augusti var måttligt stor och dominerades av cyanobakterier (blågrönalger) som fortsatte dominera i september. Andelen cyanobakterier var mycket stor och TPI var högt i augusti. Den sammanvägda bedömningen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (2013) ger otillfredställande status. I Medins expertbedömning höjs statusen däremot till måttligt eftersom värdet för den sammanvägda bedömningen (1,94) ligger mycket nära gränsen till måttligt (2,00).

Sedan 2007 har säsongsmedelbiomassan (april-september) hållit en relativt konstant nivå jämfört med tidigare undersökningar. 2012 bidrog blomningen av kiselalger till den större totalbiomassan i augusti. 2013 är det första året sen 2006 där det upmättes en stor andel cyanobakterier i augustiprovet. Risken för långvariga

cyanobakterieblommningar bedöms som måttlig.

Växtplanktonutveckling 2013 Arter med indikatortal, aug 2013

2,68 Mycket stor Stor biomassa

0,00 Ingen/obetydlig Mycket liten biomassa

3,38 Stor Stor biomassa

Nära neutralt Måttlig Avvikelse

59,85 0,43 Otillfredsställande

1,85 0,15 Måttlig

1,94 Otillfredsställande

2,42 0,12 Måttlig

2013-08-28

Värde EK-kvot

51 1,00 Nära neutralt

april maj juli aug sept

Biomassa (mg/l)

Cyanobakterier Rekylalger Pansarflagellater

Guldalger Kiselalger Övriga

Biomassa (mg/l) Totalbiomassa (aug)

Cyanobakterier (aug) Säsongsmedelbiomassa

Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast)

Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast)

3. Mälaren, Görväln

^Datum:

S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 6590360/1609840

Klassning enligt HVMFS 2013:19 Status/bedömning

Artantal (aug)

Tidigare utveckling

Kommentar

2013-08-29

Värde EK-kvot

74 1,00 Nära neutralt

Otillfredsställande

1,77 0,17 Måttlig

1,99998

Nära neutralt Måttlig Avvikelse

65,94 0,37 Otillfredsställande

1,85 0,15 Måttlig

0,00 Ingen/obetydlig Mycket liten biomassa

2,73 Tydlig Stor biomassa

Växtplanktonutveckling 2013 Arter med indikatortal, aug 2013

I april och maj dominerades biomassan av kiselalger, främst släktet Aulacoseira och arten Asterionella formosa . Rekylalger utgjorde en stor del av biomassan i juli och cyanobakterier (blågrönalger) började växer till i juli och dominerade växtplanktonsamhället i augusti och september. Statusen bedöms enligt Havs- och

vattenmyndighetens föreskrift (2013) som otillfredsställande. I Medins expertbedömning höjs statusen till måttligt med hänsyn till att värdet för sammanvägda bedömningen (1,99998) ligger precis på gränsen till måttlig status och det förekom även flera arter som uppfattas som indikatorer för näringsfattiga förhållanden.

Säsongsmedelbiomassan (maj-okt) har varierat kring 1 mg/l genom åren men har ökat de senaste åren. Relativt stor biomassa i maj har bidragit till att säsongsmedelvärdena varit högre vissa år. 2013 noterades även en ökad biomassa av cyanobakterier jämfört med de senaste åren och risken för långvariga cyanobakterier blomningar bedöms som måttlig.

2,38 Stor Måttligt stor biomassa

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0

april maj juli aug sept

Biomassa (mg/l)

Cyanobakterier Rekylalger Pansarflagellater

Guldalger Kiselalger Övriga

0 1 2 3

99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

Biomassa (mg/l) Totalbiomassa (aug)

Cyanobakterier (aug) Säsongsmedelbiomassa

Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast)

Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast)

4. Mälaren, S. Björkfjärden

^Datum:

S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 6575620/1597720

Klassning enligt HVMFS 2013:19 Status/bedömning

Artantal (aug)

Tidigare utveckling

Kommentar

2013-08-29

Värde EK-kvot

58 1,00 Nära neutralt

2,09 Måttlig

1,40 0,21 Måttlig

Nära neutralt Måttlig Avvikelse

67,02 0,35 Otillfredsställande

1,85 0,15 Måttlig

0,00 Ingen/obetydlig Mycket liten biomassa

1,77 Liten Måttligt stor biomassa

Växtplanktonutveckling 2013 Arter med indikatortal, aug 2013

Biomassan i Södra Björkfjärden 2013 dominerades av kiselalger på våren då släktet Aulacoseira var vanligast.

Rekylalger tog över dominansen i juli. Cyanobakterier (blågrönalger) förekom som mest i augusti och september, främst arten Pseudanabaena limnetica. TPI i augusti var högt, andelen cyanobakterier stor och sammantaget med måttligt stor totalbiomassan bedöms statusen enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (2013) som måttligt. I Medins expertbedömmningen görs samma bedömning.

Säsongsmedelbiomassan har vanligen legat högre än biomassan i augusti, vilket beror på kraftig vårutveckling av kiselalger och att algbiomassan sedan hållit sig på en relativt låg nivå resten av säsongen. Vissa år har

cyanobakterier dominerat biomassan, men mängderna kan betraktas som små. Säsongsmedelbiomassan legat på ungefär sama nivå sedan 90-talet, men 2013 uppmättes det högsta säsosongsmedlet och den högsta

totalbiomassan i augusti sen 1997.

1,73 Stor Måttligt stor biomassa

0 1 2 3

april maj juli aug sept

Biomassa (mg/l)

Biomassa (mg/l) Totalbiomassa (aug)

Cyanobakterier (aug) Säsongsmedelbiomassa Oligotrofiindikatorer

-3, -2, -1 (-3 är starkast)

Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast)

5. Mälaren, Granfjärden

^Datum:

S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 6597550/1556970

Klassning enligt HVMFS 2013:19 Status/bedömning

Artantal (aug)

Tidigare utveckling

Kommentar

2013-08-28

Värde EK-kvot

63 1,00 Nära neutralt

2,21 Måttlig

1,20 0,25 God

Nära neutralt Måttlig Avvikelse

55,14 0,48 Otillfredsställande

2,35 0,13 Otillfredsställande

0,00 Ingen/obetydlig Mycket liten biomassa 0,53 Ingen/obetydlig Måttligt stor biomassa

Växtplanktonutveckling 2013 Arter med indikatortal, aug 2013

Växtplanktonbiomassan i Granfjärden 2013 dominerades främst av det trådformiga släktet Aulacoseira . I augusti tilltog utvecklingen av cyanobakterier (blågrönalger) då främst de potentiellt toxinproducerande släkten Microcystis och Aphanizomenon ökade, men andelen höll sig ändå på en låg nivå. Totalbiomassan i augusti var liten, men andelen cyanobakterier var stor och TPI var mycket högt och sammantaget erhöll Granfjärden måttlig ekologisk status enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (2013) .

Säsongsmedelbiomassan har varierat stort under senare år. I början av 2000-talet var det mest beroende på blågrönalgblomningar, men under de senaste åren har kiselalger utgjort den största delen av biomassan. Liksom 2012 uppmättes vid provtagning 2013 en jämförelsevis låg totalbiomassan i augusti och även säsongsmedelvärdet var lägre än de flesta andra år.

1,25 Tydlig Liten biomassa

0 1 2 3

april maj juli aug sept

Biomassa (mg/l)

Cyanobakterier Rekylalger Pansarflagellater

Guldalger Kiselalger Övriga

Biomassa (mg/l) Totalbiomassa (aug)

Cyanobakterier (aug) Säsongsmedelbiomassa

Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast)

Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast)

6. Mälaren, Galten

^Datum:

S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 6591800/1521700

Klassning enligt HVMFS 2013:19 Status/bedömning

Artantal (aug)

Tidigare utveckling

Kommentar

Växtplanktonutveckling 2013 Arter med indikatortal, aug 2013

Galtens växtplanktonsamhälle dominerades av kiselalger i början av säsongen och i september. Biomassan i april var mycket liten eftersom det fortfarande fanns is när provet togs. I juli och augusti tog cyanobakterier

(blågrönalger) över dominansen. Det potentiellt toxinbildande släktet Aphanizomenon utgjorde en betydande del av biomassan. Biomassan i augusti var mycket stor, andelen cyanobakterier var stor och TPI-värdet i augusti var mycket högt. En sammanvägning enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (2013) och Medins

expertbedömning ger otillfredsställande status.

Kraftiga algblomningar av kiselalger förekommer i Galten så gott som varje år och har varit särskilt kraftiga de senaste åren. 2013 uppmättes även större biomassa cyanobakterier jämfört med de senaste åren och risken för långvariga cyanobakterier blomningar bedöms som tydlig.

4,37 Mycket stor Stor biomassa

0,00 Ingen/obetydlig Mycket liten biomassa

2,04 Tydlig Stor biomassa

Nära neutralt Otillfredsställande Avvikelse

63,02 0,40 Otillfredsställande

2,64 0,12 Otillfredsställande

1,44 Otillfredsställande

6,31 0,05 Dålig

2013-08-27

Värde EK-kvot

46 1,00 Nära neutralt

0 2 4 6 8

april maj juli aug sept

Biomassa (mg/l)

Biomassa (mg/l) Totalbiomassa (aug)

Cyanobakterier (aug) Säsongsmedelbiomassa

Oligotrofiindikatorer -3, -2, -1 (-3 är starkast)

Eutrofiindikatorer 1, 2, 3 (3 är starkast)

In document Tel E-post: (Page 72-78)