Den nordsvenska tallen en från den sydsvenska väl skild underart
88 NILS SYL VEN
proveniensförsök framgår dessutom, att engadinensz's-tall och lapponica-tall avvika från varandra även i andra avseenden.
1 - 2månader tidi-gare avslutad tillväxt första året, ringa mottaglighet för skytte och tidigt
Ur Staten• skogsförsöksanstalts sam!. A. Maass foto.
Fig. 41. lTngskog av typiskt smalkronig nordsvensk tall frlln tallhed i Särna besparingsskog, Dalarna. 1907.
Jungholz nordschwedischer Kiefer mit typisch schmalen Kronen aus Särna, Prov. Dalarna, 6t0 45' n. Er.
inträdande intensiv gulgrön vintertärg hos barren utmärka skandinavisk
och främst nordsvensk tall ävensom ostrysk sådan framför varje annan
proveniens; engadinensz's-tallen var rent av en av de värst skyttehärjade
tall provenienserna.
(863)
DEN NORDSVENSKA TALLEN.89 Den omständigheten, att engadinensis-tallen i flera väsentliga.avseen-den skiljer sig ifrån lapponica-tallen och mera överensstämmer med den mellaneuropeiska, dit den sydsvenska ju är att räkna, sedd i samband med
Ur Statens Skogsförsöksanstalts sam!. H. Hesselman foto.
Fig. 42. Tall av nordsvensk krontyp å tallhed i S. Finn-skoga s:n, Bograngen, Värmland. 1924j9og.
Kiefern nordschwedischen Kronentypus auf Kiefernheide in Värmland,
· S. Finnskoga; 6o0 45' n. Br.
lapponica-tallens utbredning, sådan vi nu känna den, talar ju snarare emot än för den senare formens invandring jämväl söderifrån. De för den nordsvenska tallen karaktäristiska korta och breda barren ge oss må-hända ett medel i hand att i torvmossar och andra fossilförande
avlag-7 · Meddel. frlm Statms Sko![sförsöksa.•.<falt.
NILS SYL VEN.
ringar närmare avläsa tallens svenska invandringshistoria. Ett rikligt material av h e l a barr är dock härför nödvändigt. Författaren tillgängligt fossilmatefial har hittills visat sig alltför ofullständigt. Om andra vik-tigare tallkaraktärer kunna tyvärr fossilfynden näppeligen ge oss när-mare upplysning. - Såsom ett observandum, då det gäller diskussionen om lapponica-tallens invandring i Sverige, må slutligen ytterligare
på-p~kas,
hurusom den nordsvenska tallen vid ENGLERS kulturförsök i sina
Ur Skogshögskolans saml. Förf. foto.
Fig. 43. Sydsvensk tall från Västmanland, Baggå. 19 /8 12.
Slidschwediscbe Kiefer aus Västmanland, Baggå,. 59° ss' n. Er.
särkaraktärer från engadinensis-tallen visat sig nära överensstämma med den ostryska. Huru långt lapponica-tallens område sträcker sig i öster och sydost är ju dock ännu okänt.
Av de ovan angivna /apponica-karaktärerna har den karaktäristiska
gulaktiga kottefärgen särskilt starkt betonats. Kottefärgskaraktären är
så utpräglad, att man i regel på enbart
kott~n- allra lättast på ett
större eller mindre kotteparti -- kan bestämma tallformen, Såsom absolut
undantagslös regel gäller dock detta icke. Redan i det föregående har
på tal om kottefärgen påpekats, att svårigheter kunna yppa sig vid
be-stämmandet av tallformen efter enbart denna, då den gula grundfärgen
mer eller mindre fullständigt förträngts av brunt eller brunviolett. Andra
(86 s)
DEN NORDSVENSKA TALLEN.egenskaper hos kotten eller trädet i övrigt måste i dylikt fall anlitas för forrnbestämmandet.
Av de till
Skog~försöksanstahen. ingångna kotteproven visade alla från reviren norr om Medelpad inklusive proven från Rätan, Hede, Särna och Transtrand, med endast tvenne undantag -- två av fem prov från Råneå (Råneå n:r
2och n:r 5) nordsvensk kottefårg. Genom
grå-Ur Statens Skogsförsöksanstalts sam!. A. Maass foto.
Fig .. 44· Sydsvensk. tall :(dl. n Uppland, Söderfors. I g14/ 604.
Siidschwedische Kiefer aus Uppland, Söderfors, 6o0 2o' 11. Br.
grön-brun fårg eller färginblandning visade de nämnda två Råneå-proven ett närmande till kotteproven av sydsvensk tall. Till andra karaktärer visade de sig emellertid i flertalet fall typiskt nordsvenska:
Barrens Kronans
Grov-Kottesköld
Trädets n:r Kotte- (tjockleks- Fröfärg
Frövinge-medel-Ilängd: t ålder längd: t vidd:, bark:
fjällstyp färg stam·
typ) langd bredd år staml. längd längc1
mm.
l
l l
· Råneå n:r 2 ... plana medeltj.- mörkbrun rödbrun 35 23,3 5 o,68 OJ 52 O,I9
,-
tjock svartl
tl
•
)) 5 ... gibba tunn•
» ,ockragul 35 23,3 5 l 0,59 0,74 o,,s92
NILS SVLVEK.(866) Medeltjock till tjock kottesköld, frövingefärg utan violett färginbland-ning, 35 mm:s medellängd hos barren och endast 23,
3gånger så långa som breda barr, 5 års barrålder, så· högt proportionstal som
0,68för kronlängd: stamlängd samt grovbarkens höjd ovan marken endast 19 % av stamlängden tyda för tallen »Råneå n:r
2»närmast på nordsvensk tall.
Åt samma håll peka följande egenskaper hos tallen n: r 5: ockragul frö-vingefärg, samma siffror som hos n:r
2för barrmedellängd och
förhål-Ur Statens skogsförsöksanstalts saml. E. V\;ribcck foto.
Fig. 45. Sydsvensk tall från Uppland, Örbyhus revir. 1921/ 9 10.
Siidschwedische Kiefer. Revier Örbyhus, Prov. Uppland, 6o0ro' n. Er.
landet barrlängd: barr bredd, 6-åriga barr och proportionstalet o,
59för
kronlängd: stam längd. Råneå-tallen n:r 5 synes dock på grund av sina
tunna kottesköldar stå den sydsvenska tallen närmare än Råneå-tallen
n:r
2.Av samtliga karaktärer att döma, torde de avvikande båda
Råneå-tallarna närmast vara att uppfatta såsom nordsvenska tallar, hos vilka
variationen beträffande kottefärgen gått i riktning mot den sydsvenska
tallens. Ä ven i fråga om kottefärgen representera ju nordsvensk och
sydsvensk tall i viss mån parallella variationskurvor - av båda givas
exempelvis former med mer eller mindre stark brun och brunviolett
färginblandning - ; det bör därför ingalunda vara uteslutet, att
kotte-färgsformer med något starkare inblandning av grönt skola kunna
upp-DEN NORDSVENSKA TALLEN.
93 träda även inom den nordsvenska kottefärgsserien. Här såsom i så många andra fall få undantagen bekräfta regeln. Naturen låter icke be-gränsa sig av människaregler!
Av särskilt intresse äro kotteproven av intermediär färg. Äro träden med dylik kottefärg att betrakta såsom mellanformer mellan nordsvensk
Ur Statens skogsförsöksanstalts saml. H. Hesselman foto.
Fig 46. Sydsvensk tall :i tallhed i Västergötland, Hökenslis häradsallmänning. 1922/ 913.
Siidschwedische Kiefer auf_~Kiefernheide in Västergötland, 1-Iökensås, s8°ro' n. Br.
och sydsvensk tall eller representera de allenast avvikande kottefärgs-former inom endera typens kottefärgssedd Först en jämförande över-sikt av de ifrågavarande trädens alla till undersökning upptagna egen-skaper kunna besvara dessa frågor. En dylik lämnas å närstående tabell
I4· Av denna framgår, hurusom sydsvenska och nordsvenska tallkaraktärer hos flertalet av de
I9 träden möta i brokig blandning.
Till flertalet karaktärer nordsvensk är Medelpads-tallen (n:r
2: 19 I3);
liksom de nyss diskuterade Råneå-tallarna - träden Råneå n:r
2och
n:r 5 med mera sydsvensk- kottefärg - torde denna vara att anse
Tab. 14.
Egenskapernas fördelning
åtallar av intermediär kottefärgstyp.
1 )(Die Verteilung der Eigenschaften bei Kiefern intermediären Zapfenfarbentypus.)
Trädets n:r (Nr. des Baumes)
Kotte- fjälls-typ
(Zapfen-typus)
Medelpad2 (1914;) plana
IN.
Hälsingland 3 do V. » östJ~a,31
gibbaGå'strikland, 3 (1914) d:o Gästrikland, norra Il plana
2) d:o
l