Nivå tre – barnets situation klarläggs utifrån ett vuxet barnperspektiv

situation. Det tycks som att de vuxna, handläggare och föräldrar, i någon mån försöker att klarlägga hur barnen har det. Det kommer dock åskådliggöras för läsaren att det ofta inte handlar om någon omfattande kartläggning kring barnen, snarare är det mycket få och kortfattade utsagor som står att finna. Vi kan i de första utredningarna inte heller spåra något rörande barnen i utredningens bedömning eller beslut.

I en utredning, också den utan personuppgifter på barnet, står det att: ”… UT

informerar om att skolplikt gäller för barnet…”.

I den här utredningen påvisar dokumentationen att handläggaren och föräldern i någon mån har diskuterat kring det enskilda barnet, även om man måste tillägga att det inte alls handlar om någon kartläggning av barnets situation. Det är lätt att påstå att också detta är ett högst obetydligt sätt att nämna barnet i utredningen, men vi har ändå valt att placera den under denna nivå utifrån en tanke om att handläggaren bara behöver informera om skolplikt om vetskap finns att barnet inte går i skola. Den vetskapen bör kunna härledas till att de vuxna pratat om barnet, om än aldrig så lite.

Utredningen avseende en annan familj visar följande citat: ”… har två

gemensamma barn” och ” Barnet har börjat skolan och det andra barnet är uppsatt på kö till barnomsorgen ”.

Under ett avsnitt i en annan utredning rörande samma familj står det beskrivet vad sökanden skall ha gjort till nästa möte hos socialtjänsten: ”… skall ansöka om att

barnet skall få börja skola … och att det andra barnet skall börja barnomsorg …”. Vidare står det: ”har barnbidrag …”.

Vi ser något motstridiga uppgifter när det gäller barnet som först sägs ha börjat skolan, för att familjen senare står i begrepp att ansöka om skolstart. Karaktäristiskt för dessa utsagor är att de är mycket få och inget direkt klargörande kring barnens situation kan anses vara

nedtecknat, även om de vuxna pratat om barnen.

En utredning rör en familj som beviljats jourboende redan vid första ansökan och de ansöker efter fördelning endast om försörjningsstöd. Här läser vi att: ”Barnet

föddes med …” och ”… modern blev misshandlad med barnet i famnen …”, ” … fadern hotat att ta barnets liv” samt att ”… barnet har gått på dagis innan …”.

Här ser vi tydligt att man har pratat om det enskilda barnet, även om utsagorna inte heller här kan betraktas som särskilt klargörande.

Ytterligare en ansökan, som har ändrats till att på socialkontoret avse

försörjningsstöd, visar följande: ”Ett barn fött -XX”, ”… har en son som är född

-XX”, ”Yngste sonen ingen kontakt med ...”, ”Sonen har också allergier” och ”Sonen kommer att börja i skolan …”. I en annan utredning nämns att: ”… fadern och dottern har inga pengar till mat…”, ”… dottern går i skolan här…”

och ”… flickans mor avled …”.

Dessa två utredningar är ytterligare exempel på vad vi tolkar som att handläggaren pratar om barnen med föräldrarna, här i något högre grad än de tidigare redovisningarna. Klargörandet leder dock inte till något som nämns i bedömning eller beslut, varför man kan sluta sig till att några direkta överväganden kring barnens situation troligen inte gjorts.

En ansökan som har ändrats till att gälla försörjningsstöd då boendet ordnats sedan tiden för utredning i Fördelningsprojektet visar: ”… med sina fyra barn

…”, ”… barnen har haft mycket problem i skolan”, ”… då ett barn mådde mycket dåligt …”, ”… ett barn tänkt ta sitt liv …” och att ”… barnen ej trivdes …”. Denna ansökan leder till avslag då gifta makar är underhållskyldiga och

maken befinner sig någon annanstans.

Ytterligare en utredning nämner barnbidrag i form av vilken inkomst familjen har och övriga uppgifter kommer från en person som var med vid besöket på

socialkontoret. Följande citat kan nämnas:”... endast barnbidrag…” och ”…

föräldrarna är måna om barnet och det finns inga tecken på brister i föräldraförmågan…”.

Familjen i en annan utredning har flyttat runt en del och i denna finns nedtecknat att: ”… utifrån barnets behov …”, ”Samtal om olämpligheten att fara runt med

ett litet barn utan fast bostad …” och ”… inga brister i föräldraförmågan har observerats …”.

En utredning i den här gruppen består av en familj som bor i husvagn och ansöker om boende. Följande står att läsa: ”Barnet har bott utomlands med modern”, ”…

en anmälan inkommer med oro för barnet som bor i husvagn”, ”… ett läkarintyg som förmedlar oro för barnet”. Denna sistnämnda utredning omprövades. Som vi

tidigare nämnt ledde omprövningen till avslag, utifrån en utredning som inte nämner barnens situation över huvud taget.

Gemensamt för de fyra utredningar vi räknar upp ovan är att vi tolkar det som att man går ytterligare ett steg i klargörandet av barnens situation. Det framstår för oss som att

handläggaren här medvetet försökt att diskutera barnen i samband med utredningen. Fortfarande nämns barnen dock inte i samband med bedömning och beslut.

En familj får avslag på ansökan, som för övrigt är ändrad till ansökan om

försörjningsstöd, utifrån att de inte har planerat för sin flytt. I utredningen står det att: ”… barnen har mått dåligt…”, ”… speciellt ett barn som slöt sig in i sig själv

…”, ”… dottern började i en aktivitet … och sonen sportade…” samt att ” barnens situation förvärrades…”.

Det här är en utredning som utmärker sig bland alla de andra i vår undersökning utifrån att det tydligt dokumenteras att handläggaren försöker klargöra något kring barnen. Eventuellt

använder handläggaren en mall som verktyg med vilken barnens situation bör klarläggas. Däremot finns inga utsagor som tyder på att man pratat med de berörda barnen.

Det som särskiljer utredningarna som redovisas i det följande gentemot föregående på denna nivå är att dessa utsagor kring barnen också har beaktats mer eller mindre i bedömning och beslut. Även här vill vi dock betona att uppgifterna rörande barnens situation är relativt få och föga klargörande.

En familj som är återvändande efter vistelse utomlands har fått avslag på sin ansökan om boende, men hänvisas att bosätta sig någonstans för att:”… barnen

skall kunna börja i skolan. Vidare står att ”Modern i familjen uppger att hon återkommit med barnen då dessa mestadels bott här”. Det nämns i utredningen

att: ”… ett barn är sjukt och vistas på sjukhus”. För övrigt står det inget om barnen förutom i beslutet där det sägs att: ”Sökanden har inte medverkat i

Försäkringskassans utredning av underhållsstöd och barnbidrag då hon underlåtit sina barn att gå i skola …”.

Ingenting förklarar här hur handläggaren har övervägt barnens situation i samband med beslutet, men man nämner dem där och en viktig anledning till avslaget tycks vara att familjen inte sett till att barnen gått i skola. Det sägs däremot inte något om konsekvenserna för barnen att inte få någon skolundervisning, och på vilket sätt detta skulle kunna få

betydelse för socialtjänstens och föräldrarnas vidare kontakter.

Ytterligare en familj som ansöker om boende har underlåtit att låta sina barn gå i skola. Också denna familj är återvändare och det klarläggs att: ”… barnen har

gått i första klass i hemlandet …” men efter det har barnen inte fortsatt skolan.

Värt att tillägga är att de tre äldsta barnen är över tio år. Det nämns också att: ”…

modern har föräldrapenning och garantidagar kvar gällande alla barnen”. I

beslutet står det: ”… på grund av sin sårbarhet med fyra barn födda … är modern

i behov av tak över huvudet”.

I en annan utredning, som enligt vår tolkning är jämförelsevis beskrivande, nämner man följande: ”… x och barnen beviljades tidigare …”, ”Barnen gick i

skola …”, ”Barnen blev sjuka och behandlades… är nu friska…”. I beslutet står

det vidare: ”… vilket inte bedöms vara ett lämpligt boende för en familj med fyra

barn”.

I en utredning finns följande skrivet: ”… har två barn födda -XX och -XX …” ,

”… för att undvika en akut nödsituation med särskilt beaktande av

barnperspektivet” och ”… dotter fått problem med … på grund av familjens pressade situation.” I utredningens beslutsmotivering står därefter följande att

läsa:”… kvinna med två små barn …”, ”… samt för att barnens situation skall

kunna utredas grundligare”, ”Då modern har två små barn har barnperspektivet särskilt beaktats”.

Ytterligare en utredning har med följande citat i beslutet:”… med särskilt

beaktande av barnperspektivet”. I övrigt står det: ”… acklimatiserades aldrig familjens tre minderåriga barn…”, ”Barnen skolvägrade…”, ”Barnen har mått psykiskt dåligt …”.

En familj har lyckats lösa sitt boende och ansöker hos socialkontoret om försörjningsstöd. I utredningen står det: ”Son sover i säng … har en vrå för sig

själv …”, ”… ett minderårigt barn …”, ”… inte kontakt med

barnavårdscentralen …” och i bedömningen står det: ”För att undvika nöd utifrån ett barnperspektiv bedöms att sökanden bör beviljas matpengar och hygien för barnet …”

En pappa ansöker om boende för sig och sin dotter och följande citat finns i utredningen:”… bodde tidigare med sin dotter i annan kommun …”, ”… flyttade

far och dotter till Göteborg …”, ”… beviljades boende på hotell för att undvika nöd …”, ”Flickans mor avled …”, ”Flickan går sedan en tid i skolan i

Göteborg”. I bedömning och beslut skriver handläggaren:”… har börjat skolan i Göteborg”, ”Barnperspektivet har särskilt beaktats och det är UT: s bedömning att så bör ske framgent”, ”Familjens situation bör, inte minst för att tillgodose barnperspektivet, utredas vidare av socialtjänsten i Göteborg”.

Dessa senare utredningar klargör en del kring barnens situation och det som framkommer får också betydelse i bedömning och beslut. Det står dock fortfarande klart att det enbart är de vuxna som diskuterat barnen och ingen har utifrån vår tolkning av dokumentationen bjudit in barnen till delaktighet i samtalen.

Sammanfattande kommentar – nivå tre

En klar majoritet av de genomlästa utredningarna placeras på nivå tre, vilket innebär att barnens situation i varierande grad uppmärksammats av handläggare och föräldrar – de vuxna. Inga utsagor i utredningen pekar mot att barnen tillfrågats om sin situation och bjudits in till delaktighet. Vi fann att 18 utredningar kan placeras på denna nivå och vi vill här återigen påpeka att de flesta av utredningarna på denna nivå har mycket få utsagor om de enskilda barnen, ibland handlar det om någon enstaka mening som uttrycker något om barnet likt ”Sonen har allergier” eller ”…har haft mycket problem i skolan”. En utredning på denna nivå utmärker sig dock genom att i högre grad ge en klargörande beskrivning av barnens liv och intressen. Att den trots allt hamnar på samma nivå som övriga utredningar här beror på att barnet inte tycks ha varit aktivt deltagande i att beskriva sin situation.

Qvarsell (2003) menar att utbildning och erfarenheter kring barn visserligen ger värdefulla kunskaper i bedömningen av barns bästa, men att åtgärder måste grundas också på barnets åsikter för att inte kränka dess rättigheter. Arnér och Tellgren (2006) framhåller också de det faktum att ett möte mellan det vuxna perspektivet på barn måste möta barnets eget perspektiv för att möjliggöra ett helt barnperspektiv. Rasmussons (se Arnér & Tellgren, 2006) tredje tankemodell omfattar mötet mellan barns synsätt och vuxnas förmåga att tolka detta utifrån kunskaper och erfarenhet. Det författarna uttrycker ställer krav på handläggaren att kunna möta och tala med barn på ett fruktbart sätt. Rasmusson menar här att de vuxnas

inlevelseförmåga i förhållande till barnets berättelse blir avgörande. Detsamma gäller för det som Näsman (1995) uttrycker när hon menar att den vuxnes reflektion kring sin egen

barndoms villkor lägger grund för goda möten med barns perspektiv. En viktig förutsättning är också, menar vi, att det finns tid och vilja hos handläggaren för att barnet ska beredas tillfälle att möta den vuxne och vice versa.

7.2.4 Nivå fem – barnets situation klarläggs utifrån dess egen utsaga och beaktas i