4.1 Strategi och målsättning
I Norge är det främst två myndigheter, Norges forskningsråd (NFR, un-der Kunnskapsdepartementet) och Innovation Norge (unun-der Nærings- og handelsdepartementet) som driver frågor kring kunskapstriangeln. Själva begreppet kunskapstriangeln är inte implementerat i norsk forsk-nings-, utbildnings- och innovationspolitik, det finns heller inte några uttalade strategier och mål för arbetet med kunskapstriangelrelaterade frågor. Däremot genomförs en rad aktiviteter som till viss del genomsy-ras av ett kunskapstriangelperspektiv. Många av dessa satsningar tende-rar dock att vara bilaterala och omfattar sällan på ett tydligt vis kun-skapstriangelns alla tre delar.
I St.meld.nr. 30 (2008–2009) Klima for forskning omnämns begrep-pet kunskapstriangeln, och då i relation till en diskussion om vikten av att internationalisera den norska forskningen. EU-kommissionen vill stärka kunskapstriangelarbetet och en god korrelation mellan europe-iska satsningar på detta område anses viktigt för Norge. Norge är även representerat i styrelsen för European Institute of Innovation and Tech-nology (EIT). EIT genomför aktiviteter inom alla delar av kunskapstri-angeln inom ramen för sina Knowledge and Innovation Communities (KICs).43
För att stimulera en stark entreprenörskultur och för att nå ett ökat samarbete mellan utbildning och näringsliv har Kunnskapsdepartemen-tet, Kommunal- och regionaldepartementet samt Nærings- og handels-departementet tagit fram en handlingsplan för entreprenörskap i
ut-bildningen. Handlingsplanen omfattar hela utbildningssystemet från
grundskola till högre utbildning. Även då betoningen främst ligger på den högre utbildningen har arbetet med entreprenörskap förankrats i läroplanen för hela grundutbildningen. Målet med planen är att höja kvaliteten på och omfattningen av entreprenörskapsutbildning på alla nivåer och inom alla discipliner i utbildningen. Norge har som mål att vara internationellt ledande inom entreprenörskap i utbildningen. En stärkt entreprenörskapskultur hos individerna i samhället anses rele-vant för alla områden i arbets- och näringslivet. Arbetet med att stärka entreprenörskap i utbildningen har en stark prioritet inom EU och pekas
──────────────────────────
ut som en av strategierna för att nå ett ökat samspel mellan utbildning, forskning och innovation.44
4.2 Genomförda aktiviteter
Det förekommer en rad aktiviteter som till viss del genomsyras av ett kunskapstriangelperspektiv. Aktiviteterna syftar bland annat till att underlätta kommersialisering och implementering av forskningsresultat samt till att stärka samverkan mellan universitet och näringsliv.
För att uppnå ett närmare samarbete mellan högre utbildning och näringsliv har Kunnskapsdepartementet anmodat universitet och högs-kolor att senast den 1 juni 2011 inrätta Råd för samarbete med närings-livet (RSA). Rådet ska se till att alla lärosäten utvecklar strategier för samarbete med näringslivet. Rådet ska utgöras av representanter för universitet eller högskola samt näringslivsrepresentanter, men även representanter från andra sektorer och frivilligorganisationer kan in-bjudas att delta. Strategierna ska vara förankrade i lärosätenas ledningar och ha klara mål och kriterier för måluppfyllelse. Syftet är att öka antalet samarbeten mellan universitet/högskolor och näringslivet. Genom detta stärks också universitetens och högskolornas möjlighet att fullfölja sin samhällsuppgift. Regeringen överväger även att införa näringslivsrele-vans som ett kriterium i institutionernas kvalitetssäkringssystem för utbildningen.45
SkatteFUNN är en aktivitet som ska stimulera till ökade FoU-insatser i näringslivet och ger berättigande till skatteavdrag för FoU-relaterade kostnader. Både kostnader för intern FoU och upphandlad FoU från god-kända FoU-institutioner omfattas av SkatteFUNN. År 2008 presentera-des en omfattande utvärdering av SkatteFUNN-systemet. Den viktigaste slutsatsen var att systemet fungerar som avsett då det bidrar till att sätta igång mer forskning i näringslivet. Additionaliteten är starkare för små och medelstora företag, företag i landsbygdsområden, företag i branscher med låg FoU-verksamhet och företag med låg utbildningsnivå. Systemet tycks dock inte bidra till innovationer i form av nya produkter för marknaden eller till företagspatentering. Det finns nu tusentals före-tag i hela landet som årligen bedriver forskning med stöd av SkatteFunn-systemet. Regeringen kommer att fortsätta stödja SkatteFUNN-SkatteFunn-systemet. Som en del av regeringens stimulanspaket år 2009 höjdes gränsen för avdrag från 4 till 5,5 miljoner kronor för intern FoU; för köpt FoU skedde en ökning från 8 till 11 miljoner kronor. Förhoppningen är att detta ska bidra till att fler projekt genomförs och att projekten kan genomföras
snabbare än annars planerat.46
──────────────────────────
44 Entreprenørskap i utdanningen - fra grunnskole til høyere utdanning 2009–2014.
45 St.meld. nr. 44 (2008–2009) Utdanningslinja s 76-77.
Kunskapstriangeln i Norden 35
I Norge finns 21 centra för forskningsdriven innovation (SFI). De vik-tigaste kriterierna för utnämningen av dessa centra är deras potential för innovation och tillväxt. Det främsta syftet är att stimulera innovation ge-nom ett nära samarbete mellan näringslivet och framstående forsknings-miljöer. Organisationerna bygger på samfinansiering mellan forskningsin-tensiva företag, den föreliggande forskningsinstitutionen och NFR. Ett centers finansiering ska till högst 50 procent komma från NFR och minst 25 procent ska komma från näringslivet. Företagen ska aktivt delta i cent-rets ledning och den vetenskapliga kvaliteten på forskningen ska vara på en hög internationell nivå. Systemet med dessa centra har mottagits väl av
näringslivet och de medverkande forskningssektorerna.47
År 2008 lanserade regeringen ett program för Näringslivs-PhD. Pro-grammet syftar till att främja näringslivsrelevant långsiktig grundforsk-ning, med krav på samma höga vetenskapliga kvalitet som i andra fors-karutbildningar. Doktoranderna måste vara anställda av företaget och arbeta med frågor av strategisk betydelse för företagets affärsutveckling. Det är företagen som söker finansieringen och de måste stå för minst 50 procent av doktorandens finansiering. Programmet ger förutsättningar för specialisering och fördjupning i frågor som är relevanta för de en-skilda företagen, och förväntas bidra till att öka industrins forsknings-kompetens, skapa arenor för samverkan mellan näringsliv och universi-tet och stimulera näringslivet till ökade forskningsinvesteringar, enligt
St.meld. nr. 30 (2008–2009) Klima for forskning.48
Den regionala forskningsfonden inrättades år 2009 för att stärka forskning och innovation i hela Norge, och fondkapitalet uppgick då till 6 miljarder kronor. Satsningen ska bidra till långsiktig, grundläggande kompetensuppbyggnad inom relevanta forskningsmiljöer och därmed ökad kvalitet i forskningen. De regionala fonderna ska komplettera de nationella FoU-instrumenten för att stärka det regionala samspelet mel-lan näringsliv, högre utbildning och forskningsinstitut. Medlen kan an-vändas till näringslivsrelaterad forskning, långsiktig grundforskning och
forskning som gynnar utveckling i den offentliga sektorn.49
För att gynna forskning i nära relation till näringslivet och för att gynna kommersialiseringen av forskningsresultat har man vid flera uni-versitet och högskolor i Norge inrättat technology transfer-kontor. Dessa hanterar immateriella rättigheter, licenser, de stimulerar till företagse-tablering och stödjer avknoppningsverksamheter från universiteten,
inte sällan med inriktning mot den offentliga sektorn.50
Varje år presenterar Kunnskapsdepartementet en forskningsbarome-ter och temat för 2011 är ”Kunskap för framtiden”. Här har man tittat närmare på betydelsen av kunskapstriangeln och samspelet mellan
ut-──────────────────────────
47 St.meld. nr. 30 (2008–2009) Klima for forskning s 57.
48 St.meld. nr. 30 (2008–2009) Klima for forskning s 56.
49 St.meld. nr. 30 (2008–2009) Klima for forskning s 74-75.
bildning, forskning och innovation. Syftet är att väcka debatt och dis-kussion inför den kommande forskningspropositionen. Att göra en om-fattande beskrivning av kunskapstriangelarbetet i Norge ligger dock utanför ramen för forskningsbarometern. Därmed ger man inga klara exempel på genomförda aktiviteter utan för istället ett övergripande resonemang kring norsk forskning. Man fastslår att det ställs allt högre förväntningar på att utbildning, forskning och innovation ska bidra till ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling, och för att uppnå detta måste det finnas ett gott samspel mellan utbildning, forskning och innovation. Frågorna som lyfts i rapporten för att belysa kunskapstriangelaktiviteter är:
Är norska universitet bra nog?
Utbildar vi den kompetens som vi behöver?
Kan dagens forskningssatsningar leda till morgondagens
innovationer?
Universitet och högskolor anses spela en central roll i kunskapstri-angeln tack vare sin forskning, sitt samspel med samhället och genom utbildningen.51
Ungt Entreprenörskap (UE) är en organisation som i samspel med Skolverket och näringslivet arbetar för entreprenörskap i utbildningen. Organisationen etablerades 1997 och erbjuder idag program för hela utbildningssystemet, från grundskola till högre utbildning. Alla program som UE arrangerar sker i samverkan med näringslivet. Syftet med orga-nisationen är att stärka samverkan mellan näringsliv, företag och skolor för att inspirera till framtida forskning och utveckling.
Norges teknisk- naturvetenskapelige universitet (NTNU) är värd för
fyra centra för forskningsdriven innovation (SFI). Dessa centra bygger upp och stärker norska forskningsmiljöer som arbetar i nära samverkan med näringslivet. Syftet är att stötta långsiktig forskning som främjar innovation med nytta för näringslivets konkurrenskraft. Vid NTNU finns
följande centra med SFI-status:52
Medical Imaging Laboratory for Innovative Future Healthcare
Structural Impact Laboratory (SIMLab)
Centre for Integrated Operations in the Petroleum Industry
Bærekraftig arktisk kyst- og maritim teknologi (nytt center från
2011)
Många forskningsmiljöer vid NTNU har ett utvecklat samarbete och partnerskap med näringslivet, ett samarbete som kommer till uttryck i allt från forskarutbildning och studentprojekt till utbyte av data och
──────────────────────────
51 Forskningsbarometeret 2011 Kunnskap for framtida.
Kunskapstriangeln i Norden 37
specifik kompetens. En god kommunikation och interaktion med det omgivande samhället anses av universitetet som motiverande för den fortsatta utvecklingen av forskning och utbildning. Vid universitetet finns ett Technology Transfer Office som hjälper till med policy, rättig-heter och kontrakt för kommersiella aktiviteter. Genom Idéportalen hjälper även universitetet sina studenter att bli sammankopplade med näringslivet för projektarbeten eller uppsatser och på detta sätt sker
samverkan mellan utbildning, forskning och näringsliv.53 NTNU erbjuder
en rad kurser som omfattar entreprenörskap och ett av universitetets mål är att studenter och anställda ska delta i utbildningar och aktiviteter för entreprenörskap och innovation. Ett exempel på detta är NTNU:s Entreprenörsskola som erbjuder en tvåårig teknisk masterutbildning
med fokus på entreprenörskap.54
År 2010 antog Universitetet i Oslo (UiO) en ny strategi, Strategi2020. Detta är en strategi som i hög grad får anses formulerad i kunskapstri-angel-anda. Universitetets strategiska mål för 2020 lyder: ”UiO skal styrke sin internasjonale posisjon som et ledende forskningsuniversitet gjennom et nært samspill mellom forskning, utdanning, formidling og innovasjon”.55 Ambitionen är således att utveckla universitetet till ett internationellt toppuniversitet där forskning, utbildning, kommunikat-ion och innovatkommunikat-ion ska samspela på bästa sätt. Som ett led i att nå målet vill UiO stärka sina insatser för kommersialisering av forskningsresultat och införa ett starkare fokus på entreprenörskap bland forskare och studenter. För att uppnå ökad innovation ska universitetet utgå från ett brett innovationsbegrepp som innefattar kunskapsutbyte och utveckling mellan UiO och näringsliv, myndigheter och organisationer. Innovation ska på detta sätt alltmer integreras i utbildningen och forskningen. Ett SFI-centrum är knutet till UiO, nämligen Senter for innovative gassprosesser og -produkter (inGAP). Vid den matematiska- och natur-vetenskapliga fakulteten vid UiO finns ett center för entreprenörskap (SFE). Centret inrättades 2004 som ett centralt organ för UiOs strate-giska satsning på innovation och entreprenörskap i utbildning och forskning. Centret erbjuder utbildning på magister- och kandidatnivå, studieprogrammet Socialt entreprenörskap samt Gründerskolen med praktik utomlands. SFE deltar i forskningssamarbete med både privata och offentliga aktörer.56
Den nytillträdda ledningen för Högskolan i Ålesund (HiÅ) har skärpt högskolans fokus på samverkan mellan utbildning, forskning, innovation och näringsliv. Detta ska ske genom att:
──────────────────────────
53 http://www.ntnu.no/naringsliv/samarbeid
54 http://es.chrismas.no/studiet
55 http://www.uio.no/for-ansatte/organisasjon/strategi/strategi2010_2020/Strategi2020Endelig.pdf
Stärka högskolans profil som leverantör av kunskap i nära samarbete med arbetslivet
Ha fokus på kvalitet i undervisning och forskning för att möta
samhällets framtida behov av yrkesutövare, och att vidareutveckla relevanta utbildnings- och forskningsprogram
Sörja för goda kandidat- och magisterutbildningar samt fortbildning i
nära samarbete med externa aktörer och i linje med näringslivets behov
Vid högskolan finns starka ämnesorienterade samverkansmiljöer och högs-kolan har i sin undervisning och forskning god kontakt med det lokala nä-ringslivet. Anställda från näringslivet kommer som gästföreläsare, lärare och elever besöker företag och näringslivet ställer upp med olika student-uppdrag.57
Att erbjuda utbildning och forskning i samverkan med näringslivet på hög nationell och internationell nivå är också målsättningen vid Høgskolen i
Vestfold (HiVe). Utöver den undervisning och forskning som erbjuds så har
högskolan en etablerad uppdragsverksamhet där man tillhandahåller ut-bildning och forskningsprojekt för näringsliv och offentlig förvaltning. På detta sätt strävar HiVe mot att vara ett väl förankrat kompetenscenter för hela regionen. I slutet av maj 2011 tecknade HiVe avtal med Ungt Entrepre-nörskap (UE), i syfte att öka kunskapen om entrepreEntrepre-nörskap som en driv-kraft för innovation och kreativitet och för att öka studentföretagandet.
Vid HiVe finns ett antal centra med kopplingar till kunskapstriangelper-spektivet. Forskningsmiljöerna har vid sidan av själva forskningen stark koppling till utbildningen och ett tydligt tillämpnings- och samverkansfo-kus. Tre av dessa centra kan lyftas fram: Center för Regional Innovation (RegInn) är en tvärvetenskaplig forsknings-, utvecklings- och utbildnings-miljö vars tjänster syftar till att bidra med ökad konkurrenskraft i företag och på myndigheter; Center för förskoleforskning och Center för pedago-giska texter och läroprocesser ska genom utbildning, forskning och samver-kan bidra till ökad kunskap och stärkt kompetens inom områdena förskola, grundskola och högre utbildning.58
Liksom HiVe erbjuder Universitetet i Tromsø (UiT) en rad fort- och vida-reutbildningar för att knyta starkare band mellan näringsliv, utbildning och forskning. Vid UiT har universitetets karriärcenter inrättat en praktikant-ordning för att underlätta kontaktskapande mellan studenter och närings-liv. För studenten utgör detta en möjlighet att knyta kontakter med arbets-platser i Tromsö under eller efter studietiden. För företagen blir det ett tillfälle för att höja kompetensen, få kompetensutbyte och få kontakt med framtida arbetstagare. Det finns inget center för forskningsdriven innovat-ion (SFI) vid UiT men universitetet är knutet till och deltar i tre SFI.59
──────────────────────────
57http://www.hials.no
58 http://www.hive.no