• No results found

Normkreativitet och bildundervisning

För att göra bildundervisningen normkreativ behövs ett aktivt arbete som genomsyrar hela

undervisningen. Det kräver delvis att vi ser igenom våra elevuppgifter med en kritisk och kreativt analyserande blick. Vi behöver rikta fokus på vad dessa förmedlar och hur vi kan bygga upp dem till att bli normkreativa. Hur vi använder språket är också en del i den normkreativa processen. Pratar vi till exempel om funktionsnedsättningar eller funktionsuppsättningar? Normkritikens uppgift i undervisningen är att synliggöra normer i både metodik och material för att

normkreativiteten sedan ska kunna skapa förutsättningar för ett fritt lärande som alla elever kan känna sig inkluderade i. Därför blir det undervisningsunderlag och materialval som vi presenterar 53

i form av bilder samt hur vi pratar kring dessa en viktig del i den normkreativa undervisningen. Genom att granska dessa kan vi göra en normkritisk ansats som synliggör vilka normativa

föreställningar som styr undervisningsunderlaget och på så sätt välja att vara normkreativa genom att förändra dessa. I läroböcker presenteras ofta en begränsad bild av verkligheten gällande exempelvis funktion, kön och etnicitet. Men som bildlärare har vi en större frihet och möjlighet 54

att skapa våra egna läromedel då vi inte är lika styrda i detta, vilket i det här avseende är till stor fördel. Om vi endast visar inspirationsbilder på vita, smala personer med full funktion varje gång har vi ju istället befäst dessa normer. Visar vi endast pojkar tillsammans med flickor när vi pratar om kärlek har vi något att jobba på i vårt normkreativa arbete. Detta var något som jag själv lade stort fokus på när jag skapade min bildpresentation om normer som jag höll för klass nio. Istället för att använda bilder på pojkar och flickor använde jag mig av tecknet för man och kvinna i ett försök att exkludera så lite som möjligt. Jag visade även tecknet för transsexuella för att visa på fler tecken, men säkert finns det fler tecken för kön och sexualitet som jag hade kunnat använda mig av som jag missade. När jag pratade om funktion visade jag bilder på trappor istället för det klassiska tecknet för en rullstolsburen person. Jag ville visa på att det är vårt samhälle som begränsar

Bromseth & Darj (2010) s.168 53

Ibid. 54

framkomligheten för sina invånare istället för tvärtom. På detta sätt kan vi systematiskt lägga upp vårt undervisningsmaterial och ständigt ställa oss frågan om vi befäster normer med de bilder vi visar. Självklart ska vi också kunna visa bilder på människor om så är nödvändigt. Men då blir det istället viktigt att visa på en bredd.

En fördel med ett normkreativt arbete är att låta arbetet ta tid. All information behöver inte presenteras under en och samma lektion, vilket jag var tvungen att göra i denna undersökning. Det blir för tungt för eleverna att lyssna på. På detta sätt blir inte heller lektionen normkreativ om läraren, som den aktiva personen, föreläser medan eleverna som de passiva endast lyssnar. Då jag i denna undersökning hade så stora ambitioner med så kort tidsplan blev första dagen som en

explosion i informationsinmatande, vilket var svårt för eleverna att ta in. Eleverna uttryckte själva att de hade uppskattat ett kortare föredrag och fler övningar där de själva fick vara aktiva. Även detta är en viktig del i det normkreativa arbetet. Att aktivt lyssna på eleverna och att ta hjälp av eleverna när en planerar uppgifter. Vad vill de göra? Och genom vilken metod tror de att de lär sig mest? Att inkludera eleverna i undervisningen och undervisningsplaneringen tror jag är ett effektivt sätt för att även göra eleverna motiverade till arbetet.

Hur vi som lärare bemöter eleverna och genomför lektioner tror jag även är viktigt att reflektera över i ett normkreativt arbete. Till den första bildlektionen jag höll i denna undersökning hade jag förberett mig i flera veckor. Jag hade gjort en bildpresentation och skrivit manus till den, övat på och planerat föredraget i minsta detalj i en förhoppning om att kunna genomföra föredraget så bra som möjligt. Men min upplevelse efter denna lektion var istället att detta ledde till en stel och tung presentation. Jag hade inte nått det resultatet jag ville och prövade istället ett nytt upplägg till tillfälle två. Denna bildlektion planerade jag på några få timmar. Jag gjorde en ny, kortare

bildpresentation och skrev ett nytt manus för att få det tydligt vad jag ville förmedla. Men manuset lämnade jag sedan hemma och pratade istället om det jag kom ihåg från vad jag skrivit. Jag provade alltså ett nytt arbetsupplägg eftersom jag ville ha en mer levande och friare presentation, ett samtal snarare är ett föredrag. Detta upplägg kändes friare och mer verklighetstroget då en som lärare i sitt yrke inte har så mycket tid för förberedelser eller planering.

Till lektionsplaneringen hade jag sedan dag ett valt att inte planera någon lektion förutom den första eftersom jag ville bygga de andra lektionerna utefter hur de första lektionerna artade sig. Det gjorde att min kreativitet blev friare och jag kunde lägga in saker i undervisningen som jag tyckte kändes relevant till följd av föregående lektion, snarare än att behöva känna mig bunden till ett förutbestämt upplägg. Jag uppskattade den här typen av arbetssätt och planering. Att den ena lektionen får ge förutsättningar åt den andra. Det känns som att lektionen på det sättet även blir mer relevant för eleverna och gör så att ämnesförloppet tar en naturlig väg. Detta arbetssätt bygger på en

öppenhet och känslighet för det oväntade, som jag anser är en viktig pedagogisk kompetens som en som lärare har stor fördel av i sitt arbete.

9 Slutdiskussion

Mitt syfte med denna studie var att utforska vad som händer i det bildpedagogiska sammanhanget när eleverna fick möjlighet att utforska normer i sin närmiljö. Jag ville synliggöra vilka normer eleverna själva anser att de lever i och undersöka hur de skulle gestalta detta. I studien fick dock elevernas gestalningar inget utrymme då de mest intressanta resultaten visades via de snabba workshops vi genomförde under bildlektionerna. I studien ville jag även utforska normkreativa metoder i bildundervisningen. Personligen har jag nu fått prova på dessa arbetssätt och kommit fram till resultat och förslag på hur ett normkreativt arbetssätt kan användas och utvecklas i

framtida lektioner. Normkreativa lektioner kan med fördel fokusera på den aktiva eleven snarare än den aktiva läraren. Långa föredrag ledda av läraren kan istället bytas ut mot elevledda föredrag eller workshops där eleverna blir aktiva i kunskapssökandet. Gruppregler framtagna av eleverna själva kan ligga till grund för ett hållbart inkluderande klassrumsklimat där eleverna kan sortera bland önskvärda beteenden utifrån sina förutsättningar. Även att låta eleverna själva vara delaktiga i lektionsplaneringen till viss mån kan bidra till normkreativa lektioner, samt till att höja elevernas egen motivation. Ett aktivt samarbete mellan kollegor är även det en grundsten i att kunna bedriva ett normkreativt arbete.

Som lärare har jag stor makt att skapa ett socialt utrymme för eleverna att röra sig inom. Genom att göra eleverna normmedvetna och genom att arbeta med normkritik och normmetvetenhet kan jag bidra med ett större rörelseutrymme för mina elever. Men för att kunna bedriva denna typ av undervisning behövs både tid, kunskap, ödmjukhet och samverkan. Förändringsprocesser tar tid, att lära om tar tid och därför krävs ett arbete med dessa frågor genom hela skolan på bred front. Att arbeta med dessa ämnen som teman som dyker upp här och där utan kontinuitet räcker inte. Vi behöver ha normkritik och normkreativitet som ett synsätt som ständigt ligger som grund i läraruppdraget. 55

Men för att vi ska kunna arbeta på detta sätt krävs också fortbildning och kunskap. Som lärare behöver vi få möjlighet att förstå och bli trygga i detta arbetssätt för att kunna bedriva det med eleverna. Men vi behöver också vara snälla mot oss själva. Vi behöver vara ödmjuka inför att förändringsprocesser är svåra, att de ofta innebär misstag och att dessa är givande. Och vi kommer att göra misstag i vårt normmedvetna arbete. Det ingår i en ständigt pågående inlärningsprocess. Det vi måste passa oss för är att ge upp bara för att det vi gjorde inte blev så bra, eller i rädslan att

Bromseth & Darj (2010) s.162 55

göra fel på nytt. När det gäller den normkritiska pedagogiken så är dessa misstag möjligheter att 56

få syn på våra blinda fläckar och ge oss chansen att omlära och störa vår bild av kunskap, elever och oss själva. Om vi lyckas se misstagen på detta sätt så blir det normkritiska arbetet ännu mer

intressant. Det blir ett ständigt upplevelsebaserat lärande, även för oss som lärare.57

I den tidigare forskning som presenterats som behandlat normkritik och normkreativitet har Lucas kommit till slutsatsen att det inte går att säga hur normkritisk

undervisning bör gå till samt att det inte går att ge ut en allmän metodik för att handleda lärare i detta arbete. Jag håller med Lucas till viss del. Alla olika skolklasser består av grupper av olika människor med olika personligheter och erfarenheter. Därför tror inte jag heller att det går att ge ut en metodik för hur varje undervisning ska gå till. Däremot ser jag stora fördelar med normkritiska material som Bryt! som hjälpmedel i detta arbete. För att kunna bedriva en normkritisk och 58

normkreativ undervisning så behöver vi få kunskap och vägledning. Min studie har visat att lärare med fördel kan ta hjälp av liknande material för att bygga upp en undervisning som passar det specifika ämnet och den specifika gruppen. Karin Domeijs studie är ett exempel på hur en 59

normkreativ uppgift skulle kunna användas i skolan. Genom sin studie har hon belyst könsnormer och ytliga normer som var några av dem vi diskuterade i klassen i min undersökning och jag skulle gärna prova hennes upplägg i en normkreativ undervisning. 
60

Den normkritiska och den normkreativa pedagogiken är en resa, vi vet aldrig vart det bär av och det är det som gör det spännande. Resan kan ge både pedagoger och elever tillfällen att vidga sin kunskapshorisont och möjligheten att göra val kring vilka vi vill vara utan att begränsas av vissa för givet tagna normer eller för den delen begränsa andras livsval. Har vi inte försökt så vet vi i alla fall med säkerhet att inget utrymme kommer skapas och inget kommer förändras. 61

Bromseth & Darj (2010) s.162 56 Ibid., s.158 57 Åkerlund (2011) 58 Lucas, Sofia (2015) 59 Domeij, Karin (2015) 60

Bromseth & Darj (2010) s.181 61

Källförteckning

Tryckta källor

Bromseth, J. & Darj, F. (red.) (2010) Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för

förändring, Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

Burr, V. (2015) Social constructionism, Third edition. London: Routledge

Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (red.) (2007) Diskursanalys i praktiken, 1. uppl. Malmö: Liber.

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar (2012) Kulturanalytiska verktyg, 1. uppl. Malmö: Gleerup.

Johansson C. (2016) Den ofria viljan - En autoetnografisk studie om konstnärligt kunskapande och

rum för blivanden, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Göteborgs universitet.

Kullberg, B. (2014) Etnografi i klassrummet, 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lind, U. Hasselberg, K. & Kühlhorn, B. (red.) (1992) Tidsbilder: perspektiv på skola och

bildskapande under 150 år, Stockholm: Utbildningsradion.

Läroplanskommittén (1992) Skola för bildning: huvudbetänkande, Stockholm: Allmänna förl.

Thomson, P. (red.) (2012) Doing visual research with children and young people, Johanneshov: TPB.

Vinthagen, R & Zavalia, L (2014) Normkreativ, 1. uppl. Stockholm: Premiss.

Åkerlund, C. (red.) (2011) Bryt!: ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i

synnerhet, 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Forum för levande historia.

Otryckta källor

Kandidatuppsats

Lucas, S. (2015) Normkritisk pedagogik - en omöjlig metod? En studie om motsägelser och

dilemman i normkritisk pedagogik och värdegrund i teori och praktik, Uppsala Universitet.

Kandidatuppsats

Domeij, K. (2015) Tvillingbrorsan som ett annat jag - En studie av tonårstjejers

Kandidatuppsats

Wahlstedt, S. (2013) Genusvurpor - en essä om hur samhällsnormen frodas i förskolan, Södertörns högskola. Internetkällor RFSL http://www.rfsu.se/sv/Sexualundervisning/Metod-och-handledning/Genus/Nagonstans-gar-gransen/ 
 http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund 
 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation? _xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftryc ksak%2FBlob%2Fp df3497.pdf%3Fk%3D3497

Övriga källor Bilder


Transkriberad intervju 2016-10-25 (I författarens ägo)

Informellt samtal 2016-10-15

Bilder
 Bild på sida 1

https://farm9.staticflickr.com/8505/8434644809_45de8ae6e3_o.jpg (Hämtad 2017-01-25)

Bilagor

Related documents