är nu placerade vid slottets huvudingång. Gipsen till
Prometheustondon, utförd 1807–08, finns på
Thor-valdsens Museum i Köpenhamn (inv.nr A 319).
8. Kaiser-Minn 1981, s. 46, 48–50, 54–62, Tafel 23–24.
Jfr Robert 1919, s. 436, 441, Abb. 355, 442–444;
Stei-ner 1991, s. 104–149, 166–168, 179.
9. Hansen 1857, s. 222.
10. Büttner 1980, s. 203–207.
11. Büttner 1999, s. 95, 149.
12. Nägelke 2000, s. 436; Erben 2018, s. 149–152.
13. Nørregaard Pedersen 2011, band 1, s. 61, 251.
14. Hansen 1857, s. 223. Om Hilkers pilastermålningar
se Lorenzen 1908, s. 34–39, 44–46.
15. Hansen 1857, s. 221–222.
16. Hansen 1857, s. 220; Nykjær 1978, s. 336–337.
Jfr Panofsky 1972, s. 213–218, 223; Kaiser-Minn
1981, s. 92–97. Om Prometheus i nyplatonsk tolkning
se också Raggio 1958.
17. Ragn Jensen 1991, s. 80.
18. Guldalderhistorier 1994, s. 20.
19. Lindhe & Møller 1998, s. 81.
20. Nykjær 1978, s. 338; Københavns Universitet
1479–1979 1980, s. 229. Om solennitetssalens
utsmyckningshistoria se Nørregaard Pedersen
1994, s. 52–56; Nørregaard Pedersen 2011, band 2,
s. 580–595; Nørregaard Pedersen 2011, band 3,
s. 686–693, 891–905.
21. Nørregaard Pedersen 2011, band 3, s. 688–689.
22. Lundberg 1960, s. 690–695; Millech 1961; Villadsen
1980, s. 233–239; Lindhe & Møller 1993, s. 94;
Bretton-Meyer 1998; Nørregaard Pedersen 2011,
band 3, s. 668–685.
23. Villadsen 1980, s. 240–243; Kristenson 1990,
s. 190–193; Haugsted 2009, s. 140–144.
24. Villadsen 1980, s. 244–248; Lindhe & Møller 1993,
s. 100–122; Haugsted 2009, s. 154–158.
25. Lindhe & Møller 1993, s. 122.
26. Van Zanten 1977, s. 207–208.
27. Om botaniska trädgården och botaniska museet
se Villadsen 1980, s. 248–251.
28. Haugsted 2009, s. 185.
29. Villadsen 1980, s. 252.
30. Villadsen 1980, s. 257.
31. Villadsen 1980, s. 257–258.
32. Villadsen 1980, s. 240.
33. Villadsen 1980, s. 258.
Oslo universitet
1. Om Oslo universitet se Bugge 1928, s. 131–152;
Aslaksby & Hamran 1986; Hamran & Aslaksby
1989; Seip 2001; Collett 2011, s. 449–466.
2. Aslaksby & Hamran 1986, s. 63.
3. Aslaksby & Hamran 1986, s. 62.
4. Aslaksby & Hamran 1986, s. 54–56; Hierath 2004,
s. 202. Jfr Berlin und die Antike 1979, s. 210.
5. Aslaksby & Hamran 1986, s. 56–58.
6. Aslaksby & Hamran 1986, s. 4; Hamran & Aslaksby
1989, s. 195. Jfr Myklebust 1987.
7. Aslaksby & Hamran 1986, s. 34–35; Hamran &
Aslaksby 1989, s. 217.
8. Hals 1961; Kokkin 1990.
9. Dagbladet 3/9 1894.
10. Robert 1919, s. 437, Abb. 351, 438; Kaiser-Minn
1981, s. 38–39, 95–96, Tafel 18 a.
11. Kokkin 1986, s. 571.
12. Kristenson 1990, s. 171–173; Seip 2001, s. 128–139,
141.
13. Seip 2001, s. 50, 55–61.
14. Kyllingstad & Rørvik 2011, s. 199–208.
Lunds universitet
1. Om Lunds universitets huvudbyggnad se Lunds
universitets årsskrift 1882–83; Tegnér 1897,
s. 136–146; Lasson 1970; Universitetsplatsen i
Lund 1987, s. 8–12; Nilsson 1994; Grandien 2000,
s. 143–147; Fehrman, Westling & Blomqvist 2004,
s. 156–159; Lunds universitet under 350 år 2017, s. 95
(i Fredrik Tersmedens kapitel ”Akademisk
profes-sionalisering och studentikos blomstring 1852–1914”)
och s. 188 (i Björn Magnusson Staafs kapitel
”Akade-miska byggnader i Lund”); Bodin 2016, s. 122–133,
161–164; Bodin, vol. 3, 2017, s. 689–724.
2. Zettervall 1981, s. 42; Bodin, vol. 1, 2017, s. 52–54.
3. Lunds universitets årsskrift 1882–83, s. 12.
4. Lindeberg & Trovik 1987, s. 25–28, 38–42, 47–49;
Kristenson 1998, s. 261–263; Kristenson 2005, s. 188,
195. Jfr Åman 1963, särskilt s. 16–30.
5. Nilsson 1995, s. 12.
6. Lasson 1970, s. 29.
7. Lasson 1970, s. 34. Lasson feltolkar Apolloskulpturen
som ”en lyraförsedd kvinnofigur”.
8. Citatet ur Oscar II:s tal i Lunds universitet under
350 år 2017, s. 95.
10. Om runstenarna se Universitetsplatsen i Lund 1987,
s. 15.
11. Lundberg 1961, s. 261.
12. Nilsson 1994, s. 22.
13. Nilsson m.fl. 1986, s. 9.
14. Allmänt om 1800-talsbyggnaderna fram till 1868
se Gierow 1971, s. 85–103.
15. Grandien 1974, s. 106–121; Fehrman, Westling &
Blomqvist 2004, s. 53; Lunds universitet under 350 år
2017, s. 30 (i Björn Magnusson Staafs kapitel
”Stor-maktstidens universitet 1666–1719”).
16. Grandien 1974, s. 118.
17. Om de nya institutionsbyggnaderna se Lunds
univer-sitet under 350 år 2017, s. 92–96 (i Fredrik Tersmedens
kapitel ”Akademisk professionalisering och
studenti-kos blomstring 1852–1914”) och s. 189–190.
18. Grandien 1974, s. 282–288; Kristenson 1990,
s. 12–13, 22–32, 36.
19. Grandien 1974, s. 277–282; Kristenson 1990,
s. 62–63, 79; Lejdegård 2008, s. 113–121, 357;
Bodin 2016, s. 23–26. Om Zoologiska institutionen
se Tegnér 1897, s. 226–236.
20. Tegnér 1897, s. 254–259; Grandien 1974, s. 290–291;
Kristenson 1990, s. 50–68, 72–76; Lunds universitet
under 350 år 2017, s. 77 (i Fredrik Tersmedens kapitel
”Idealismens tid 1799–1852”).
21. Citatet i Lunds universitet under 350 år 2017, s. 92
(i Fredrik Tersmedens kapitel ”Akademisk
professio-nalisering och studentikos blomstring 1852–1914”).
22. Citaten: Kristenson 1990, s. 103; Tägil & Lindhe
2001, s. 50. Om Kemiska institutionen se Tegnér
1897, s. 245–253; Kristenson 1990, s. 79–83, 91–93,
96–106, 113–114.
23. Kristenson 1990, s. 131.
24. Tägil & Lindhe 2001, s. 61. Om byggnaderna i
Bota-niska trädgården se Tegnér 1897, s. 208–225;
Kristen-son 1990, s. 124–133.
25. Kristenson 1990, s. 132.
26. Bodin 2016, s. 106–107 (citatet på s. 106); Bodin,
vol. 3, 2017, s. 602–603 (likalydande citat på s. 603).
Se i övrigt Tegnér 1897, s, 205–207; Kristenson 1990,
s. 194–203.
27. Åman 1976, s. 193–195; Bodin 2016, s. 91–98; Bodin,
vol. 3, 2017, s. 584–594.
28. Tägil & Lindhe 2001, s. 50. Om Fysicum se Tegnér
1897, s. 195–202; Kristenson 1990, s. 207–208,
230–235; Bodin 2016, s. 158, 160–161. Om
Fysiologicum Tegnér 1897, s. 284–291; Kristenson
1990, s. 239, 258–265. Om Anatomicum Tegnér
1897, s. 259–265; Kristenson 1990, s. 266–271.
29. Tegnér 1897, s. 296–300; Kristenson 1996; Bodin
2016, s. 165–167; Bodin, vol. 3, 2017, s. 725–731.
30. Lindberg 1996.
Uppsala universitet
1. Om ett nytt universitetshus i Upsala 1876, s. 15–18;
Bodin, vol. 3, 2017, s. 733–735.
2. Om universitetshuset se Teknisk tidskrift 1886;
Nyblom 1897; Hahr 1903, s. 5–17, 52–54; Lindahl
1957, s. 101–106; Heinemann 1971; Lindroth 1976,
s. 194; Segerstedt 1983, s. 33–35; Andersson &
Be-doire 1986, s. 118–119; Heinemann & Åman 1987;
Grandien 2000, s. 147–152; Uppsalas arkitekter och
arkitekternas Uppsala 2002, s. 65–68 (Anders Åmans
kapitel ”Herman Teodor Holmgren och det stora
pro-jektet”). Om universitetets byggnader fram till vår tid
se Coulson & al. 2015, s. 70–75.
3. Lindeberg & Trovik 1987, s. 18, 35–37, 47–49, 60–63;
Kristenson 2005, s. 195–198.
4. Nyblom 1897, s. 10.
5. Wollin 1939, s. 311, 313. Jfr också Hans Linstows
projekt till stortingsbyggnad i Christiania. Se
Peder-sen 1974, s. 96–99. Stortingssalen har här formen av
en grekisk teater.
6. Malmström 1990, s. 123–124.
7. Nyblom 1897, s. 12.
8. Heinemann & Åman 1987, s. 20.
9. Lindahl 1957, s. 105.
10. Pump-Uhlmann 1995; Nägelke 2000, s. 259–262.
11. Grandien 2000, s. 142–143.
12. Nordin 1981, s. 16. Jfr Lindahl 1987.
13. Van Zanten 1977 ger en god översikt över
Beaux-Art-traditionen.
14. Jfr Fröhlich 1979 och Fröhlich 1991, s. 76–83.
15. Nyblom 1897, s. 21.
16. Ibid.
17. Gandert 1992, s. 96, 163.
18. Lindahl 1957, s. 103.
19. Lindahl 1992, s. 87. Jfr Mårtelius 1987, s. 149.
20. Kungl. Akad. för de fria konsterna, arkivet:
kaps. Arkitekturstudier av H. T. Holmgren. Jfr
akade-miprotokoll 27/5 1871 och 26/8 1871 samt resebrev
från Holmgren (vidlagda akademiens protokoll),
daterade Rom 1/7 1872, Verona 14/7 1873 och
Bryssel 20/5 1874. Se också Resan 1988, s. 43–47.
NOTER
21. Om möblerna se Frick 1978, s. 134–135;
Stavenow-Hidemark 2000, s. 599–601.
22. Eriksson 1987, s. 39.
23. Ellenius 1987.
24. Annerstedt 1897; Lindahl 1957, s. 87–94; Davidsson
1971; Hornwall 1977; Andersson & Bedoire 1986,
s. 86–87; Carolina Rediviva 1986; Hodászy Fröberg
1998, s. 122–126; Laine 2001, s. 111–114; Uppsalas
arkitekter och arkitekternas Uppsala 2002, s. 49–50
(i Lars Lamberts kapitel ”Två
monumentalbyggna-der – Botanicum och Carolina Rediviva”); Frängsmyr
2010, vol. 1, s. 243–252, 258–261; Henningsson &
Östlund 2019.
25. Annerstedt 1918, s. 17; jfr Annerstedt 1897, s. 42.
26. Carolina Rediviva 1986, s. 24 (i Ulrich Langes
ka-pitel ”Genomförandet 1817–41”); Östholm 2009,
s. 226–227.
27. Laine 2001, s. 114.
28. Rosendals slott 2003, s. 48–49 (bilder i Christian
Laines kapitel ”Lustslottet på Djurgården”),
s. 158–159 (bild i Bo Vahlnes artikel ”Slottets
in-redningar”), s. 242 (bild i Solfrid Söderlinds artikel
”Asars och Karlars ättling”).
29. Carolina Rediviva 1986, s. 30 (i Ulrich Langes kapitel
”Genomförandet 1817–41”).
30. Davidsson 1971, opag. (s. 71); Hornwall 1977, s. 83,
fig. 15; Carolina Rediviva 1986, s. 95, fig. 67.
31. Om gipsavgjutningssamlingen se Wærn-Sperber
1999.
32. Nägelke 2000, s. 28, 32 (citatet).
33. Citerat efter von Heinz 2001, s. 33.
34. Carolina Rediviva 1986, s. 100 (i Anders Åmans
kapitel ”Carolina Rediviva – återblick på byggnadens
historia”).
35. Fries 1897; Wollin 1939, s. 84–89, 150, 331–332;
Lindahl 1957, s. 85–87; Eliasson 1972; Berg Villner
1997, s. 117–123; Frängsmyr 2010, vol. 1, s. 202–203;
Uppsalas arkitekter och arkitekternas Uppsala 2002,
s. 48–49 (i Lars Lamberts kapitel ”Två
monumental-byggnader – Botanicum och Carolina Rediviva”).
36. Jfr Reutersvärd 1960; Berg Villner 1997, s. 122.
37. Om Byströms Linnéstaty se Uppsala University Art
Collections. Painting and sculpture, 2001, s. 74–75
( artikel av Bo Ture Eliasson); von Bonsdorff 2008.
Se också Frängsmyr & Östholm 2007, s. 189–190.
38. Dunér 1897; Lindahl 1957, s. 94–96; Kristenson
1990, s. 182–188; Frängsmyr 2010, vol. 2, s. 279,
281–284; Jfr Mellander 2008, s. 122–123.
39. Hildebrandsson 1897; Frängsmyr 2010, vol. 2, s. 298.
40. Cleve 1897, s. 156–165; Hammarsten 1897; Ångström
1897; Kristenson 1990, s. 95; Uppsalas arkitekter och
arkitekternas Uppsala 2002, s. 51, 56 (i Lars Lamberts
kapitel ”1800-talet i fågelperspektiv”); Frängsmyr
2010, vol. 1, s. 204–208.
41. Citaten från Kristenson 1990, s. 95. Om ”normannisk
stil” jfr Forsberg 2005, s. 73–74.
42. Kristenson 1990, s. 262.
43. Om Carl Stål se Hofberg 1906, s. 556–557; Nordisk
familjebok 1918, sp. 554–555 (artikeln författad av
generallöjtnant Ludvig Munthe); Wikipedia: Carl Stål
(militär).
44. Clason 1897; Frängsmyr 2010, vol. 1, s. 215–216.
45. Om det äldre och yngre Regnellianum se
Holm-gren 1897; Sundberg 1897; Frängsmyr 2010, vol. 1,
s. 216–218.
46. Kristenson 1990, s. 262.
47. ”Sjukhus och kliniker” 1897, s. 67–73; Åman 1976,
s. 190–193; Frängsmyr 2010, vol. 1, s. 218–224.
48. Lilljebjörn 1873, s. 74. Jfr Boström 2006.
Konklusion
1. Generellt om universitetens förhållande till staden
se Caldenby 1994.
2. Citatet från Gantner 1992, s. 49. Om Uppsala
se Frängsmyr 2010, vol. 1, s. 96–108.
3. Rückbrod 1977, s. 155.
4. Vid invigningen af nya universitetshuset i Upsala 1888,
s. 11. Jfr Frängsmyr 2012.
5. Upsala 21 maj 1887.
6. Vid invigningen af nya universitetshuset i Upsala 1888,
s. 13–14.
In document
Motiv och idéer i 1800-talets nordiska universitetsarkitektur
(Page 171-175)