(a) Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Stan-dards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU.
Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet ”Moderbolagets redovis-ningsprinciper”.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfär-dande av styrelsen och verkställande direktören den 8 februari 2010.
Koncernens resultaträkning och rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 26 april 2010.
(b) Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finan-siella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet eller finanfinan-siella tillgångar som kan säljas.
(c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rap-porteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, angivna i miljoner kronor.
(d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att före-tagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i not 33.
(e) Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper
De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som pre-senteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprin-ciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag.
(f) Ändrade redovisningsprinciper
(i) Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2009. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2009 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Utformning av de finansiella rapporterna
Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (2007). Ändringen har medfört att intäkter och kostnader som tidigare redovisats direkt i eget kapital nu istället redovisas i övrigt totalresultat, som Höganäs presenterar i en separat resultatrap-port benämnd Rapresultatrap-port över totalresultat vilken presenteras direkt efter resultaträkningen. Höganäs har valt att använda de nya titlar på rappor-terna som införts i IAS 1 (2007) - Rapport över totalresultat, Rapport över finansiell ställning, Rapport över förändringar i eget kapital och Rapport över kassa flöden.
Jämförelseperioder har genomgående ändrats i årsredovisningen så att de följer den nya utformningen. Då ändringarna endast påverkar utform-ningen har inga belopp ändrats, varken avseende resultat per aktie eller andra poster i de finansiella rapporterna.
Upplysningar om segment
Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen nya IFRS 8 Rörelsesegment, som ersätter IAS 14 Segmentrapportering. IFRS 8 inför ett lednings-perspektiv på hur rörelsesegment ska delas in och presenteras. De nya principerna beskrivs längre ner bland redovisningsprinciperna i denna not.
Standarden har tillämpats i enlighet med dess övergångsbestämmelser, genom att jämförelseårets uppgifter anpassats till kraven i IFRS 8.
Tillämpningen av IFRS 8 har för Höganäs inte inneburit någon ändring av segmentsindelningen, eftersom de segment som identifierats i enlighet med IAS 14 sammanföll med de som koncernledningen följer upp.
Företaget fortsätter att tillämpa samma redovisningsprinciper i rörelsesegmenten som i koncernredovisningen, d v s IFRS. Tidigare har resultateffekten av valutahedgar redovisats som Övrigt/Koncernposter och brutits ut från segmentets rörelseresultat. Fr o m 2009 rapporteras allt i Höganäs verksamhet på segmenten, utom försäljning av CO2 rätter, som även fortsättningsvis kommer att redovisas som Övrigt/Koncernposter.
Jämförelsesiffrorna för föregående år har justerats på motsvarande sätt.
Upplysningar om finansiella instrument
Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar Höganäs finansiella rapportering från och med årsredovisningen för 2009. Ändringarna medför huvudsakligen att nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i Rapporten över finansiell ställning.
Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 31 nedan. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk.
Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämp-ningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna. Höganäs har valt att frivilligt ändå lämna jämförande information för 2008 även avseende de upplysningar som tillkommit i och med ändringarna. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp ska fastställas, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna.
Låneutgifter
Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 23 Låneutgifter.
Ändringen medför att i anskaffningsvärdet för kvalificerade tillgångar som har ett påbörjandedatum 1 januari 2009 eller senare aktiverar koncer-nen låneutgifter. Tidigare har låneutgifter belastat resultatet i den period till vilken de är hänförliga istället för att aktiveras. Ändringen tillämpas, i enlighet med övergångsbestämmelserna i IAS 23, framåtriktat. För vidare beskrivning av redovisningsprincipen, se avsnitt längre ner i denna not.
(g) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räken-skapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas.
Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovis-ning och separata finansiella rapporter medför bland annat följande änd-ringar: definitionen av rörelse ändras, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv ska kostnadsföras, villkorade köpeskillingar ska fastställas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Andra nyheter är att det kommer att finnas två alternativa sätt att redovisa minoritet och goodwill, antingen till verkligt värde, det vill säga goodwill inkluderas i minoriteten eller alternativt att minoriteten utgörs av andel av nettotillgångarna. Val mellan dessa två metoder kommer att göras individuellt för varje förvärv. Vidare betraktas ytterligare förvärv som sker efter att det bestämmande inflytandet erhållits som ägartransaktioner och redovisas direkt i eget kapital, vilket utgör en ändring av Höganäs
nu-F I N A N S I E L L I N nu-F O R M AT I O N
varande princip som är att redovisa överskjutande belopp som goodwill.
De omarbetade och ändrade standarderna kommer att tillämpas från och med nästa räkenskapsår, d v s från och med 1 januari 2010. Ändringarna kommer endast att ha framåtriktade effekter för Höganäs.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument:
Redovisning och värdering senast från och med 2013. IASB har publice-rat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet an-skaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflö-dena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapital-beloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ”fair value option” som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tills vidare i enlighet med IAS 39. Höganäs har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013.
IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet anger bland annat att det är endast risken i de funktionella valutorna i moderbolaget och respektive utländsk verksamhet som kan säkras.
Vidare omfattar tolkningsuttalandet svar på frågan var i koncernen säkringsinstrumentet kan finnas om säkringsredovisning tillämpas och om konsolideringsmetoden påverkar det belopp som omklassificeras till årets resultat d v s vid konsolidering steg för steg eller konsolidering på lina. Några säkringsrelationer som Höganäs tidigare klassificerat som säkringar av nettoinvesteringar kan enligt tolkningen inte utgöra säkringar.
Säkringsredovisningen för dessa säkringar, som inte har en väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter, kommer att avbrytas från och med 1 januari 2010.
Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma att ha någon effekt på koncernens redovisning:
• Ändringar av IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas med avseende på ytterligare undantag.
• Ändringar av IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar med avseende på kontantreglerade koncerninterna ersättningar.
• Ändringar av IAS 24 Upplysningar om närstående främst med avseende på upplysningar för statligt relaterade företag, men även avseende definitionen av närstående.
• Ändringar av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering avseende klas-sificering av nyemissioner.
• Ändringar av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering med avseende på poster berättigade för säkringsredovisning.
• IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster.
• Ändringar av IFRIC 14 IAS 19 - Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan med avse-ende på förskottsbetalningar för att täcka krav på lägsta fondering.
• IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet.
• IFRIC 17 Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare.
• IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder.
• IFRIC 19 Extinguishing Financial Liabilities with Equity Instruments.
• Annual improvements som inte redan är tillämpliga, främst bland de som publicerades i april 2009.
De ändrade redovisningsprinciper med framtida tillämpning som i ovan-stående exempel bedöms vara utan effekt på företagets redovisning har i korta drag följande innebörder:
Ändringar av IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar innebär främst ett klar-görande av tillämpningsområdet för och klassificering av ersättningar som regleras med kontanter eller annan tillgång (t ex egetkapitalinstrument i annat koncernbolag) av ett annat företag än det företag som erhåller tjänsterna eller varorna. Ändringarna slår fast att sådana kontantregle-rade koncerninterna ersättningar är inom tillämpningsområdet för IFRS 2 och hur det reglerande respektive erhållande företaget ska klassificera ersättningen, som egetkapital- eller kontantreglerad ersättning. Ändringen ska tillämpas retroaktivt från och med räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2010.
Ändringar av IAS 24 Upplysningar om närstående innebär främst att vissa undantag från upplysningskraven införs för företag över vilka staten har bestämmande eller betydande inflytande, men även att definitionen
av närstående förenklas, förtydligas och rensas på asymmetriska inslag.
Införda lättnader innebär att statligt relaterade företag inte längre behöver lämna alla upplysningar om närståendetransaktioner med vare sig (i) den stat som har bestämmande eller betydande inflytande över företaget eller (ii) andra företag som är relaterade till samma stat. Om denna möjlighet utnyttjas, behöver istället nya mindre omfattande upplysningar lämnas.
Ändringen av närståendedefinitionen medför att några speciella relationer tillkommer till närståendekategorin, medan några andra försvinner. Änd-ringen ska tillämpas retroaktivt från och med räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011.
Ändringar av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering avseende klassificering av nyemissioner anger att rätter, optioner eller warranter att förvärva ett fixt antal av företagets egna egetkapitalinstrument för ett fixt belopp i någon valuta är egetkapitalinstrument, om företaget erbjuder rätterna, optionerna eller warranterna pro rata till alla sina existerande ägare. Innan denna ändring har emissioner som gjorts till ett fixt belopp i en annan valuta än företagets funktionella klassificerats som en skuld.
Ändringen ska tillämpas senast under räkenskapsår som påbörjas 1 februari 2010 eller senare.
Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering behandlar ”poster berättigade för säkringsredovisning” och klargör till-lämpning av principerna för säkringsredovisning vid kassaflödessäkring av en mycket sannolik prognostiserad transaktion med en köpt option och klargör vilka möjligheter som finns att säkra identifierbara komponenter i säkrad post. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds efter den 30 juni 2009, med retroaktiv tillämpning.
IFRIC 12 Avtal om ekonomiska eller samhälleliga tjänster behandlar frå-geställningen hur privat aktör ska redovisa anläggning samt de rättigheter och skyldigheter som följer av avtal med stat, landsting eller kommun om t ex finansiering, drift och utveckling av anläggningen. Tolkningsuttalandet tillämpas från och med räkenskapsår som påbörjas 29 mars 2009 eller senare. Tillämpning ska ske retroaktivt, med undantag för när det inte är möjligt att fastställa vissa värden.
Ändringar av IFRIC 14 IAS 19 - Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan anger att förskottsbetalningar för att täcka krav på lägsta fondering får redovisas som en tillgång. Tolkningsuttalandet tillämpas från och med räkenskapsår som inleds 1 januari 2011 eller senare, med retroaktiv tillämpning från inledningen på tidigaste jämförelseperioden.
IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet behandlar frågan när avtal avseende konstruktion av fastighet ska anses omfattas av IAS 11 Entreprenadavtal eller IAS 18 Intäkter och när intäkter från konstruktion av fastigheter ska redovisas. Tolkningsuttalandet tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2010 eller senare, med retroaktiv tillämpning.
IFRIC 17 Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare behandlar frågeställningar i samband med att utdelning lämnas med andra tillgångar än kontanter. Skuld för utdelning redovisas till verkligt värde då utdelningen fastställs med motpost balanserade vinstmedel. Vid efterföljande utgångar av rapportperioder och vid tidpunkten för utdelning-en omvärderas skuldutdelning-ens verkliga värde, med värdeförändringarna redovi-sade i eget kapital. Vid verkställandet av utdelningen redovisas skillnaden mellan skuldens verkliga värde och tillgångarnas redovisade värde på en separat rad i årets resultat. Tolkningsuttalandet tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 november 2009 eller senare.
IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder behandlar bland annat frågeställningar om hur redovisning sker, hos mottagaren, i samband med avtal som reglerar de fall kunder lämnar materiella anläggningstillgångar till företaget, som sedan används till att antingen koppla kunden till ett nätverk eller förse kunden med fortlöpande tillgång till varor eller tjänster eller både och. Tolkningsuttalandet behandlar även de fall företaget avtalsenligt erhåller kontanter från kund för att tillverka eller förvärva materiella anläggningstill-gångar som används i samma syfte. Tolkningsuttalandet tillämpas framåtrik-tat från och med räkenskapsår som inleds 1 november 2009 eller senare.
IFRIC 19 Extinguishing Financial Liabilities with Equity Instruments förtydligar föreskrifter om redovisning då villkor för finansiella skulder omförhandlas på ett sådant sätt att långivaren accepterar att reglera hela eller delar av skulden genom ersättning i aktier eller andra egetkapital-instrument i företaget. Värdet på egetkapitalegetkapital-instrumenten ska ingå i det vederlag som erläggs för att återbetala skulden och de ska i första hand värderas till egetkapitalinstrumentens verkliga värde. Om instrumenten inte kan värderas tillförlitligt, ska de värderas till det verkliga värdet på den skuld som utsläcks. Skillnader mellan det redovisade värdet på den åter-betalade skulden och värdet på egetkapitalinstrumenten redovisas i årets resultat. Tolkningsuttalandet tillämpas från och med räkenskapsår som inleds 1 juli 2010 eller senare, med tillämpning retroaktivt från ingången av tidigaste jämförelseåret.
F I N A N S I E L L I N F O R M AT I O N
(h) Klassificering m.m.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
(i) Rörelsesegmentrapportering
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resul-tat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmen-tet. Se not 2 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentation av rörelsesegment.
(j) Konsolideringsprinciper (i) Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Höganäs AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna, samt transak-tionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
(ii) Transaktioner som ska elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättan-det av koncernredovisningen.
(k) Utländsk valuta
(i) Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer bolagen bedriver sin verksam-het. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen.
Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i årets resultat. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräk-nas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde.
(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksam-hetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostna-der i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från utlandsverksam-hetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostna-der i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en