Nour

4.6.1 Observationer av Nour

Nour och hens partner arbetar både fokuserat och koncentrerat med projektet “Vem är vetenskapspersonen?” under hela första lektionen. De använder både Google och elevhäftet för att ta reda på informationen som behövs för att lösa uppgifterna9. Nour utbrister i början av lektionen; “vad roligt”, apropå att projektet är utformat som en gåta. Nour och hens partner fortsätter att arbeta även efter att lektionen tagit slut för att först komma på namnet på vetenskapspersonen. När det står klart att de inte hann först slutar de tvärt att arbeta.

38 Under lektion två och tre väljer Nour och hens partner att arbeta med projektet “Effekter av atomens struktur i rymden”. De valde projektet ganska snabbt och arbetar fokuserat under hela andra lektionen och stora delar av tredje lektionen. I slutet av tredje lektionen tappar gruppen fokus och arbetet blir ofokuserat. De använder också för det här projektet både Google och elevhäftet för att ta reda på den information de behöver10.

4.6.2 Intervju med Nour

I början av intervjun säger Nour att hen upplevt elevhäftet som bättre än boken och att häftet förklarar ganska enkelt så det går att förstå. Nour säger också att hen upplevde det som bra och att det underlättade med informationen om vilka delar i elevhäftet som ingår i varje projekt. Lite senare i intervjun återkommer samtalet till elevhäftet och då beskriver Nour att hen upplevde häftet som viktigt och intressant. Hen säger också att hen tyckte om att arbeta med häftet, vilket syns i följande utdrag:

Intervjuare: Tyckte du om att jobba med häftet?

Elev 11: Ja det gjorde jag faktiskt, alltså jag tycker det är skönare att ha

ett häfte framför en än att sitta liksom och man måste söka in allting på internet typ. Känns mer finurligt om man säger så, att ha ett häfte framför sig.

Projektet “Vem är vetenskapspersonen?” upplevde Nour som intressant, rolig och kreativ. Hen tyckte att det gav meningsfullhet att det var som en frågesport och hen tyckte det var roligt att det blev som en tävling och att det var nytt. Projektet “Effekter av atomens struktur i rymden” upplevde Nour också som rolig och intressant men tyckte även den var fantasifull. Nour har på sin fritid läst om olika fenomen i rymden och säger sig själv vara väldigt intresserad av rymden, vilket illustreras i följande utdrag:

Elev 11: Ja, alltså till exempel den hära, vi valde ju det här med rymden

i början. Och jag är väldigt intresserad av rymden och dess fenomen och sånt där så att jag blev såklart intresserad av allt liksom.

Intervjuare: Har du läst mer om det?

Elev 11: Ja det har jag faktiskt. Inte just de här uppgifterna som vi gjort

här men liksom allmänt.

Intervjuare: Vad har du läst om då?

Elev 11: Alltså det kan vara allting från atmosfär till och sånt där hur

det funkar och så vidare. Jag tycker sånt är intressant.

Nour tycker att det blev mycket roligare och dessutom skönare att de fick välja ämne själv än om de blivit tilldelade en uppgift. Dessutom kunde de välja ett ämne som hen säger sig vara intresserad av vilket gjorde att hen upplevde det som än mer intressant. Nour upplevde det som positivt att hen fick arbeta i grupp med sin partner och det berodde på att de har samma ambitionsnivå, något som kan vara svårt med andra personer i klassen.

39

4.6.3 Analys av Nour

Observationen beskriver hur Nour arbetade fokuserat tillsammans med sin partner med uppgifterna i projektet “Vem är vetenskapspersonen?”. Hen använde både Google och elevhäftet för att ta reda på svar till frågorna och fokuserade då sin uppmärksamhet på något visst innehåll i elevhäftet eller på Google. Nour fortsätter att jobba fokuserat genom lektionen med att lösa uppgifter med hjälp av både Google och elevhäftet. Observationen visar också att Nour arbetar fokuserat med projektet “Effekter av atomens struktur i rymden” och löser uppgifterna också i det här projektet med hjälp av Google och elevhäftet. Ett situationellt intresse kan alltså ha uppstått för båda av de två projekten och elevhäftet, där vi bortser från Google eftersom det inte tillhör undervisningsmaterialet.

Intervjun visar hur Nour uttrycker positiva känslor för projektet “Vem är vetenskapspersonen?”, vilket tillsammans med att hen kognitivt bearbetat projektet innebär att det uppstått ett triggat situationellt intresse för projektet. En faktor som verkat bidragit mycket till att det triggade situationella intresset är att projektet var utformat som ett pussel där en lösning gav en bit till pusslet. Eftersom Nour också under hela lektionen återkommande fokuserar sin uppmärksamhet på projektet går det att säga att det funnits ett ihållande situationellt intresse för projektet hos Nour. Hen uppger i intervjun att utformningen som ett pussel gav projektet mer mening, vilket generellt bidrar till att hålla ett situationellt intresse.

Även det andra projektet Nour gjorde, “Effekter av atomens struktur i rymden”, har väckt positiva känslor hos hen. Ett triggat situationellt intresse för projektet har alltså uppstått hos Nour och också ett ihållande intresse då hen återkommande fokuserat sin uppmärksamhet mot projektet under de två lektioner eleven arbetade med det. Nour har förmodligen ett individuellt intresse för rymden eftersom hen läst på mer om rymden på sin fritid. Så hen känner sig motiverad att hålla på med objektet, nämligen att läsa om rymden utanför skoltid vilket indikerar ett individuellt intresse. Två faktorer som verkar ha bidragit till att både trigga och hålla det situationella intresset för projektet är därför att Nour verkar ha ett individuellt intresse för rymden samt att de fick välja projekt själva. Dessutom indikerar intervjun att Nour upplevde själva momentet att man fick välja som en faktor som bidrog till en positiv upplevelse, det kan ha att göra med att hens autonoma behov blev tillfredsställda. Båda faktorerna verkar ha gett positiva känslor hos Nour och dessutom uppger hen att det gav meningsfullhet.

Det framgår i slutet av intervjun att Nour tyckte grupparbetet var givande och att hen ansåg att arbetspartnern ligger på samma ambitionsnivå. Dock så nämner Nour att grupparbeten kan ha sina nackdelar, nämligen om gruppsammansättningen inte är optimal i den meningen att medlemmarna har olika ambitionsnivåer. I klassen är det tydligt att eleverna har olika ambitionsnivåer enligt Nour. Elevers kompetens- och igenkännande behov är viktiga vid grupparbeten och det kan vara det Nour menar med att det är viktigt att eleverna ligger på samma ambitionsnivå, nämligen att hen vill känna igen sin kompetens hos de andra gruppmedlemmarna.

För elevhäftet är det mer otydligt om det uppstått ett situationellt intresse. I början av intervjun uttrycker Nour inte tydligt positiva känslor för elevhäftet, men slutet på intervjun indikerar att eleven ändå har positiva känslor för elevhäftet. Tillsammans