• No results found

NS11 Torne älvdal-Vittangi älvdal

In document ÖVERSIKTSPLAN 2018 (Page 185-189)

Området omfattas av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Endast bebyggelse och anläggningar för skogsbruket, rennäringen, det rörliga friluftslivet och turismen tillåts. Turistverksamhet bör kunna vidareutvecklas under förutsättning att älvarnas karaktär bibehålls oförändrade. Ekologiskt anpassad turism för en social och ekonomisk uthållig utveckling tillgodoses med hänsyn till rennäringen.

Fritidshus hänvisas till andra områden (T.ex. F-områden i närheten av älven). Avvägning mellan

rennäringen, naturvården och det rörliga friluftslivet ska göras. Skogsstyrelsen har uppgift om kommande avverkningar och vid ny bebyggelse bör sökande ta kontakt med Skogsstyrelsen.

Vid Luspansaari efter Torneälven söder om Paksuniemi finns skyddsvärd gammal granskog, vid Talvimaa samt i Luongasjokis delta finns rik och ovanlig flora, i övrigt hårt brukat område. Älven är flyttled för Gabna och Talma samebyar och kanotled sommartid. Vid Valkkikurkkio i Vittangiälven finns en intressant floralokal. Fornlämningar finns inom området. Riksantikvarieämbetets uppgifter beaktas vid enskilda ärenden.

NS12 Lainio älv

Området omfattas av riksintresse för naturvård, friluftsliv och yrkesfisket. Endast bebyggelse och anläggningar för skogsbruket, rennäringen, det rörliga friluftslivet och turismen tillåts. Turistverksamhet bör kunna vidareutvecklas under förutsättning att älvens karaktär bibehålls oförändrad. Ekologiskt anpassad turism för en social och ekonomisk uthållig utveckling tillgodoses med hänsyn till rennäringen.

Fritidshus hänvisas till andra områden (T.ex. F-områden i närheten av älven). Avvägning mellan

rennäringen, naturvården och det rörliga friluftslivet ska göras. Skogsstyrelsen har uppgift om kommande avverkningar och vid ny bebyggelse bör sökande ta kontakt med Skogsstyrelsen.

Särskild hänsyn tas till fångstgroparna i Vivungi. Vid gränsen mot Pajala finns en kanjon med riks växtsamhälle och känslig och hotad fauna.

NS20 Del av Kiruna närrekreationsområde inom Svappavaara-Vittangibygden

Skogsområden med sjöar, bäckar och älvar som används till närrekreation för kirunaborna. Området ska bibehålla sin nuvarande karaktär. Skogsbruk bedrivs. Endast bebyggelse och anläggningar för det rörliga friluftslivet och turismen samt skogsbruk och rennäring tillåts.

Särskild hänsyn ska tas till naturvård utmed älvarna och kulturmiljöerna (eventuell offerplats och begravningsplats) runt Siikakielinen (mellan Mertainen och Torneälven) samt det rörliga friluftslivet.

Närmast älven bör ingen ytterligare bebyggelse tillåtas. Några fornlämningar finns inom området.

Riksantikvarieämbetets uppgifter beaktas vid enskilda ärenden. En gammal poststig går mellan

Svappavaara och Jukkasjärvi. Vid utformning och placering av byggnader ska hänsyn tas till lång insatstid för räddningstjänsten.

Inom området har ett kompensationsområde för gruvverksamhetens intrång i naturområde med höga naturvärden avsatts. Se bild nedan.

Bild 132 Kompensationsområde Mertainen (https://www.naturvardsverket.se/upload/kalendarium/2016/ekologisk-kompensation/ekologisk-kompensation-i-orord-natur.pdf)

J3 Mertainen

Gruvområde där brytning inte pågår i dagsläget. Riksintresse för värdefulla ämnen och material för järn är fastställt. Detaljplan gäller vid hantering av enskilda ärenden.

Intressant natur i närheten. Allmänna intressen i området utöver gruvnäringen är skogsbruk, rennäring, och friluftsliv. På gränsen till området finns fornlämningar. Riksantikvarieämbetets fornsök beaktas vid enskilda ärenden. En mindre del av kompensationsområde för intrång i område med höga naturvärden ligger inom J3. Övriga delen ligger inom NS20-område. Se bild under NS20.

X4 Nunasvaara

Mineralfyndighet och område intressant för brytning av grafit. Rennäringen har intressen delvis i, men främst kring området. Allmänna intressen är skogsbruk, friluftsliv samt mark som innehåller värdefulla mineraler. Fritidshus finns i Rovasuanto söder om Nunasvaara.

Inga åtgärder som försvårar för mineralbrytning får ske inom området. Några hinder för skogsbruket utanför reservaten och för rennäringen finns inte. Om väg dras till någon fyndighet måste samråd ske med länsstyrelsen enligt miljöbalken. Om vägen dras genom skogsmark ska samråd ske med Skogsstyrelsen.

Y7 Lappeasuanto

Turistanläggning mot gränsen till Gällivare kommun. Hotell, camping, restaurang och konferensanläggning finns. Renbetesområde för Laevas sameby med flyttled på älven.

Inget kommunalt vatten och avlopp finns. Översvämningsrisken beaktas. Radonrisk är inte utredd. Vid utformning och placering av byggnader ska hänsyn tas till lång insatstid för räddningstjänsten.

I området får inga åtgärder som försvårar områdets utveckling för turism göras. Dock med hänsyn till riksintressena i området (friluftsliv, naturvård, rennäringen). Miljökontoret hörs vid bygglovsprövning för ny bebyggelse med enskild avloppsanläggning. Utfarter och trafikfrågor hanteras i bygglovsprövningen.

Några fornlämningar finns i norra delen av området. Riksantikvarieämbetets fornsök beaktas vid enskilda ärenden.

LIS-områden

LIS-område för turism och friluftsliv. Det är potentiellt hög eroderbarhet inom området vilket ska beaktas.

Myrmarken inom området ska inte bebyggas. LIS-området ger förutsättningar för utveckling av befintlig och ny verksamhet vilket ger positiva sysselsättningseffekter. Utveckling inom området stödjer

Svappavaara som serviceort men även Gällivare kommun.

Bild 133 De rosa markeringarna visar LIS-området. Området sträcker sig även 100 meter ut i vattnet från strandlinjen.

SOPPEROBYGDEN

Bild 134 Sopperobygden inom röd avgränsning

Sopperobygden omfattas av del av den östra kommundelen. Området består av byarna Övre och Nedre Soppero, Lannavaara, Silkkimuotka och Tuolpukka. En stor del av bygden består av skogsbruksmark (GS) som innefattar intressen för skogsbruk, rörligt friluftsliv, rennäring, viss fritidsbebyggelse, turism. Del av Torneträsk-Soppero fjällurskogsreservat ingår även i bygden liksom norra delen av Lainio älv.

Bygden ligger nordost om Kiruna centralort, öster om Rostu fjällområde. Avståndet mellan Kiruna centralort och Nedre Soppero som ligger centralt i bygden är ca 12 mil. Övre och Nedre Soppero samt Silkkimuotka är lokaliserade kring väg E45. Viikusjärvi ligger vid gränsen mot Pessinki naturreservat men inom obrutet fjäll.

Antalet permanentboende i bygden har minskat.

Merparten av bebyggelsen i bygden består av permanentbostäder och fritidshus, men det finns även service och turism i de större byarna. I Lannavaara finns även ett nunnekloster.

Utveckling

Utvecklingsmöjligheter/tillväxt

Bygden har goda förutsättningar för fortsatt utveckling av turismen. Utvecklingen av turistverksamhet pågår i Lannavaara. Behovet av mark för bostäder bör följas upp.

I området finns fina fiskemöjligheter, främst i Lainioälven. Fisketurismen kan komma att öka.

Inom en del av området (GS) bedrivs skogsbruk och förädling av skogsprodukter kan vara en framtida möjlighet.

I Huornaisenvuoma finns ett område med mineralfyndigheter. Zink, bly, koppar och karbonat har påträffats. En eventuell framtida brytning kräver infrastruktur i form av vägar och elektricitet till fyndigheten och innebär också ett antal arbetstillfällen för bygden.

Efterfrågan på helikopterplats i Lannavaara bör utredas vidare.

Det finns planer på utbildning inom hydrokopter.

Mark- och planberedskap

Efterfrågan på ny bebyggelse är begränsad, men är störst i Lannavaara och Övre Soppero. Tre

bygglovsansökningar för fritidshus har inkommit under året 2015-2016 i Övre Soppero och i Lannavaara har en ansökan om nybyggnad av fritidshus inkommit. I övrigt har ansökningar om nätstationer, ändrad användning, tillbyggnad och garage inkommit inom bygden (2015-2016).

Det finns mycket begränsat med detaljplaner i bygden. Del av området ingår i områdesbestämmelse för Esrange. Sopperogården i Övre Soppero är detaljplanelagd och har en mindre byggrätt kvar.

0

In document ÖVERSIKTSPLAN 2018 (Page 185-189)

Related documents