Som tidigare nämnts omgärdas revisionen i Spanien och Sverige av internationella organisationer som påverkar och i många fall harmoniserar revisorernas arbete bland annat genom officiell normbildning och debatter. De mest betydande organisationerna i den internationella revisionsmiljön är FEE, IFAC och EU. Nedan presenteras dessa organisationer i korthet.
Fédération des Experts Comptables Européens (FEE)
FEE är en europeisk branschorganisation som skapades 1987. Det var dock en sammanslagning av två andra organisationer, Union Européenne des Experts Comptables, Economiques et Financiers (UEC) och Group d’Etudes som verkat sedan 50-talet. FEE består av representanter för 44 olika nationella branschorganisationer från 32 olika länder, däribland samtliga 25 EU-medlemsstater och det totala antalet
medlemmar uppgår till ungefär 500 000 personer. Organisationen arbetar bland annat med revisionsfrågor och för en aktiv dialog på både europeisk nivå genom EU och på global nivå genom International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB, se avsnitt om IFAC nedan). På så sätt bidrar de genom sitt arbete till den pågående utvecklingen av harmoniserade revisionsstandarder både inom EU och globalt. (FEE, 2005)
FEE ser själva sin roll som att främja samarbetet mellan de olika branschorganisationerna i Europa samt att söka påverka och informera om nyheter inom yrkesområdet. De vill vara den enskilda organisation som kan föra gemensam talan inför EUs institutioner samt representera det europeiska revisionsyrket internationellt. (FEE, 2005) Tack vare att de representerar de viktigaste branschorganisationerna i Europa besitter de också både kunskap och makt att förändra. FEE är också de som står i kontakt med marknaden och känner den bäst, det bidrar till att deras ord väger tungt i revisionsdebatten. (Yubero, 2002)
The International Federation of Accountants (IFAC)
IFAC är en global branschorganisation för redovisning och revision, som bildades 1977. Den har 163 nationella medlemsorganisationer utspridda i 120 länder och det totala medlemsantalet uppgår till ungefär 2.5 miljoner personer. Dess mål är bland annat att stärka redovisnings- och revisionsyrket globalt genom att utveckla och uppmuntra till harmonisering av högkvalitativa standarder. (IFAC, 2005)
Under IFAC ligger IAASB vars uppgift är att utveckla globala revisionsstandarder (ISA) samt att arbeta för att dessa standarder accepteras och integreras i de nationella reglerna för att få till stånd en harmonisering av revisionen globalt. Genom harmoniseringsarbetet vill de säkra revisionskvaliteten för att öka förtroendet för revisionsyrket. IAASBs styrelsemedlemmar väljs av medlemsorganisationerna och i styrelsen finns även representanter från världens fyra största revisionsbyråerna, de så kallade ”Big 4”. (IAASB, 2005)
Utvecklingen av normerna sker med jämna mellanrum, och det pågår ständigt projekt som utreder var förbättringar kan göras. Resultatet av projekten publiceras sedan för att medlemsorganisationer, reglerande myndigheter och andra intressenter ska få tillfälle att skicka in sina kommentarer innan beslut tas om eventuella förändringar. Vid en genomgång av de kommentarer som de nu pågående samt de nyligen avslutade projekten fått återfinns många inlägg från bland annat FAR, FEE, Big 4 och även något från EU medan de spanska organisationerna lyser med sin frånvaro. (IAASB, 2005)
Europeiska Unionen
En av grunderna till bildandet av det som idag är EU var att harmonisera den ekonomiska aktiviteten mellan medlemsstaterna. Med detta i åtanke är det inte konstigt att det idag även arbetas för en harmonisering av revisionsnormerna. (Yubero, 2002) EU har staterat olika bolagsrättsliga direktiv som gemensamma normer för medlemsländerna. Det finns inget enskilt direktiv som reglerar revisionen inom EU men den påverkas av de fjärde, sjunde och elfte direktiven. Dessa handlar emellertid mest om redovisningsfrågor och det mest betydelsefulla direktivet i detta sammanhang är istället det åttonde så kallade revisorsdirektivet (84/253/EEC). Häri bestäms de krav som ska ställas på en revisor eller en revisionsbyrå för utförandet av lagstadgad revision samt föreskriver bland annat att offentliga listor ska finnas över samtliga behöriga revisorer (FAR, 1999)
På uppdrag av EU publicerades i mitten på 90-talet en grönbok om revisorns roll, ställning och ansvar. I den stöds vedertagandet av de standarder som fastställs genom IFAC med tanke på att mer och mer handel skedde över gränserna, inte bara inom Europa. Boken behandlar även revisorns funktion, civilrättsliga ansvar samt revision över landsgränserna. Sedan publikationen har fler steg tagits mot en harmonisering av revisorsyrket. Ett av dessa viktiga steg var skapandet av EUs revisorskommitté år 1998. (Yubero, 2002) Kommitténs arbete har hittills bland annat bestått i att ta fram gemensamma regler för kvalitetskontroll av revisorer och minimistandarder för revisorernas oberoende i EU i enlighet med förslagen i grönboken. Kommittén initierade vidare en översyn av EUs bolagsrättsliga direktiv, inklusive ovan nämnda revisorsdirektiv. (EU Ref. IP/05/1249, 2005)
Utredningen av det åttonde direktivet resulterade i september 2005 i skärpningar som ska leda till en mer rigorös och etisk revision i framtiden. Det ställer också krav på användandet av internationella revisionsstandarder och anger kriterier för offentlig kontroll och revisorns oberoende. Beslutet att skärpa reglerna påverkades av nyliga företagsskandaler såsom Parmalat och Ahold som underminerat förtroendet för revisorskåren samt är ett led i det pågående harmoniseringsarbetet av revisionen. (EU Ref. IP/05/1249, 2005). Ändringarna i direktivet bär enligt FARs generalsekreterare Dan Brännström (2004) även tydliga influenser av den amerikanska SOX som redogörs för i följande avsnitt. EUs nya åttonde bolagsdirektiv beräknas vara infört i svensk lag under våren 2008 (Larsson, 2005).
Andra influenser
Revisionen påverkas i hög grad av vad som sker inom redovisningsnormerna och den mest signifikativa förändring i senare tid är SOX. Det är ett regelverk för bolag noterade på de amerikanska börserna NYSE och NASDAQ och syftet med regelverket är att minska risken för både felaktig rapportering och bedrägerier samt bidra till en förbättrad transparens av företags finansiella rapportering och ställning. I Europa utvärderas för närvarande hur en motsvarighet till det amerikanska regelverket ska se ut.
Den del av regelverket som kräver mest resurser för bolag att anpassa sig till benämns section 404. Kravet innebär i korthet att bolag ska kunna påvisa att de har ändamålsenligt designade och fungerande interna kontroller för att säkerställa att inga materiella fel uppkommer i resultat- och balansräkning. Vidare ska bolagen kunna presentera dokumentation av vilka ställningstaganden och övervägningar som gjorts samt vilka tester som genomförts för att säkerställa nämnda design och funktionalitet. Bolagen ska också presentera vilket ramverk de valt som utgångspunkt för styrning och utvärdering av sin interna kontroll. Processer som vanligtvis inkluderas i arbetet är inköp, lön, produktion, intäktscykeln, bokslut och rapportering. Kritiken mot akten gäller strukturen och den stora fokusering som nu råder som tros kunna leda till en oproportionell uppmärksamhet på internkontrollfrågor. (Sjö, 2005)