Nuläge

Fyra av de fem intervjuade verksamheterna har en kunskap om delar av teknikerna som ingår i Industri 4.0 och tre av de dem använder delar utav tekniken som ingår i Industri 4.0. Däremot har bara två av dem en grundläggande kunskap utav konceptet Industri 4.0. Det visar på att det rimligtvis finns en bristande kunskap i terminologin för konceptet Industri 4.0, inte själva teknologin som ingår i Industri 4.0. Vad beror det på? Det kan rimligtvis bero på att delar utav konceptet idag inte är fullständigt utvecklat, stora delar av den teknik som ingår i Industri 4.0 existerar inte än. Det är närmre till hands och mer realistiskt att titta på de tekniker som existerar och som bevisat kan förbättra verksamheternas distributionskedja. Delar av Industri 4.0 existerar och används i många organisationer, vi tror att det här är anledningen till varför verksamheter har en större kunskap utav de tekniker som ingår i konceptet än konceptet i sig. En annan anledning vi tror är grunden till den bristande kunskap om Industri 4.0s terminologi är att konceptet är svårt att få en klar bild utav. De olika definitionerna som kompetensintervjuobjekten presenterade är snarlika, men de skiljer sig en aning och fokuserar på lite olika områden. Även artikeln skriven av Hofmann & Rüsch (2017) förklarar att det inte finns en klar definition utav konceptet och att det är svårt att definiera. Eftersom det inte har en klar definition tror vi att det kan vara bidragande till okunskapen som råder. Om inte ens forskare och akademiker är överens om hur konceptet ska definieras kan det i sin tur vara svårt för arbetstagare på verksamheterna att få inblick och förståelse utav Industri 4.0.

I frågeställningen undrade vi ifall Industri 4.0 används i verksamheters distributionskedjor i Norrbotten idag. I resultatet utav verksamhetsintervjuerna framkom det att utav det intervjuade verksamheterna använder ingen ett fullskaligt Industri 4.0. Anledningen är som tidigare nämnt att konceptet innehåller tekniker som inte utvecklats ännu.

En fråga som väckts under arbetets gång är ifall Industri 4.0 ens är intressant för verksamheter. Två av de tre kompetensintervjuobjekten förklarar i sina intervjuer att Industri 4.0 är ett naturligt steg som sker, det är den tekniken som ingår i Industri 4.0 som bidrar till utveckling, inte konceptet i sig. En av kompetensintervjuerna, Johansson (2018), säger också att ungefär samma koncept gick under Lean och att Industri 4.0 har ett lite större teknikfokus. Med det

33 menar han att Industri 4.0 i grund och botten är ett förbättringsarbete som syftar till att effektivisera verksamheten och minska slöserier, vilket är vad Lean också vill uppnå. I Industri 4.0 fokuserar konceptet dock mer på tekniken för att uppnå det här. Han förklarar att Industri 4.0 är inte något revolutionerande i sig utan bara en mjuk övergång där nya tekniker kommer spela roll för hur verksamheter arbetar. Ser vi exempelvis på LKAB så använder de sig utav en variant utav Industri 4.0 som de kallar för LKAB 5.0. Marklund (2018) förklarar att det inte är något nytt att verksamheter gör varianter på koncept. Lean har utvecklats och vad Lean är skiljer sig idag åt beroende vem man pratar med. Volvo har sitt Lean (Volvo Production System) och likaså Scania (Scania Production System). Ur Industri 4.0 börjar det redan nu växa fram snarlika koncept där Marklund (2018) exemplifierar Procurement 4.0, eller som vi precis tagit upp LKAB 5.0. Med andra ord är det kanske inte just konceptet Industri 4.0 som är intressant, utan vad som faktiskt är intressant är teknikerna bakom det, och de olika koncepten är samlingar av olika tekniker med olika namn.

5.3 Framtid

Som beskrevs i tidigare del, är det i dag inget bolag som fullständigt arbetar med Industri 4.0 i sin distributionskedja. Vi ser däremot att alla verksamheterna tänker på hur det skall förbättra sina distributionskedjor, både internt och externt. SSAB som exempel är medveten om att deras branschs distributionskedja ligger efter i utvecklingen jämfört med andra branscher. Det kan bero på att branschen inte har varit under lika hård press från andra konkurrenter som till exempel detaljhandeln. Vilket gör att verksamheter inte har köpt eller implementerat lösningar för att förbättra sin distributionskedja. Precis som alla andra intervjuade verksamheter driver de ändå utvecklingsprojekt, däremot sker förändringen ett steg i taget och inte över en natt. Johansson pratar också om förändringshastigheten hos olika verksamheter och branscher, att olika branscher och delar av verksamheter kommer att reagera och ställa om sig olika snabbt på förändringen. Han tror att distributionskedjan kommer att vara en av det första delarna av verksamheterna som kommer att förändras av Industri 4.0. Vilket kan vara rimligt med tanke på att distributionskedjan är väldigt driven av realtidsinformation, något som idag går att möjliggöra med hjälp av IoT, molnverksamheter och Big Data. Det finns andra delar av Industri 4.0 som inte är fullständigt utvecklade än, vilket gör att företag inte kan nyttja de lösningarna till fullo. Exempelvis på sådana delar är ”Horizontal and Vertical system integration”, ”Autonomous robots” eller ”Additive manufacturing”. Delar av teknikerna existerar men inte i den utsträckningen som krävs för att kunna implementeras i full skala.

34 Både Johansson och Marklund tror att det kommer komma till ett stadie där verksamheter måste ”adapt or die” som de kallar det. Tekniken som driver förändringen kommer att vara så vital för verksamheter att de företagen som inte hänger med i svängarna kommer ha svårt att konkurrera. Det tror vi är ett rimligt tankesätt, däremot stämmer det överens med ett flertal andra tekniska förändringar som har skett innan. Ett exempel, i många branscher kan verksamheter som idag inte använder datorer inte heller existera i dagens samhälle. Det är bara en naturlig utveckling av samhället, där tekniken bakom Industri 4.0 kommer att vara nödvändig för att kunna konkurrera. Företagen i regionen verkar väldigt medvetna om att det är så här, LKAB undersöker hela tiden nya sätt att arbeta, nya sätt att förbättra sin egen verksamhet. Många förändringar bland verksamheterna tar lång tid, men förändringen sker kontinuerligt.

Ett problem som vi ser med Industri 4.0 och tekniken bakom den är bristen på standard. Både Marklund (2018), Johansson (2018) och Juntti (2018) har pratar om att en standard är en förutsättning för att Industri 4.0 i distributionskedjan skall fungera. Vill verksamheter integrera sin distributionskedja mellan kunder och leverantörer behöver verksamheterna använda samma system eller kunna dela information smidigt mellan parterna. Det lyfter frågor som vilken standard som verksamheter ska använda? Ska verksamheter utveckla sin egen eller skall det finnas en universell standard? Om verksamheter etablerar en egen standard för sin distributionskedja kan det bli svårt för kunder och leverantörer att byta ut varandra, det kan krävas en dyr kapitalinvestering att installera och upprätta ett nytt system för den nya kunden/leverantören. Det kan bli likt verksamheter som använder ett affärssystem, till exempel SAP, Oracle eller Microsoft Dynamics. Att byta affärssystem kostar väldigt mycket pengar och vi antar att verksamheter gärna inte gör det om det inte sparar i längden på bytet. Även då kan det finnas en tröskel för bytet. Samma sak tror vi behöver diskuteras med Industri 4.0. Det lyfter frågor om ”öppet protokoll” vs ”stängt protokoll”. Ett system som är öppet för modifikation kanske är mest praktiskt att arbeta med, gör det lättare för verksamheter att arbeta med varandra, men det kan också ge en högre potential för cyberattacker. Medan ett slutet system kan vara bäst rent internt, men det kan försvåra det för verksamheten att byta ut en leverantör, kund och så vidare. Johansson (2018) lyfter också att den som är först med systemet ofta sätter normen, att det kan ta för lång tid att gå via stora internationella organisationer för upprättelsen av ett system. Det är därför intressant att följa om det är en verksamhet som kommer utveckla en standard för systemen, EU eller någon annan internationell organisation. Det kan till och med resultera i att varje land har sin egna standard för sitt system. Det kan dras likheter till ISO 9001, att det behövs ett organ vars mål är att upprätta ett sätt för organisationer att arbeta.

35

6 Slutsatser

Den primära möjligheten för distributionskedjor är möjlighet att knyta alla delar av den närmare, information kan färdas fortare än tidigare, verksamheter kan decentralisera beslut och låta dem tas direkt. Det resulterar i att verksamheter blir snabbare, mer benägna att kunna anpassa sig efter kunders krav samt ha en mer exakt bild av vad som behöver produceras/levereras, vilket blir kostnadseffektivt. De två största riskerna som vi ser med Industri 4.0 inom distributionskedjor är datasäkerhet och en brist på standard. Verksamheterna måste kunna skydda information om sig själva, kunder och leverantörer samtidigt som de bibehåller fördelarna. Det resulterar i att datasäkerheten måste kontinuerligt förbättras samtidigt som andra tekniker utvecklas. Den andra risken vi ser är bristen på standard för verksamheters system. Om Industri 4.0 skall bli fullständigt implementerat hos verksamheter behövs en standard så att verksamheter kan koppla ihop exempelvis kunder, leverantörer och producenter. Om verksamheter har olika standarder för sina system kan inte kommunikationen ske mellan deras system. Det resulterar i en stor kapitalinvestering att byta ut delar av distributionskedjan mot nya leverantörer och kunder. Därför måste det finnas ett system som tillåter kommunikation mellan olika verksamheter.

Denna undersökning har visat att det generellt finns en dålig kunskap i terminologin rörande Industri 4.0 i Norrbotten. Orsakerna till det anser vi beror delvis på att det inte finns en tydlig definition. Akademiker och forskare har svårt att enas om en definition, vilket vi tror försvårar för företagsledare att förstå och sätta sig in i Industri 4.0. En annan bidragande faktor anser vi är att delar utav tekniken inte är utvecklade, det medför att det inte existerar någon verksamheter som fullständigt implementerat Industri 4.0 idag. Vi tror att det är närmare till hands för verksamheter att se på tekniker som har lyckade exempel jämfört med visionskoncept som Industri 4.0, det finns en vision om hur saker och ting väntas fungera men inga exempel på framgångssagor. Däremot finns flera exempel på verksamheter i regionen som använder delar utav det. Till skillnad från Industri 4.0 så finns det kunskap hos de intervjuade verksamheterna om vissa tekniker som ingår. Verksamheters kunskap och hur de arbetar mot Industri 4.0 varierar mycket, de mest aktiva är LKAB som tagit fram ett koncept, LKAB 5.0 som liknar Industri 4.0. Det visar på att det existerar aktivt arbetet mot Industri 4.0 i regionen mot utvecklingen som väntas ske.

Det finns idag en kontinuerlig teknisk utveckling inom Regionen. Industri 4.0 benämns inte direkt utav företagen däremot arbetar verksamheter aktivt med att undersöka möjligheter och faktiskt implementera delar av industri 4.0 tekniken. Det är förtillfället svårt att säga inom

36 vilken tidsram verksamheter i regionen förväntas använda Industri 4.0 rakt av. Mycket på grund av att det idag finns brister i tekniken. Det enda vi kan fastställa är att verksamheterna verkar medvetna om att teknisk förändring är ett krav för att hålla sig konkurrenskraftig och i framkant inom sina områden. Marklunds och Johanssons ”adapt or die” verkar vara ett faktum för de intervjuade verksamheterna.

37

Referenser

Barreto, L., Amaral, A., & Pereira, T. (2017). Industry 4.0 implications in logistics: an overview. Manufacturing Engineering Society International Conference (pp. 1245-1252). Vigo, Spain: Elsevier B.V.

Beamon , B. M. (1999). Measuring Supply Chain Performance. International Journal of

Operations & Production Management, 19(3), 275-292.

doi:https://doi.org/10.1108/01443579910249714

Beamon, B. M. (1999). Measuring supply chain performance. International Journal of

Operations & Production Management, 275-292.

Bergman, B., & Klefsjö, B. (2012). Kvalitet från behov till anvädning. Studentlitteratur AB. Björnström, A. (2018, April 19). Logistikchef LKAB, VD LKAB malmtrafik. (F. Gustafsson,

& J. Bråtendal, Interviewers)

Bladfält, D. (2018, April 23). Divisionschef Logistik. (F. Gustafsson, & J. Bråtendal, Interviewers)

Coleman, A. (2017, 25 08). How To Make Blockchain And IOT A Reality In Industry 4.0. Retrieved from iotone: https://www.iotone.com/guide/how-to-make-blockchain-and-iot-a-reality-in-industry-4.0/g995

Erikshammar, J. (2018, April 14). (J. Bråtendal, & F. Gustafson, Interviewers)

Gerbert, P., Lorentz, M., Rüssmann, M., Waldner, M., Justus, J., Engel, P., & Harnisch, M. (2015, 4 9). Industry 4.0: The Future of Productibity and Growth in Manufacturing

Industries. Retrieved from Boston Consulting Group:

https://www.bcg.com/publications/2015/engineered_products_project_business_indust ry_4_future_productivity_growth_manufacturing_industries.aspx

Gorecky, D., Schmitt, M., Loskyll, M., & Zühlke, D. (2014). Human-machine-interaction in the industry 4.0 era. Industrial Informatics (INDIN), 2014 12th IEEE International

Conference on (pp. 289-294). Porto Alegre, Brazil: IEEE.

doi:10.1109/INDIN.2014.6945523

Granberg, J. (2018, April 16). Inköps och Logistikchef på Polarbröd AB. (F. Gustafsson, & J. Bråtendal, Interviewers)

Gregor, T., Krajcovic, M., & Wiecek, D. (2017). Smart Connected Logistics. International

scientific conference on sustainable, modern and safe transport (pp. 265-270).

Elsevier.

He, W., Tan, E. L., Lee, E., & Li, T. (2009). A solution for integrated tack and trace in supply chain based on RFID & GPS. In Emerging Technologies & Factory Automation (pp. 1-6). IEEE Conference.

Hofmann, E., & Rüsch, M. (2017). Industry 4.0 and the current status as well as future prospects on logistics. Computers in Industry, 23-24.

38 Jacobs, R. F., & Chase, R. (2014). Operations and Supply Chain Management. McGrawHill

Education.

Johansson, J. (2018 , April 18). (J. Bråtendal, & F. Gustafson, Interviewers)

Johansson, J., Abrahamsson, L., Bergvall Kåreborn, B., Fältholm, Y., Grane, C., &

Wykowska, A. (2017). Work and Organization in a Digital Industrial Context. 281-297.

Juntti, L. (2018, April 20). Director of External Logistics på SSAB. (F. Gustafsson, & J. Bråtendal, Interviewers)

K. Alicke, D. Rexhausen & A. Seyfert. (2016). Supply Chain 4.0 in consumer goods. pp. 1-11.

Lasi, H., Fettke, P., Kemper, H.-G., Feld, T., & Hoffmann, M. (2014). Industry 4.0. Business

& Information Systems, 239-242.

Lee, E. A. (2008). Cyber Physical Systems: Design Challenges. Object Oriented real-time

distributed computing (isorc), 363-369. doi:10.1109/ISORC.2008.25

Lee, H. L., Padmanabhan, V., & Whang, S. (1997). Information Distortion in a Supply Chain: The Bullwhip Effect. Management Science, 546-558.

Marklund, T. (2018, April 17). (J. Bråtendal, & F. Gustafson, Interviewers)

Maslaric, M., Nikolicic, S., & Mircetic, D. (2016). Logistics Response to the Industry 4.0: the Physical Internet. De Gruyter Open, 511-517.

Mentzer, J. T., DeWitt, W., Keebler, J. S., Min, S., Nix, N. W., & Smith, C. D. (2001). Defining Supply Chain Management. Journal of business Logistics.

Pfohl, H.-C., Yahsi, B., & Kurnaz, T. (2015). The Impact of Industry 4.0 on the Supply Chain. Innovations and Strategies for Logistics and Supply Chains, 29.

Russom, P. (2011). Big Data Analytics. TDWI Best Practices Report.

Strange, R., & Zucchella, A. (2017). Industry 4.0 Global Value Chains and International Business. MULTINATIONAL BUSINESS REVIEW, 174-184.

Tjahjono, B., Esplugues, C., Ares, E., & Pelaez, G. (2017). What does Industry 4.0 mean to Supply Chain? Manufacturing Engineering Society International Conference (pp. 1175-1182). Vigo (Pontevedra), Spain: Elsevier B.V.

Want, R., Schilit, B. N., & Jenson, S. (2015). Enabling the internet of things. Computer, 28-35.

Witkowski, K. (2017). Internet of Things, Big Data, Industry 4.0 - Innovative Solutions in Logistics and Supply Chains Management. Procedia Engineering, 763-769.

Vokurka, R. J., Zank, M. G., & Lund lll, M. C. (2002). Improving Competitiveness Through Supply Chain Management: A Cumulative Improvement Approach. Competitiveness

Review: An International Business Journal, 12(1), pp. 14-25.

39 Zhao, M., Kumar, A., Ristaniemi, T., & Chong, P. H. (2017). Machine-to-Machine

Communcation and Research Challenges: A Survey. Springer Science+Business

Media, 3570-3582. doi:10.1007/s11277-017-4686-1

Öberg, S. (2018, April 23). Logistikdirektör på Smurfit Kappa. (F. Gustafsson, & J. Bråtendal, Interviewers)

40