För närvarande har 18 SVF fastställts och fem av dessa infördes 2015.
Beskriv nuläget för de fem SVF som landstinget implementerade under 2015 och beskriv också om utredningsgången fungerar som planerat?
Har det förändrade arbetssättet för dessa stabiliserats? Om inte, vilka utmaningar kvarstår?
Hur har landstinget arbetat med resultatet utifrån de nationella mätpunkterna för de SVF som infördes 2015?
De första fem SVF som infördes under 2015 har varit igång i över ett år. Ett fortsatt arbete har bedrivits både på en övergripande nivå samt inom verksamheter som direkt berörs av
respektive SVF. Övergripande områden rör sig primärt om insatser inom diagnostikområdet som patologi och radiologi, säkrande och samordning av fungerande koordinatorsfunktion samt återkommande kommunikation och information till berörda vårdgivare om SVF.
Kommunikations- och informationsbehovet till samtliga berörda vårdgivare – inte bara primärvård utan även specialistvård, slutenvård, och akutsjukvård med avseende på SVF och välgrundad misstanke ses fortfarande som den enskilt största utmaningen.
Uppgiften att säkra och registrera de nationella mätpunkterna har krävt mycket resurser och tid.
Oklarheter upplevs när det gäller tolkning av vilka koder som skall sättas och registreras i vissa förlopp. Det har förekommit patienter inom samtliga förlopp även om registrering för start av SVF har saknats för en del.
Patologi
Regionalt centrum för patologi och cytologi (RKC) i SLL har ett övergripande regionalt ansvar för SVF inom patologi och samarbetar med Karolinska universitetslaboratoriet (KUL) och ytterligare två privata aktörer. Då samtlig patologi och cytologi från Region Gotland analyseras i SLL hänvisas till SLL:s redovisning med avseende på genomförda och pågående
förbättringsåtgärder.
För Region Gotlands del har ett arbete pågått för bättre koordinering och logistik av prover för patologi och cytologi dels för att optimera transport till KUL eller Aleris utan dröjsmål, dels med hänsyn till veckodag så att proverna inte anländer till KUS inför en helg.
Sammanfattningsvis upplevs patologin idag inte som den flaskhals som en gång befarades.
Radiologi
I Region Gotland finns en röntgenenhet belägen på Visby Lasarett. I samband med införande av 2015 års SVF tillskapades två lediga DT tider dagligen vilket initialt motsvarade behovet.
Under 2016 har en befintlig äldre DT ersatts med två nya DT med möjligheterna till mer avancerad diagnostik. Den idag fördubblade kapaciteten bedöms mer än väl räcka till för att tillhandahålla lediga tider för samtliga nu införda och kommande SVF.
PET-CT utförs inte på Gotland utan patienterna remitteras till Karolinska sjukhuset. Ett arbete i SLL pågår för att säkra regionala ledtider inom ramen för SVF, se SLL:s redovisning med avseende på genomförda och pågående förbättringsåtgärder.
Koordinatorsfunktion
Koordinatorsfunktion är inrättad för samtliga hittills införda förlopp och ses som en
framgångsfaktor både när det gäller att SVF fungerar och stöd för att rätt kodregistrering sker.
Den kirurgiska verksamheten på Visby lasarett med ingående urologi och bröstcancer ansvarar för totalt 10 av hittills införda 18 SVF (3/5 2015 respektive 7/13 2016) vilket har inneburit en hög belastning med stora utmaningar. Ett projekt med start 2015-10-01 för att införa
koordinatorsfunktionen på kirurg- och urologmottagningen fick avbrytas 2016-08-31 efter att utvärdering visade på brister och otydlighet i rollen framförallt på grund av oklarheter i gränsdragning mot kontaktsjuksköterskeuppdraget och begränsade möjligheter att
sammanhållet följa patienterna över tid, men även oklarheter kring registrering av SVF koder.
Med anledning av detta har två medicinska sekreterare anställts på kirurgmottagningen med 50% tjänstgöringsgrad för kirurgi respektive 50% för urologi och bröst med renodlad koordinatorsfunktion . Utbildning för dessa är inplanerad liksom att ingå i det regionala koordinatorsnätverket med RCC Stockholm-Gotland och SLL.
Koordinatorsfunktionen för de resterande SVF har implementerats tillsammans med
kontaktsjuksköterskefunktionen på respektive specialistmottagning på Visby Lasarett. Inom flera av dessa SVF (AML, Huvud-och halscancer, Maligna lymfom, Primär hjärntumör,
Levercancer, Äggstockscancer, Myelom samt Allvarliga ospecifika symtom) är det totala årliga antalet patienter med diagnos inom Region Gotland lågt vilket inte motiverar ett behov av att särskilda koordinatorer för dessa processer anställs.
Samordnande kontaktsjuksköterskor
Ett regionalt projekt med samordnande kontaktsjuksköterskor som startade under 2015 har fortsatt under 2016. Projektet omfattar övre GI, huvud- hals, hematologisk cancer,
gynekologisk cancer samt prostatacancer.
För Region Gotlands del har, med stöd från RCC Stockholm-Gotland, en övergripande kontaktsjuksköterska anställts inom ramen för projektet för att utveckla funktionen. Ett arbete har pågått med att särskilja kontaktsjuksköterskans och koordinatorns roller samt upprättande av Min vårdplan, MVP, för samtliga patienter för att öka patientens delaktighet och möjlighet
att göra aktiva val. Detta innebär att koordinatorerna i flera fall kommer att starta upp MVP och att kontaktsjuksköterskan och läkaren därefter kompletterar med uppgifter.
Nuläge för SVF förloppen införda 2015
Akut Myeloisk Leukemi
SVF för AML är infört i Region Gotland och planerade åtgärder har genomförts. Ledtiderna låg redan innan införandet inom de fastställda. Bland annat har rutin införts att patienter med välgrundad misstanke inte genomgår lokal benmärgsundersökning för diagnostik utan överförs direkt till Karolinska för fortsatt diagnostik för att vinna tid. Koordinatorsfunktion har införts på hematologmottagningen.
Cancer i urinblåsa och nedre urinvägar
Det har förelegat ett oväntat stort inflöde av patienter som har remitterats in för
hematuriutredning enligt SVF. Troligen har en utvidgad indikation för utredning av hematuri i samband med vårdförloppets införande en betydelse för detta. Från januari till och med april månad 2016 motsvarade antalet patienter som remitterats in för SVF utredning det antal som tidigare utreddes under en 12 månadersperiod.
Det stora inflödet av utredningar enligt SVF har medfört en del undanträngningseffekter avseende övrig cystoskopiverksamhet vilket har medfört att det i perioder har fått genomföras elektiva cystoskopier under helger för att minimera undanträngningseffekten.
Region Gotland saknar idag fast anställda urologer efter att en ordinarie urolog under året gått i pension. Den urologiska verksamheten upprätthålls idag genom konsulter från Karolinska och vikarierande läkare Detta medför stora svårigheter när det gäller kontinuitet med tillgång till urolog inom all urologisk verksamhet inklusive berörda SVF där ledtiderna i perioder sannolikt inte har kunnat hållas.
Prostatacancer
Från 1 oktober 2015 t.o.m. 24 oktober har 2016 har 49 patienter hunnit handläggas och
avslutas. Ledtider har preliminärt kunnat hållas bättre inom ramen för SVF jämfört med cancer i urinblåsa och nedre urinvägar troligen pga att handläggningen inte är lika utrustnings- och lokalberoende som cystoskopiverksamhet. Den lokala vårdkedjan är jämfört med t.ex. SLL mindre komplex med endast en vårdgivare. Inklusionskriterierna för SVF prostatacancer kan uppfattas som mer komplexa och inte lika distinkta som för cancer i urinblåsa och övre
urinvägar. vilket har inneburit att ett antal SVF-remisser inte uppfyllt kriterierna för välgrundad misstanke.
Ett regionalt arbete för att förbättra kvaliteten inom patologi med att ta fram en standardiserad biopsimall samt en mall för standardiserade PAD-svar pågår inom SLL. Ett liknande arbete för att standardisera MR vid prostatacancerdiagnostik har även inletts.
De hittills införda SVF inom det urologiska området i kombination med den rådande bristen på urologer inom Region Gotland har under året medfört ökande undanträngningseffekter inom det urologiska området när det gäller återbesök men också generellt med avseende på icke malign urologi.
Huvud- halscancer
SVF Huvud- halscancerprocessen har successivt förbättrats efter införandet av SVF i oktober 2015. Fungerande koordinator- och kontaktsjuksköterskefunktioner ser till att patientflödet optimeras. En rehabgrupp har bildats med tandläkare, logoped, dietist, sjukgymnast samt patientansvarig ÖNH-läkare.
MDK har startats och utvecklas tillsammans med ÖNH kliniken på Karolinska.
Vissa administrativa svårigheter gällande KVÅ-kodregistering har förelegat, önskemål om ökat administrativt stöd har lämnats för att avlasta idag registrerande läkare.
Remissinflödet har ökat betydligt sedan start av SVF och det är oklart om detta beror på en del av själva SVF-införandet eller om det beror på bristen på ordinarie primärvårdsläkare i
kombination med stort antal hyrläkare.
Kostnaden för patologi har ökat markant som en följd av att alltfler prov tas och att de prov som tidigare skickats till Aleris Medilab nu skickas till KUL för att bättre följa SVF flödet från ÖNH på Karolinska.
Några undanträngningseffekter har hittills inte identifierats.
Matstrups- och magsäckscancer
SVF är infört och planerade åtgärder har genomförts. Samtliga patienter utreds på Visby lasarett och överförs efter MDK till Gastrocentrum på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge för behandling. Under perioden oktober 2015 tom oktober 2016 har totalt 6 patienter inkluderats i vårdförloppet. Koordinatorsfunktion har införts på kirurgmottagning.
De angivna SVF ledtiderna har hållits i alla fall utom ett . Detta kan förklaras av att patienten från början var planerad för neoadjuvant cytostatika men vid förnyad onkologisk bedömning gick till direkt kirurgi.