Nulägesbeskrivning av den mättekniska beredningsprocessen

Den mättekniska beredningsprocessen på Transmission kartlades i huvudsak genom möten, samtal och diskussion med beredare och personer insatta i mätteknik och kvalitetssäkring på företaget. Sammantaget bidrog omkring 17 personer med information till kartläggningen.

Varje artikel som produceras vid avdelningen har en ansvarig beredare. Beredaren utför beredningen av artikeln självständigt men med informell kontakt och i utbyte med andra beredare. Beredning innebär att planera hur artikeln ska tillverkas och där ingår också mätteknisk beredning där planering av hur artikeln ska kontrolleras och kvalitetssäkras ingår.

Beredningsprojekt inleds när underlag överlämnas från konstruktionsavdelningen, då oftast i form av en konstruktionsritning och teknisk beskrivning. Beredaren genomför en beredning och resultatet av det sammanställs i dokument (arbetsbeskrivningar). Det finns ArtHur-dokument med ritningar för varje operationssteg, ArtHur-dokument för vilka verktyg som ska bearbeta artikeln, för riggning av den maskin där operationssteget utförs och för hur artikeln ska mätas för kvalitetssäkring. I de flesta fall av nya beredningsprojekt gäller beredningen ändringar på en befintlig artikel som redan finns i produktion eller på en ny artikel som i stor utsträckning liknar en befintlig artikel. Sällan startar beredningen från noll utan det finns så gott som alltid tidigare beredningar att arbeta utifrån. Fördelen är att erfarenhet från tidigare beredning och processer kan tas tillvara vid beredning för den nya artikeln. Nackdelen med att kopiera tidigare beredning är att fel och brister i beredningen riskerar att ärvas vidare från artikel till artikel utan att utredas.

Underlag från konstruktionsavdelningen kan överlämnas till beredning i olika utvecklingsstadier, så kallade status-stadier, och kompletteringar och ändringar kan komma att göras i ritningsunderlaget allt eftersom arbetet fortskrider.

31

Den information som beredaren tar fram gällande mätteknisk beredning är:

 Ritning med mått som skall mätas.

 Vilka mätverktyg, mätstrategi och mätmetod som skall användas.

 Med vilken frekvens mätning ska genomföras.

I vissa fall finns också information om vilken metod måttet ska mätas med. Ingen information om hur besluten fattats finns tillgänglig eller redovisad i dokumenten. ArtHur-dokumentens uppgift är framför allt att ge tydligt instruktioner åt produktion hur tillverkning och kontroll av artikeln ska gå till. ArtHur-dokumentationen är resultatet av beredarnas arbete som lämnas över till verkstadschef och produktionsavdelningen. Beredaren är den person som har ansvar för att artikelns kvalitet kontrolleras på rätt sätt, på samma sätt som den har ansvar för att artikeln tillverkas på ett bra sätt. Verkstadschefen har ansvar för att kontrollera att beredning (och mätteknisk beredning) har gjorts av beredaren och uppfyller ställda krav, verkstadschefen är däremot inte insatt i hur beredningen genomförts särskilt ingående.

Det underlag som beredaren kan grunda sina beslut på gällande den mätteknisk beredning är framförallt konstruktionsritning och annan tekniskt beskrivning som överlämnats från konstruktionsavdelningen. Utifrån det genomför beredaren en klassning av mått och vilka mått som kan behöva kontrolleras extra noga eller som behöver kontinuerlig mätning för att kunna styra tillverkningsprocessen. Mått delas in i kontrollerande och styrande mått och en uppdelning görs också av vilka mått som är viktiga för slutprodukt och vilka som är viktiga för produktionen.

Klassning av mått och uppdelning kontrollerande/styrande mått görs i praktiken helt efter beredarens erfarenhet eller att beredning från en tidigare artikel kopieras, inget annat erforderligt underlag finns att tillgå. Därefter ska beredaren ta beslut gällande mätverktyg och mätfrekvens.

Val av verktyg beror på hur snävt toleranserna är satta och på vilken klassning måttet har fått. Vid val av mätfrekvens studeras tillverkningsprocessens duglighet och i vilket syfte måttet ska mätas, t.ex. mäts ett mått oftare om det styr processen och mer sällan om det bara är kontroll av ett okritiskt mått i en erkänt stabil process.

Beredarna på Transmission har ingen speciell utbildning i mätteknisk beredning eller i mätteknik.

Beredaren får ofta sin kompetens genom erfarenhet, många av beredarna har ursprungligen jobbat i produktion och har på det sättet lärt känna tillverkningsmetoderna och maskinerna.

Beredarnas arbete bygger i stor uträckning på personlig erfarenhet och tillvägagångssätt att genomföra sitt arbete skiljer sig åt beredarna emellan.

32

Processmodell av nuläget

Modellen över nuläget (Bilaga B) är en visualisering över hur den mättekniska beredningen genomförs på Transmission. Då en stor del av arbetet bygger på tidigare beredningar och erfarenhet hos beredaren har det funnits svårigheter i att visualisera nuläget som en process. Det mättekniska beredningsarbetet genomförs och ett resultat genereras, men det är svårt att se delresultat längs vägen då det ofta endast existerar i mentala anteckningar och funderingar. Hur arbetet är upplagt och i vilken ordning aktiviteter genomförs skiljer sig åt mellan olika beredare.

Uppfattningen är att beredaren ofta påbörjar tankearbetet med den mättekniska beredningen i tidigt skede i förhållande till den övriga beredningsprocessen men att beslut och genomförande sker alltför sent. Detta får till konsekvens att projekt fördröjs i och med att verktyg och mätprogram inte kan tas fram i tid. Att den mättekniska beredningen genomförs sent beror till stor del på bristen av underlag att arbeta utifrån men framförallt på att det finns osäkerhet i hur den mättekniska beredningen borde genomföras. Vid kartläggning av arbetsprocessen fick beskrivningar från olika beredare sammanställas men avvikelser mellan olika personer och olika projekt förekom.

I modellen presenter nuläget av den mättekniska beredningsprocessen i tre faser (se figur 11):

 Identifiera krav på produkten:

 Definiera mätmetod, mätstrategi och val av mätverktyg

 Framtagning av mätfrekvens

Figur 11: Processmodell över dagens mättekniska beredningsprocess på Transmission (Bilaga B)

33

Förklaring av modellen

Tre processpilar beskriver de tre faser som den mättekniska beredningen genomgår. Först identifieras krav på artikeln, därefter definieras mätmetod, mätstrategi och val av mätverktyg.

Framtagning av mätfrekvens kan ske parallellt med den andra processpilen med det är även möjligt att det inträffar både tidigare och senare. Den fyllda gröna rutan presenterar frågeställningar som besvaras i fasen. Rutorna med grön ram presenterar aktiviteter och handlingar som genomförs i processteget, de har ingen inbördes ordning inom sin process.

Rutorna med blå ram innehåller resurser som används vid genomförande av aktiviteterna och handlingarna. De streckade gröna rutorna är aktiviteter som sker ibland och de rutorna med blå ram som är tomma betyder att aktiviteten genomförs utan underlag. Orangea rutor beskriver resultatet av processen. (se figur 12)

Problemområden

Utifrån kartläggningen av nuläget synliggjordes problemområden i dagens mättekniska beredningsprocess. Det kan t ex konstateras att, där ingen information står i den blåa resursrutan, saknas underlag för att genomföra aktiviteten och beslut fattas endast utifrån beredarens erfarenhet eller kopieras från tidigare beredningar (se Bilaga B). De problemområden som identifierats är:

 Brist på resurser/underlag för beslut

 Brist på dokumentation i avseende på

- tydlig och överskådlig sammanställning av beslut - hur beslut har fattats

 Ingen ”röd tråd”

 Bristande kompetens

Figur 12: Teckenförklaring till processmodellen över dagens mättekniska beredning, se Bilaga B.

34

Bristen på underlag och resurser för att fatta beslut leder till osäkerhet i beslutstagandet och det allra vanligaste i nuläget är att kopiera den mättekniska beredningen från en befintlig liknande artikel. Nackdelen med det är att brister i den mättekniska beredningen ärvs till den nya artikeln.

Det är dock svårt att granska den tidigare mättekniska beredningen och se hur välgrundade besluten är då det inte finns dokumentation kring hur besluten tagits. Detta leder till att onödig tid läggs på att identifiera de bakomliggande orsakerna till varför besluten fattats som de gjorts.

Genom en tydligare dokumentation skulle det vara lättare att utveckla arbetet och dra slutsatser utifrån tidigare mättekniska beredningar. Som det ser ut idag finns, i bästa fall, den beredare som tog fram den tidigare mättekniska beredningen kvar på företaget och kan svara på frågor. I annat fall förlitar sig de flesta beredare på att tidigare mättekniska beredning är acceptabelt utförd. När det inte finns någon dokumentation kring hur beslut tagits fram, t.ex. gällande mätfrekvens för ett mått, kan det också vara svårt att motivera en förändring. Om en process uppfattas som ostabil ökas ofta mätfrekvensen, det är däremot ovanligt att dra ner mätfrekvensen om en process verkar stabil. Tendensen är att val av mätstrategi ofta sker utan någon riktig medveten strategi. Det är tydligt att dokumentationen kring den mättekniska beredningen ofta är bristfällig.

En fallstudie gjordes av den mättekniska beredningen för huvudaxel 1907384 (se figur 13), som gjorts extra grundligt i för hållande till normalfallet på Transmission. I detta fall användes en styrplan för dokumentationen av den mättekniska beredningen istället för utspritt i ArtHur-dokument. En styrplan innehåller information om samtliga mått för respektive operation, vilka toleranser som gäller, hur de ska mätas, med vad det ska mätas och med vilken frekvens. Den andra stora skillnaden med detta fall är att beslut kring mått, mätstrategi, mätverktyg och mätfrekvens har fattas tillsammans med en tvärfunktionell grupp där man samlats vid ett flertal tillfällen och diskuterat vilken strategi man ska arbeta efter. Vid fallstudien iakttogs fördelarna med att sammanställa den mättekniska beredningen tydligt och överskådligt i ett dokument. Att ha en överskådlig sammanställning underlättar avsevärt vid kommunikation kring den mättekniska processen vid t.ex. tvärfunktionella gruppmöten och vid framtagning av kravspecifikation för inköp av ny mätutrustning.

Figur 13: Huvudaxel 1907384

35

Det finns ett tydligt syfte med den mättekniska beredningen, den ska skapa en möjlighet att kvalitetssäkra artiklar i produktion. Svårigheterna och bristen på den röda tråden uppstår när syftet med kvalitetssäkringen blir otydligt. På grund av denna otydlighet ges ingen klar bild av vad den mättekniska beredningen ska ge för specifikt resultat. Som nämnts i teorikapitlet av denna rapport har en ett nytt synsätt på mätteknisk styrning/kontroll och kvalitetssäkring vuxit fram de senare åren – mätning ska ske i förebyggande syfte genom kontroller för att kunna göra rätt från början och därmed styra produktionen (se kapitel 3.4). Idag är målet med kvalitetssäkringen på Transmission otydligt;

- Är kontroller till för att leverera godkända artiklar till kund?

- Är kontroller till för att tillverka godkända artiklar?

Detta har lett till oklarheter kring vad den mättekniska beredningen ska resultera i, en oklarhet som påverkar hur arbetet genomförs och vilka underlag som efterfrågas. Hade en röd tråd funnits, från hur kvalitetssäkring används i den dagliga produktionen till vilka underlag beslut fattas utifrån, skapas en tydligare bild av vad som krävs och hur arbetet ska utföras vilket bör resultera i ett bättre resultat. Genom att identifiera den röda tråden kommer en ökad förståelse att uppstå för arbetet genom hela processen. Konstruktören måste redan vid designstadiet vara medveten om hur artikel och ritning ska utformas för att möjliggöra mätning, beredaren måste vara medveten om hur mätning ska ske effektivt och operatörer bör vara medvetna om varför mätning genomförs.

En annan orsak för bristande mätteknisk beredning ligger i otillräcklig kompetens hos beredarna inom mätberedning. Som nämnts tidigare saknar beredare i de flesta fall någon formell utbildning inom mätteknisk beredning. Detta försvårat förståelsen och förmågan att utföra en mätteknisk beredning och kan vara en orsak till att den mättekniska beredningen oftast kopieras från gamla artiklar till nya.