På området står idag kvar tio stycken punkthus av de ursprungliga 16 och ett av de sju skivhusen. Skivhuset vilket ligger närmast Stationsgatan ägs av Bo-denbo och inrymmer idag delar av Migrationsverkets verksamhet vad gäller lägenhetsförmedling. Midgårdarnas Äldreboende och övrig lägenhetsuthyr-ning som bedrivs av Bodenbo finns i de tio punkthusen.
Då flertalet av flerfamiljshusen har rivits finns idag mycket obebyggd mark till förfogande. Här finns plats och goda möjligheter att skapa ett trivsamt områ-de.
Figur 10. Utvecklingsområdet sett från centrum med punkthusen i förgrunden Figur 9. Del av en detaljplan som visar en bro över Bodträsket. Brons placering är
| KAPITEL TRE – STADEN BODEN OCH STADSDELEN PRÄSTHOLMEN 36
Figur 12. Utvecklingsområdet sett från Killingholmen med punkthusen i förgrunden
Figur 13. Skivhuset Figur 11. Skivhuset
| KAPITEL TRE – STADEN BODEN OCH STADSDELEN PRÄSTHOLMEN 37
3.3.2 Hinder
Flertalet inventeringar har gjorts på området och vid en inventering av områ-det (april 2011) sågs att stora delar av områområ-det närmast Bodträsket var blött och de dagvattenbrunnar som fanns i det området inte mäktade med att ta hand om vattnet. Innan eventuell exploatering sker måste marken och vatten-hanteringen ses över.
Sopor och annat skräp fanns att hitta på marken på många ställen i området men framförallt vid skivhuset på Iduns väg. Detta i kombination med ned-klottrade och trasig bänkar, nedgångna lekplatser, odefinierbara gångvägar och stora oanvända ytor bidrar till att området uppfattas som ödsligt och
nedgånget. Figur 14. Skräp utanför ett punkthus
Figur 15. Stora tomma markytor Figur 16. Trasig soptunna och nedklottrad bänk Figur 17. Dagvattenbrunn som inte klarar ta hand om smältvattnet
| KAPITEL TRE – STADEN BODEN OCH STADSDELEN PRÄSTHOLMEN 38
Samtal har förts kring ämnet Prästholmen med ett antal bodensare och där kom bland annat följande upp som bör beaktas vad gäller hinder för plane-ring och eventuellt byggande;
”Jag var med när husen byggdes och husen har olika grundsättningar, inte alla är pålade
och därför har en del hus satt sjunkit. När pålning användes kunde pålarna tryckas ned i marken för hand…” – anonym
”Det sägs att träden aldrig växer sig stora pga. markkvaliteten. Det är för mycket gamla
sopor som hämmar växternas rötter” – anonym
”Det var en stor oljeläcka på 80-90 talet och de fick inte upp ens i närheten av all olja” - anonym
Även om de tre ovanstående citaten är sådant jag fått berättat för mig och som kanske måste tas med en nypa salt, så vittnar detta om att vissa delar av området inte är lämpliga att bygga på, utan åtgärder.
3.3.3 Kvaliteter
Områdets lokalisering med dess närhet till centrum, vatten och friluftsområde skapar goda förutsättningar att utveckla området. Skola och förskoleverksam-heter angränsar till aktuellt utvecklingsområde vilket kan bidra till att området blir ett intressant boendealternativ för barnfamiljer.
I utvecklingsområdet har det stått flertalet flerfamiljshus som idag är rivna. Kvar efter rivningarna finns infrastruktur i form av vägar och VA-ledningar, vilka kan nyttjas vid en eventuell nyexploatering av området.
Om området nyexploateras nyttjas redan ianspråktagen mark vilket ur hus-hållningssynpunkt är bra.
Figur 18. Utsikt från punkthusen
| KAPITEL TRE – STADEN BODEN OCH STADSDELEN PRÄSTHOLMEN 39
3.3.4 Kommunikationer Lokala
Det finns idag ingen lokal busslinje som går in i aktuellt utvecklingsområde. Närmaste busslinje är linje tre med hållplatser vid Prästholmsskolan eller vid Björkelund.
Regionala förbindelser
Idag går ingen regional busslinje in i utvecklingsområdet. Närmaste hållplats för regional busshållsplats är Bodens järnvägsstation.
Bodens järnvägsstation som ligger 1,3 km bilväg från området medger resor inom regionen och resten av Sverige. Vad gäller övriga möjligheter till inrikes-resor men också utrikesinrikes-resor så ligger närmaste flygplats 43 km från utveck-lingsområdet i Kallax, Luleå.
3.3.5 Statistik
2144 personer bor i stadsdelen Prästholmen, vilket är 7,8 % av kommunens totala invånarantal. Av de övriga 35 kommundelarna är det bara Bodens cent-rum och Sanden som har högre invånarantal, 3013 invånare respektive 2287 invånare. (Eriksson S. , 2009)
Prästholmen är också den stadsdel som har flest andel invånare per km2, 1 660,5 stycken. Höga flerfamiljshus medger mindre areal per invånare och detta skulle kunna tyda på att det finns en högre andel höghus i Prästholmen än i övriga delar, men så är inte fallet. Det är i Bodens centrum som flest höghus finns och där ligger andelen invånare per km2 på 1 546,8 stycken (Eriksson S. , 2009). Slutsatsen tas därför att invånarna i Prästholmen har färre grönytor, och mindre tomtmark per person.
Ytterligare statistik som jag anser vara väsentligt att presentera i arbetet är antalet in- och utflyttade i stadsdelen. Statistiken för 2008 visar att antalet inflyttade till Prästholmen är 144 personer och antalet utflyttade uppgår till 210 personer. Jämför man dessa siffror med övriga kommundelar ligger Prästholmen på en 2:a plats vad gäller antalet inflyttade och även på en 2:a plats vad gäller antalet utflyttade. Endast Lundagård/Sveafältet har högre antal in- och utflyttningar. Flyttnettot för Prästholmen ligger på -86 personer och detta är kommunens högsta flyttnetto. (Eriksson S. , 2009)
Statistiken för sammanräknad förvärvsinkomst, medianvärde för kommunin-vånare 20-64 år, visar att Prästholmen ligger på en 29:e plats av kommunens 35 stadsdelar vad gäller högst förvärvsinkomst under året. Med undantag för Centrum och Lundagård/Sveafältet som är två tätortsnära stadsdelar, är
| KAPITEL TRE – STADEN BODEN OCH STADSDELEN PRÄSTHOLMEN 40
ga kommundelar som har lägre förvärvsinkomst än Prästholmen, kommunde-lar belägna med ett längre avstånd till centrum. De tre stadsdekommunde-lar som har högst sammanräknad förvärvsinkomst är Gruvberget, Hamptjärnmoran och Sävastberget. (Eriksson S. , 2009)
3.3.6 Hur har Prästholmen blivit påverkad av sin historik?
Under 70-talet började exploateringen av Prästholmen. Många yngre männi-skor och männimänni-skor med lite lägre ekonomiska möjligheter bosatte sig här, i likartade hustyper som alla var mer eller mindre höga flerfamiljshus.
Prästholmen var från början ett fint område med nybyggda flerfamiljshus och med närhet till både vatten och centrum. Matvarubutik, skola och förskole-verksamhet fanns att hitta i och i direkt anslutning till området. Det fanns generösa grönytor med bland annat en liten fotbollsplan och lekplatser. Efter ett par år blev det större ruljans på antalet in- och utflyttade och området blev känt för att vara stökigt med fester och bråk. Detta medförde i sin tur att en del valde bort Prästholmen som boendealternativ. Samtal som förts med kommuninvånare under examensarbetets gång vittnar om att Prästholmen fortfarande dras med ett mindre smickrande rykte samtidigt som flertalet anser att tiden är inne för att kunna förändra detta genom att skapa något nytt ute på området.
”När jag flyttade hit fick jag snabbt klart för mig att jag kunde bo var som helst men inte
på Prästholmen”. – anonym
”Egentligen har Prästholmen alla förutsättningar att bli ett trivsamt område, det är bara
det att ryktet medför att ingen vill bo där.” – anonym
Ovanstående två citerade meningar visar hur ryktet kan påverka människor-nas åsikter om området trots att det kanske egentligen inte är något större fel, utan att det bara är ett rykte som lever kvar.
Idag är flertalet av de flerfamiljshus som en gång stod på marken rivna. Att de revs var framförallt på grund av att flertalet lägenheter stod utan hyresgäster och att det var svårt att få dem uthyrda. Rivningen av husen har medfört att området känns ödsligt och outnyttjat, vilket i hög grad bidrar till att minska områdets attraktivitet.