Under de senaste tio åren har frågor kring elevers och studerandes välmående allt starkare vuxit fram i skolvardagen. Termer som psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande, trygghet och delaktighet är teman som skall betonas i det dagliga arbetet i läroanstalterna. Olika styrdokument som lagar, läroplanen, regeringsprogrammet och Borgå stads åtgärdsprogram inom de svenska utbildningstjäns-terna styr det hälsofrämjande arbetet i skolorna. Hälsa i skolan enkäten som Institutet för hälsa och välfärd (THL) skickar ut vartannat år till läroanstalterna för eleverna i åk 4, 5, 8, 9 samt första och andra årets studerande på andra stadiet att besvara, är en indikator som bl.a. mäter välmåendet i skolan. Utifrån resultaten från Hälsa i skolan enkäten kan man se ett ökat stödbehov bland elever och studerande i hela landet.
Hälsa i skolan
Resultaten från Hälsa i skolan enkäten 2019 visar att 55% av eleverna i åk fyra och fem i Borgå är mycket nöjda med livet, motsvarande tal för hela landet är samma. I åk åtta och nio samt inom andra stadiet besvarade ca 75% av studerande i Borgå att de är nöjda med livet just nu. Elevernas upple-velse av att vara delaktiga och en viktig del av skolgemenskapen i Borgå har i åk fyra och fem sjunkit sedan 2017 från 56% till 38% år 2019. Resultatet för hela landet är 55%. Samma trend kan ses i åk åtta och nio samt i gymmasiet. Av eleverna i åk åtta och nio upplever 42% sig som delaktiga, i gymna-siet är samma siffra 49% och i yrkesskolan 51,5%. I åk åtta och nio har 31% av eleverna varit oroliga för det egna måendet under de senaste 12 månaderna. I gymnasiet är siffran 38% och i yrkesskolan
6
25%. I åk fyra och fem har 18,7% av eleverna och där i högre grad flickorna haft problem med det egna måendet under de senaste två veckorna. Samma siffra för år 2017 var 14,2%. I åk åtta och nio har 72% av eleverna fått stöd av kurator i frågor gällande det egna måendet, 71% har fått stöd av psykologen. I gymnasiet är motsvarande siffra 71% hos kurator och 57% hos psykologen. I yrkessko-lan har 76% fått stöd hos kurator och 64% hos psykologen. Dessa siffror gäller båda språkgrupperna i Borgå.
Vålmåendets betydelse
Att arbeta med elevers/studerandes välmående och trygghet i läroanstalter är en viktig förebyg-gande insats både med tanke på det mobbningsförebygförebyg-gande arbetet och läroanstaltens välmående men också för den enskilda elevens/studerandes fysiska och psykiska mående. Kuratorerna och psy-kologerna anser detta arbete som ytterst viktigt och det bör fortfarande utvecklas. På grund av att man under de senaste åren mer fokuserar på välmåendet i skolorna har kuratorernas och psykolo-gernas arbetsinsats ökat både i att stöda studerande men också att stöda och handleda pedagoger och övrig skolpersonal.
Spetsprojekt
Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) som var ett av de stora spetsprojekten under Juha Sipiläs regering hade bl.a. som tyngdpunktsområde att erbjuda service för barn och barn-familjer i ett så tidigt skede som möjligt. Med detta menas alltså att en större arbetsinsats skall skö-tas på grundnivån i kommunerna. I kuratorernas och psykologernas arbete syns detta tydligt bl.a. i form av att specialsjukvården inom psykiatrin har klarare gränsdragningar än tidigare dvs. det är svå-rare för barn och ungdomar att få en vårdkontakt där. Detta har lett till att elever/studerande som är i behov av stödsamtal har ökat men också att vårdkontakten blivit längre och mer utmanande både hos kuratorer och psykologer.
Förändringar i specialsjukvården
Förfarandet av remitteringen till specialsjukvården har även förändrats under de senaste åren. Tidi-gare kunde kurator eller psykolog remittera, nu krävs det att en läkare remitterar. Detta har bidragit till att läkare ofta ber utlåtanden av psykologer och kuratorer för att kunna remittera
ele-ven/studerande vidare. En noggrann utredning och intervju med eleven och vårdnadshavare krävs på grundnivån före en remittering kan göras till specialsjukvården. För psykologerna har specialsjukvår-dens omorganisering bidragit till att de kognitiva utredningarna som tidigare gjordes inom special-sjukvården nu görs av skolpsykologen och en sådan utredning krävs oftast då en remittering till spe-cialsjukvården skall ske.
Då en elev (speciellt åk 1-6) har en vårdkontak till specialsjukvården fungerar ofta skolpsykologen eller kuratorn som en kontaktperson mellan skolan och specialsjukvården och därmed deltar på skol-nätverksmöten. Då vårdkontakten avslutas inom specialsjukvården fortsätter den ofta hos kurator eller skolpsykologen. Då specialsjukvården inom psykiatrin tidigare varit en vårdande instans upplevs den nu mer som en utredande instans och grundnivån har fått en mer vårdande roll.
7 Nationell strategi
I den nationella strategin för psykisk hälsa och nationellt program för suicidprevention 2020-2030 som är en av Social- och hälsovårdsministeriets publikationer (utkommit 11.2.2020) lyfter man upp beydelsen av det förebyggande arbetet. Följande punkter i programmet berör kurators- och psyko-logtjänsterna:
En stor del av de psykiatriska tillstånden bryter ut under barndomen och ungdomen. Psykisk ohälsa hör till de vanligaste hälsoproblemen bland skolelever och studerande. Faktorer som ho-tar ungas psykiska hälsa är till exempel ensamhet, mobbning, diskriminering, alkohol- och drog-konsumtion samt studierelaterad stress. Fattigdom försämrar hela familjens välbefinnande och barnens och de ungas psykiska hälsa. Våld och vanvård äventyrar den psykiska utvecklingen. De ungas resurser för att klara sig på egen hand varierar och det är viktigt att identifiera eventuella stöd och vårdbehov i ett tidigt skede
- Erbjuda rätt stöd för det utvecklingsstadium barn eller unga befinner sig i. Stödet bör erbju-das i deras närmaste omgivning, till exempel i småbarnspedagogiken, skol- och studiemiljö-erna samt på rådgivningsbyråer och i andra social- och hälsotjänster.
- Säkerställa tillräckliga resurser för främjandet av psykisk hälsa på rådgivningsbyråer, i elev- och studerandevården och inom övrig service på basnivå för barn och unga och ett samord-nat samarbete mellan yrkesgrupperna. Utöver förebyggande arbete bör de erbjuda korta in-terventioner som behövs i krissituationer. (https://valtioneuvosto.fi/julkaisut)
I en artikel för Yle nyheter den 11.2.2020 lyfter Psykologförbundets ordförande Annarilla Ahtola upp vikten av tillräckliga resurser inom elevvården. Enligt Ahtola krävs det mer personal inom elevvården för att vårdmetoderna i den ovannämnda strategin skall kunna genomföras. ( https://yle.fi/uutiset/3-11201619)
Regeringsprogrammet
I regeringsprogrammet för Sanna Marins regering står det att Elev- och studerandevårdstjänsterna ska stärkas på alla utbildningsstadier så att barnen och de unga får det stöd de behöver. Även det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik 2020-2023 (2020) tar upp sä-kerställandet av tillräckliga resurser inom elev- och studerandevården. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014) lyfter fram vikten av att kunna garantera tidigt stöd för ele-verna och kunna förebygga problem. Barn och unga behöver även känna ett förtroende till den vuxna i skolan för att våga berätta om sina tankar och problem, därför är det viktigt att skapa förutsättning-ar för detta som det står i ”En bförutsättning-arndom utan våld – åtgärdsplan för förebyggande av våld mot bförutsättning-arn 2020 – 2025” (2019).
En rektors syn
I en intervju den 17.2.2020 berättar rektor Anne Smolander om hennes syn på förändringen hos ele-vers mående. Smolander som har en lång karriär som rektor inom Borgås gundskolor berättar att hon ser att allt flera elever mår sämre i dag än för tio år sedan. Den psykiska ohälsan hos barn har ökat
8
vilket bl.a. kommer till uttryck som skolfrånvaro då eleven på grund av sitt mående inte klarar av att komma till skolan. En allmän oro hos eleverna har också ökat berättar Smolander. Efter att lagen om elev- och studerandevård tillträdde 1.8.2014 ser Smolander en viss oro för att elever ”faller mellan stolarna” på grund av att klassläraren har ett större ansvar än tidigare i att ta upp sin oro för elevers mående. Smolander upplever även att kuratorer och psykologer inte har möjlighet på ett önskvärt sätt att vara närvarande för eleverna i skolans vardag, detta på grund av att kuratorns och psykolo-gens dag på förhand är bokad till stödsamtal och olika möten.
Uppdaterad lag 2014
År 2014 utökades det svenskspråkiga kurators- och psykologteamet med en kuratorsbefattning och en psykologbefattning, båda inom andra stadiet. Denna resurs krävdes eftersom kommunerna från och med 2014 enligt lag är skyldiga att erbjuda kurators- och psykologtjänster för alla andra stadiets studerande i kommunerna vilket fallet inte varit tidigare då läroanstalterna själva ansvarade för kura-torstjänsten. Under samma år tillkom även förskolorna att höra till både psykologerna och kuratorer-na. Det arbete som skulle vara önskvärt i förskolorna har inte till alla delar verkställts. I teamet har en psykolog i medeltal ca 1200 elever/studerande om man räknar med det sammanlagda elevantalet på ca 3500 delat på tre psykologbefattningar. Samma siffra för kuratorerna är är ca 700 elever per kura-tor då elevantalet 3500 delas på fem befattningar, då två av kurakura-torerna även har andra arbetsupp-gifter än enbart klientarbete (se kap.2). Då man räknar med elevantalet i enbart grundskolan (åk 1-9) 1715 på två psykologbefattningar blir antalet ca 850 och för tre kuratorsbefattningar ca 570, då är alltså inte förskolorna medräknade inte heller antalet enheter.
Rekommendationer
I ett hörande den 19.2.2020 för kulturutskottet i riksdagen som grundar sig på ett lagförslag att alla grundskolor i landet skulle ha en ”terapeuttisia valmiuksia omaava, eheyttävään ja parantavaan lastensuojelutyöhön kykenevä aikuinen”, som skulle vara på plats dagligen i skolan, lyfter man fram vikten av att elevvårdspersonalen bör vara lättillgänglig för eleverna. Eftersom psykologerna och kuratorerna inte för tillfället har en bindande kvot för elev/studerandeantalet vilket är fallet för skol-hälsovårdarna (600 elever/hälsovårdare), finns det en diskussion om behov för detta. År 2013 har regeringen gjort en kalkyl där man rekommenderar att psykologerna kunde ha 1000 elever per psy-kolog och kuratorerna 780 elever per kurator. Dock framkommer det i hörandet 19.2.2020 att man i första hand bör se till att de redan existerande tjänsterna i skolorna skall kunna erbjuda service som stöder och förbättrar välmåendet, inlärningen och de sociala färdigheterna hos varje barn och ung-dom. THL:s och Psykologförbundets rekommendationer för en psykolog är 600-800
ver/studerande i högst tre enheter och Talentias rekommendation för kuratorer är 500-600 ele-ver/studerande i högst tre enheter för en kurator.
Det som är en stor utmaning inom speciellt andra stadiet för tillfället är att studerandeantalet kan öka markant under ett läsår eftersom skolorna tar in nya studerande regelbundet. Detta gör att det är svårt att veta exakta studerandeantalet då skolorna börjar på hösten. Åren 2013-2016 jobbade en skolcoach i åk 7-9 i både Lyceiparkens skola och i Strömborgska skolan, vilket underlättade kuratorns
9
arbetsbörda inom vissa områden. Skolcoachen kunde vara med i arbetet kring skolmotivation och skolfrånvaro. Skolcoachen hade även i viss mån stödsamtal med elever. Läsåret 20-21 har Lyceipar-kens skola anställt en skolcoach.
Personalens beskrivning
Både kuratorerna och psykologerna upplever att det dagliga arbetet har ändrat sin form under de senaste åren, fler och mer krävande problemområden som kräver bredare utredningar och ställer högre krav på kunskap. Psykologerna lyfter speciellt upp frågeställningar inom neuropsykologi och neuropsykiatriska problembilder. Detta till följd av minskade möjligheter att remittera vidare både till specialsjukvården men också till exempelvis talterapi som i regel inte längre ges till barn i skolåldern.
Även testningar av särbegåvade elever och att planera undervisning på egen nivå för de eleverna har tillkommit. Kuratorerna lyfter upp att en stor del av stödsamtalen betonar elevens/studerandes psy-kiska mående. I vissa fall jobbar även kurator med klientärenden som skulle höra till psykologens kunskapsområde, exempelvis klienter med självmordstankar, detta på grund av resursering. Kuratorn som är expert inom socialt arbete skall nu också ha en bredare kunskap än så. Inom andra stadiet har fokus på kuratorsarbetet tidigare varit på studerandes socioekonomiska mående och situation, så som att stöda i vardagen med boende och ekonomi, nu ligger tyngdpunkten på det psykiska måen-det. Inom det senaste året har Borgå stad utbildat de kuratorer som jobbar med ungdomar i åldern 13-17 i metoden IPC som är en vårdmetod för lindrigt och medelmåttligt deprimerade unga. Detta har medfört tilläggsarbete för kuratorerna i form av mer utredande stödsamtal. Både kuratorernas och psykologernas arbetsbild är väldigt mångfacetterat, vilket sätter en viss press på den enskilda arbetstagaren som måste göra snabba och ibland krävande beslut under en arbetsdag.
En process för utredning och diagnostisering av ADHD och ADD hos barn och unga är under arbete i Borgå. I den processen ingår specifika uppgifter både för psykolog som kurator vilket skulle innebära ytterligare arbetsuppgifter för teamet.
Enligt verksamhetsberättelsen för de svenskspråkiga kurators- och psykologtjänsterna 2015-2016 erbjöd kuratorerna och psykologerna en individuell stödkontakt till 489 elever och studerande. För-delningen mellan kuratorerna och psykologerna var 359 respektive 140. I huvudsak handlade psyko-logernas idividuella stödkontakt i grundskolan av bedömningar och kartläggningar medan psykolo-gens arbetsinstats på andra stadiet till största del var individuella stödsamtal. Läsåret 2018-2019 var siffran för den individuella stödkontakten samma dvs. 489. För kuratorerna var siffran 362 och psyko-logerna 127. Läsåret 2018-2019 kunde man för psykologens arbetsinsats se ett ökat behov av stöd-samtal hos unga i åk 7-9. Dessa siffror har tagits ur kuratorernas och psykologernas klientdatasystem Aura. Siffrorna kan endast anses vara riktgivande eftersom systemet inte är en säker källa för sta-tistik. Utöver dessa individuella återkommande stödkontakter till elever/studerande består kurato-rernas och psykologernas arbetsbild av mycket mer vilket framkommer i kapitel 2, det arbetet är inte medräknat i de ovanstående siffrorna.
10 Corona-pandemin
Under våren 2020 ökade elevvårdsarbetet både för kuratorerna och psykologerna då det fanns ett stort behov för skolpersonal och vårdnadshavare att få stöd och handledning till följd av distanspe-rioden. Hösten 2020 har rådgivning och handledning utan klientskap fortsatt öka hos kuratorerna, samtidigt som klientantalet ökat både hos psykologerna och kuratorerna. Under läsåret 20-21 har den största orsaken till klientkontakt både till psykolog och kurator varit känsloliv. Tidigare har de flesta kontakttaganden till speciellt grundskolans psykologer varit inlärningen. Till följd av Covid-19 och allt vad det innebär i form av ensamhet, ångest, nedstämdhet och utmaningar inom familjen ser kuratorerna och psykologerna att ett ökat stödbehov hos elever och studerande kommer att finnas en längre tid framöver. Även nya arbetssätt kan komma att utarbetas för att stöda klienter. I flera riksomfattande undersökningar visar resultaten att ångest, nedstämdhet och ensamhet har ökat hos barn och unga under pandemitiden. I en enkät som besvarades av Borgå gymnasiums studerande i februari 2021 upplever 64% av studerande stress gällande sina studier, 30,4% upplever ångest och 24,1% upplever känsla av ensamhet. Det som upplevs som positivt med distansundervisningen är att mobbning är ovanligt, studerande får sova längre och de kan vara sig själv då de är hemma. Vi i tea-met hoppas precis som Mikaela Nylander skriver i en insändare i Östnyland den 12.2.2021 att kom-munerna skall investera långsiktigt i barns och ungas välmående.
I Borgås välfärdsplan för barn och unga 2017-2020 kommer det fram att 41% av befolkningen i Borgå är barnfamiljer. Siffran är hög både i jämförelse med hela landet men även med städer i ungefär samma storleksklass som Borgå. Man räknar med att de ungas andel i Borgå minskar med ca 200 till antalet under en tidsperiod från 2016 till 2040. Kuratorerna och psykologerna ser inte att denna minskning skulle medföra färre studerande som är i behov av stöd. Detta på grund av den långa tids-perioden och de ökade illamåendet hos barn och unga men även alltmer arbetsuppgifter som kom-mer till kuratorerna och psykologerna på grundnivån att sköta.
Förebyggande arbete
Inom ramen för det förebyggande arbetet som lagen om elev- och studerandevård betonar upplever samtliga i teamet att de resurser som skulle krävas för att kunna avlägga 1/3 av arbetstiden till före-byggande arbete inte för tillfället uppnås. Det som oroar är att inte kunna erbjuda en stödsamtalstid inom sju arbetsdagar till alla klienter, som lagen förutsätter. För att upprätthålla en regelbunden stödkontakt skulle det i vissa fall vara önskvärt att träffa klienten en gång per vecka vilket i dags läge är svårt att fullfölja. Speciellt kuratorernas arbete inom grundskolan kan stundvis vara väldigt obe-räkneligt och svårt att avgränsa eftersom kuratorerna har sitt arbetsrum på de större skolorna och på det viset mer tillgängliga både för elever och personal.
Psykisk belastning
På grund av att arbetet ändrat sin struktur och samtliga i teamet anser att arbetet medför en viss psykisk belastning har teamet strävat till att utveckla sina arbetssätt i form av team- och pararbete.
Inom andra stadiet (två kuratorer, en psykolog) har detta arbetssätt framskridit bättre än inom grundskolan. Teamet för andra stadiet träffas i regel 1-2 ggr/vecka. Mötena går ut på att diskutera
11
och rådfråga klientärenden, stöda kollegier och utbyta information. Grundskoleteamet (tre kuratorer och två psykologer) har under föregående år strävat till att mötas 2ggr/mån. Eftersom detta varit svårt att förverkliga i praktiken på grund av att teamet varit tvungna att prioritera klientärenden, har teamet möte 1gång/månad detta läsår. Tanken med dessa möten är att kunna diskutera elevären-den, arbetsmetoder och få det kollegiala stödet som så ofta uteblir då kuratorer och psykologer job-bar rätt så självständigt i skolorna. Målet med team- och pararbetet är att kunna få stöd i klientären-den samt att även kunna arbeta i par i de mer utmanande klientfallen.
Koordinerande uppgifter
Arbetsuppgifterna för koordinerande kurator och teamledare för andra stadiet har ökat under de senaste åren. En av kuratorerna fick år 2012 uppgiften att skriva teamets verksamhetsberättelse och plan samt fungerade som sekreterare på teamets möten utöver de vanliga kuratorsuppgifterna. Se-dan dess har det tillkommit uppgifter till den koordinerande kuratorn. År 2016 utnämndes en av ku-ratorerna på andra stadiet som teamledare för andra stadiet för att kunna sköta de uppgifter som nämndes i kapitel två utöver de vanliga kurators uppgifterna.
En positiv förändring är att elever och studerande upplever att det är lätt att vara i kontakt med kura-torer och psykologer. Dock har det framkommit i bl.a. Hälsa i skolan enkäten att elever/studerande önskar att både psykologen och kuratorn skulle ha möjlighet att vara mer på plats på skolan så att eleven/studerande hade möjlighet att direkt vara i kontakt med en vuxen som inte är en lärare.