Nuvarande begrepp

Begreppet studie- och yrkesvägledning är det som i dag används i skol-lagen och i läroplanerna om de aktiviteter som inbegrips i skolans vägledningsuppdrag. Den befattning som har ett särskilt ansvar för att genomföra delar av aktiviteterna benämns studie- och yrkesväg-ledare.

Studie- och yrkesvägledning i vid och snäv bemärkelse

I Skolverkets allmänna råd med kommentarer för studie- och yrkes-vägledning¹⁵ beskrivs vägledning i både vid och i snäv bemärkelse.

Med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse avses all den verk-samhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det kan t.ex. vara prao, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens själv-kännedom. Med vägledning i snäv bemärkelse avses den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av väglednings-samtal, enskilt eller i grupp. Här får eleven möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika utbildningsvägar.

Arbetslivskunskap

I denna utrednings direktiv anges att utredningen ska analysera hur undervisningen inom kunskapsområdet arbetslivskunskap kan utveck-las i grundskolan och motsvarande skolformer. Syftet är att skapa möjligheter för eleverna att i undervisningen få kunskaper om arbets-liv och arbetsmarknad så att de kan fatta väl underbyggda beslut om framtida studie- och yrkesinriktning. I dag finns inte något eget av-gränsat utrymme för sådan undervisning annat än i ämnet samhälls-kunskap i grundskolan och gymnasieskolan. I gymnasiesärskolan finns dock en kurs inom ämnet samhällskunskap, kursen arbetslivets villkor, som omfattar 100 gymnasiesärskolepoäng. I vuxenutbildningen finns utöver innehåll i samhällskunskapskurser även möjlighet att få kun-skaper inom detta område genom en orienteringskurs.

15 Arbete med studie- och yrkesvägledning. Allmänna råd med kommentarer. Skolverket. 2013.

I de nordiska länderna utgör kunskapsområdet ett eget ämne.

I Danmark heter ämnet Utbildning och jobb, i Norge Utbildnings-val och i Finland Elevhandledning. I internationella sammanhang används oftast begreppet career education.

Valkompetens

En snabbt föränderlig arbetsmarknad med ett stort utbud av inrikt-ningar ställer krav på eleverna att kunna hantera information om ett stort antal valmöjligheter och strategiskt kunna fatta beslut. Den för-måga som eleven ska utveckla benämns i Skolverkets allmänna råd med kommentarer för studie- och yrkesvägledning som valkompetens:

För att hantera valsituationer behöver eleven utveckla ett antal kompe-tenser som visar på strukturerade sätt att samla, analysera, sätta samman och organisera sig själv och utbildnings- och yrkesinformation samt ha färdigheter att kunna fatta och genomföra beslut och hantera över-gångar och växlingar i livet.

Den så kallade valkompetensen kan beskrivas som att den utvecklas i en lärandeprocess under hela skoltiden, i undervisningen såväl som i vägledningen.

Inom det europeiska policynätverket, ELGPN¹⁶, vars arbete be-skrivs närmare i avsnitt 3.1.5, betonas särskilt vikten av valkompetens – career management skills (CMS). De nordiska länderna inom ELGPN har tillsammans identifierat vad CMS är i ett nordiskt sam-manhang, vad det betyder i en skolkontext men också på arbets-marknadsområdet. I den publikation som nätverket tog fram 2014 tillsammans med ELGPN och Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL),¹⁷ konstaterar man att utveckling av valkompetens innebär att lära om sig själv och de möjligheter som står till buds och att bli proaktiv när det gäller val inför framtiden. Denna kompetens behövs oavsett om individen är i skolan, i högskolan, går en icke-formell utbildning, är arbetssökande eller befinner sig i annan omställnings-situation. CMS ska därför ses i ett livslångt perspektiv. I ovan nämnda publikation rekommenderas att de nordiska länderna använder

16 European lifelong policy network, www.elgpn.eu

17 Ett nordiskt perspektiv på karriärkompetens och vägledning – Karriärkompetens och karriär-lärande. R. Thomsen, ELGPN & NVL, concept note. 2014.

SOU 2019:4 Bakgrund

termen karriärkompetens som en översättning av CMS och för att betona det livslånga perspektivet:

Karriärkompetens innebär att kunna förstå och utveckla sig själv, att utforska livet, lärande och arbete samt att kunna hantera sin livssituation under förändringar och övergångar. Fokus ligger på medvetenhet om vad man gör och vad man har möjlighet att göra samt att den enskilde formas genom sitt sätt att leva och sina handlingar samtidigt som hon/

han påverkar sina framtidsutsikter.

Begreppet karriär

Inom det europeiska policynätverket, ELGPN har medlemsländerna tagit fram riktlinjer för att stödja utvecklingen inom väglednings-området på nationell nivå. Inom nätverket har man också tagit fram en handbok med begrepp som är gemensamma för utbildningssektorn, arbetsmarknadssektorn och den sociala sektorn. Som exempel kan näm-nas att studie- och yrkesvägledning där benämns career counselling, medan studie- och yrkesvägledare kallas career adviser eller career counsellor. De aktiviteter och strukturerade program som syftar till att stödja genomtänkta karriärval kallas för career education och den kom-petens som eleven ska utveckla benämns career management skills (CMS).

Begreppet karriär är alltså det som är helt dominerande interna-tionellt för att beskriva studie- och yrkesvägledning ur olika aspekter.

I Sverige är det inte självklart att koppla ordet karriär till studie- och yrkesvägledning och det förekommer heller inte i de lagar, förord-ningar och föreskrifter som reglerar vägledningen i skolväsendet. I det allmänna språkbruket används ordet oftast för att beskriva någon form av avancemang. Enligt Nationalencyklopedin, beskrivs karriär som:

en successiv befordringsgång inom ett yrke (område) e.d. (ofta med tanke på enskild persons avancemang e.d., men även allmänt om möjligheterna till befordran inom yrket etc.)

För många signalerar ordet en strävan med ett lyckat resultat och det kan därför uppfattas som missvisande och t.o.m. provocerande i skolsammanhang. Förståelsen för begreppet karriär håller dock på att förändras, i alla fall i vägledningssammanhang. I publikationen Ett nordiskt perspektiv på karriärkompetens och vägledning framhålls att karriär har fått en bredare innebörd. Författaren menar att karriär

inte längre ses som en hierarkisk process utan mer som en beskriv-ning av individens väg genom livet och av den kedja av erfarenheter och beslut kring studier, arbetsliv och andra livshändelser som människor har att fatta. Att ”göra karriär” blir då synonymt med att leva sitt liv samtidigt som man skapar ramar och strukturer för det.

I det perspektivet är karriär inte längre ett begrepp för ett fåtal, utan något som gäller alla.

Även Ingela Bergmo-Prvulovic skriver om den gradvisa för-skjutningen i förståelsen av ordet karriär. I HR, att ta tillvara mänsk-liga resurser¹⁸ beskriver hon hur man allt mindre ser arbetet som en central del i förståelsen av begreppet. I stället involveras annat än det som åstadkoms inom ramen för arbete och studier. Bergmo-Prvulovic menar att den förändrade synen hänger samman med för-ändringar i arbetslivet. I sin avhandling i pedagogik¹⁹ visar hon hur betydelsen av karriär i arbetslivet succesivt har skiftat fokus från yttre belöningssystem i form av befordran, ökad status, ökad lön m.m. till att betona inre belöningssystem, där människor förväntas vara nöjda med framgång på ett personligt plan. Hon visar också hur olika målgrupper skapar olika föreställningar om betydelsen av karriär, beroende på den roll de har i arbetslivet. Avhandlingen visar vidare att studie- och yrkesvägledare uppfattar karriär i väglednings-praktiken som något annat än det som vanligtvis förknippas med ordet, dvs. framgång som klättring uppåt. Vägledare ser snarare på karriär som personligt växande och livsutveckling.

Redan i betänkandet Karriärvägledning.se.nu²⁰ fördes ett resone-mang kring karriärbegreppet. Utredaren hänvisade till att utbildningar i allt större utsträckning skräddarsys utifrån individuella behov och att det livslånga lärande medför en expansion av individens ansvar för utbildning och lärande. Mot bakgrund av betoningen av lärande och kunskapssökande menade utredaren att benämningen studie- och yrkesvägledning är för snäv och inte längre relevant. Utredningen föreslog i stället karriärvägledning som ansågs bättre motsvara en aktiv och kunskapssökande individ. Karriär skulle förstås i betydelsen individens samlade meriter och erfarenheter av såväl utbildning i alla dess former som arbete och annan kompetensgivande verksamhet

18 HR, att ta tillvara mänskliga resurser, I. Bergmo Prvulovic, K. Kilhammar(red), Student-litteratur. 2017.

19 Social Representations of Career and Career Guidance in the Changing World of Working Life, I Bergmo-Prvulovic, Högskolan i Jönköping. 2015.

20 Karriärvägledning.se.nu. SOU 2001:45.

SOU 2019:4 Bakgrund

som t.ex. medborgerliga engagemang, uppdrag inom organisationer och föreningar. Vidare fann utredaren att begreppet karriär var vanligt förekommande i då aktuell vägledningslitteratur och då ofta i sam-mansättningar som karriärrådgivning, karriärplanering och karriär-coachning. Utredaren pekade dessutom på att begreppet med sin nya innebörd redan var vedertaget i vidare kretsar inom såväl utbild-ningsväsendet och arbetsmarknadsområdet som det fackliga verk-samhetsanvändandet av området.

I Skolverkets översättning och tolkning av OECD rapporten Career Guidance and Public Policy²¹ från 2004 valde man att genom-gående använda sig av begreppet karriärvägledning. I Arbetsförmed-lingens nationella strategi för karriärvägledning som antogs våren 2018 används begreppet karriär genomgående. De svenska studie- och yrkesvägledarutbildningarna²² använder också genomgående begrepp som karriär- och karriärvägledning i kurser som ingår i utbildningen.

Även andra lärosäten använder sig av begreppet, t.ex. Handelshög-skolan vid Karlstad universitet där karriärplanering ingår i kursen Professional skills. Det är också vanligt förekommande att de fack-liga organisationerna tillhandahåller tjänster som benämns karriär-vägledning, karriärcoachning, karriärprogram eller motsvarande när man beskriver att karriär handlar om hela arbetslivet, om att på olika sätt skapa de bästa förutsättningarna för att utveckla kunskap och fallenhet inom sitt professionsområde.

I svensk litteratur som handlar om val, väljande och vägledning dominerar begreppet karriär, medan det i den internationella littera-turen är helt vedertaget och saknar alternativa benämningar. Samma förhållanden gäller inom forskningen. Doktorsavhandlingar inom vägledningsområdet som publicerats de senaste åren illustrerar att karriärbegreppet är vedertaget inom akademin. Utredningen nämner här några av dessa avhandlingar:

• Lärande i professionellt samtalsstöd: Villkor för vuxna arbetssökandes karriärprocesser, 2017,

• ”Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt”, nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning, 2017,

21 www.oecd.org/education/innovation-education/34050171.pdf OECD. 2004.

22 Malmö universitet, Stockholms universitet och Umeå universitet.

• Governance of Career Guidance: an enquiry into European policy, 2016,

• Att skapa framtid: En analys av interaktionen i studie- och yrkes-vägledande samtal med unga i migration, 2016,

• ”De förstod aldrig min historia”, Unga vuxna med migrationsbak-grund om skolmisslyckande och övergångar mellan skola och arbete, 2016,

• Grynnor och farleder i karriärvalsprocessen: Unga med rörelse-hinder och deras handlingsutrymme, 2014.²³

Professor Lisbeth Lundahl presenterar i antologin Att bana vägen mot framtiden²⁴ en sammanställning av aktuell forskning inom karriär-val och vägledning och visar att begreppet karriär under de senaste tio åren förekommer i allt fler dokument och artiklar:

Idag förväntas vägledningen hjälpa individen i hans/hennes kontinuer-liga formande och omformande av sin egen karriär. Begreppet karriär-vägledning har blivit allt vanligare, och betecknar karriär-vägledning som ges inom utbildningsväsendet, vid kommunala ungdoms- och arbetsmark-nadsenheter, arbetsförmedlingar och inom näringslivet.