Nuvarande situation

I de orörda åsarna norr om grustäkten är grundvattnets lutning betydligt högre än i grustäkten. Vid fastigheten Barkeström och norrut sker troligtvis strömningen i en västlig till östlig riktning, från Barkadammen mot Vapenbäcksån. Söder om Barkeström följer grundvattnet de två mäktiga åsarna som börjar på landtungan väster om Barkadammen och går ihop norr om rör 48 och sen fortsätter längs Vapenbäcksån hela vägen ner till rör 43. En osäkerhet är dock hur långt berget i mitten av området sträcker sig norrut. Grustäkten får sin huvudtillströmning från väst/nordväst men även från åsarna norrifrån. Inom åsen sker en huvudsaklig västlig till östlig strömningsriktning förutom i norra delen där vattnet följer berget söderut. I höjd med de två mossarna vänder riktningen mer söderut . Hur strömningsriktningen är i sydväst är svårare att veta. Vid rör 42 är den hydrauliska konduktiviteten beräknad till 4,08*10^-5 m/s som visar på mellansand - grovmo (Knutsson, 2002). Även växtligheten övergår här till en mer näringsrik granskog. Grundvattennivåmätningar 2004 visar att det skulle kunna finnas en strömningsriktning från rör 45 (166, 87 m ö.h.) till rör 40 (166,73 m ö.h.). Även vid denna mätning visar dock resultatet att det sker utströmning mot rör 41-43 som alla ligger under nivåerna i rör 40 och 45 (fig. 20).

22 Figur 20. Nuvarande uppskattad grundvattenströmning.

5.3.2 Brunnsläge A

Brunnsläge A är beläget mellan två mindre åsar vid en liten åkerlycka och är samma som rör 43. Placeringen föreslås i rapporten ”Tikaskuvs vattentäkt förslag till alternativt brunnsläge” (Mikaelsson, 2000). Tillrinningsområde blir ca 0,39 km² vilket motsvarar en grundvattenbildning på ca 340 m³/dygn, plus en betydande infiltration från Barkadammen. 15 april 2010 var den omättade zonen 0,81 m. Siktningsprov gjorda av Kalmar högskola 2004 (Sjöberg et al, 2005) visar på en hydraulisk konduktivitet på 3,50*10^-2 m/s vilket klassas som grovsand – grus (Knutsson, 2002).

Rent uttagsmässigt är detta en bra plats där grundvatten från hela området möts men det gör även eventuella föroreningar som skett i grustäkten. Om områden är kontaminerade kan man troligtvis redan nu hitta spår här då det är över tio år sen täkten lades ner. En brunnsplacering skulle dock öka strömningshastigheten mot platsen markant. Ytvatten från mossarna,

23

100 m norrut, skulle kunna ge problem med förhöjda halter organiskt material och höga koncentrationer järn och mangan p.g.a. syrefattigt grundvatten (Hansson, 2000). Reningsförmågan runt brunnen är troligtvis mycket liten då den hydrauliska konduktiviteten tyder på ett grovt material med hög strömningshastighet. Området österut visar dock på en naturlig barriär med mer svårgenomträngligt material. Om det grövre materialet fortsätter i åsen norrut skulle dock höga nivåer i Vapenbäcksån kunna leda till inducerad infiltration. Detta utgör ett problem då Vapenbäcksån har förhöjda halter av kadmium i sedimenten och det finns en rad riskområden norrut. Om platsen väljs bör uttagsbrunnen flyttas upp på en av åsarnas sluttning för att skapa en något mäktigare omättad zon (fig. 21).

24

5.3.3 Brunnsläge B

Läget är samma som grundvattenrör 44 och ligger i en liten talldunge. Tillrinningsområdet är ca 0,28 km² vilket motsvarar en grundvattenbildning på 245 m³/dag, plus inducerad infiltration från Barkadammen. Den hydrauliska konduktiviteten på platsen är inte känd. 15 april 2010 var den omättade zonen 0,47 m.

Uttagsmöjligheterna på platsen bedöms som goda. Dock uppstår samma problem som vid brunnsläge A om det finns kontaminerade områden, eftersom tillrinningsområdet täcker nästan hela grustäkten. Vid stora uttag kan vatten från mossarna och området där åkeriverksamhet tidigare bedrevs strömma till brunnen. Den mycket tunna omättade zonen tillsammans med ett dåligt fält- och bottenskikt, gör området mycket känsligt för utsläpp. En brunnsplacering bör därför flyttas in en bit i den ungskog som finns sydväst om grundvattenrör 44. Detta skulle ge en något mäktigare omättad zon och det finns även början till ett bottenskikt. Området är också något mer otillgängligt och minskar risken för utsläpp i direkt närhet av brunnen (fig. 22).

25

Figur 22. Uppskattad grundvattenströmning vid brunnsplacering B.

5.3.4 Brunnsläge C

Förslaget till Brunnsläge C ligger något innan de två mäktiga åsarna går ihop. Tillrinningsområdet är ca 0,17 km² vilket motsvarar en grundvattenbildning på 149 m³ per dygn. Detta motsvarar dock bara bildningen från regn och vid val av denna plats skulle en stor del av grundvattnet komma från inducerad infiltration från Barkadammen. Uttagsplatsen ligger ungefär 172-173 m ö.h. Det ger en omättad zon på över 6 meter. Avståndet till Barkadammen är ca 210 meter.

Tillströmningen till brunnen skulle ske från nordväst och på det sättet undviks eventuella problemområden på fastigheten Barkeström 5:7 och i grustäkten. Risken för en olycka på vägen i närheten bedöms som liten. Det som måste utredas är dock transporttiden för den inducerade infiltrationen från Barkadammen. Sänkningen ger en gradient på ca 1,2 %. Det går att beräkna den verkliga medelströmshastigheten (v) enligt Darcys lag men det finns inga uppgifter på den hydrauliska konduktiviteten i de norra åsarna. De uträknade värdena i

26

tabell 1 kan inte användas då skillnaden är mycket stor. Det verkliga värdet ligger troligtvis någonstans mitt emellan de som angivits. Om man räknar på en hydraulisk konduktivitet på 1*10^-3 m/s och en effektiv porositet på 0,05 – 0,3 ger det en strömningshastighet på mellan 3 och 20 m/s eller en uppehållstid på 10 – 60 dagar. För att få ett bra dricksvatten är den rekommenderade uppehållstiden 60 dagar. Vid en eventuell brunnsplacering måste strömningshastigheten bestämmas mer noggrant. Antingen genom att provpumpa, tillsätta spårämne eller göra en temperaturanalys. Det kan även uppstå problem med igensättning av järn- och manganföreningar i brunnen beroende på uppehållstid och syrehalt på grundvattnet (Hansson, 2000). Det kan även finnas möjlighet att flytta brunnen något mer västerut för att öka uppehållstiden men då måste bergets utsträckning undersökas mer grundligt. En möjlighet är även att sänka vattennivån i Barkadammen och på det sättet minska infiltrationsmängden (fig. 23).

Figur 13. Uppskattad grundvattenströmning vid brunnsplacering C.

27

5.4 Klimateffekter

Det har visat sig att Barkadammens vattennivå spelar stor roll för grundvattenbildningen i området. Den ökade temperaturen kommer leda till mer avdunstning och i vår del av Sverige kommer även grundvattenbildningen räknat över året bli mindre. Detta kommer troligtvis inte vara något problem i Barkeström där man kan reglera grundvattennivån genom Barkadammen. Med en vattenföring på drygt en m³/s och en förlust på runt 10 % måste torkan bli mycket svår innan nivån börjar sjunka i dammen. Däremot kan en hög temperatur i ytvattnet även ge högre grundvattentemperaturer om uppehållstiden är kort. På längre sikt kommer även grundvattentemperaturen gå upp med årets medeltemperatur.

En ökad växtperiod kan orsaka problem i framtiden då växtligheten i grustäkten har direktkontakt med grundvattnet. När växtligheten tilltar och tallarna växer sig stora kan transpirationen påverka grundvattennivåerna nedströms.

Den stora nivåtopp som uppstod under snösmältningen i mars 2010 kommer troligtvis bli mer och mer sällsynt i framtiden, då nederbörden på vintern kommer som regn och infiltreras lite i taget. Miljögifter som idag ligger mer eller mindre bundna i markerna och deponierna uppströms kan komma att röra på sig. Då det troligtvis blir vanligare med extrem nederbörd kan höga nivåer i Vapenbäcksån leda till att de infiltreras in i den västliga åsen vid stranden och då nå brunnsplacering A (rör 43). Både mot Barkadammen och mot Vapenbäcksån finns åsryggar som förhindrar att vattendragen svämmar över och sätter brunnarna under vatten.

6. Slutsatser

Inducerad infiltration från Barkadammen påverkar förutsättningarna i området mer än nederbördsmängden. Alla de brunnslägen som utvärderats skulle samtliga ge tillräckligt med vatten men jag föreslår alternativ C, om uppehållstiden visar sig tillräcklig. Vid detta val får man en omättad zon på över 6 m och undviker de problem som finns nere i grustäkten.

Vattnet från den öppna grustäkten har en låg redoxpotential och förhöjda halter järn men vattnet skiljer sig inte mycket från det nere i Tikaskruv. Vattenverket som ska behandla råvattnet är anpassat för detta.

Klimatförändringar skulle inte påverka uttagsmöjligheterna i någon stor utsträckning då Barkadammen förser åsarna med grundvatten även under torra år. Möjligtvis skulle extremflöden i Vapenbäcksån leda till infiltration till brunnsplacering A.

En mer noggrann analys måste göras för att utreda om det finns kontaminerade områden i grustäkten. Vid val av brunnsplacering C bör uppehållstiden bestämmas genom provpumpning under en längre tid.

28

Tack

Först och främst vill jag tacka min handledare Tommy Claesson som har gett många goda råd och lagt tid på möten och fältbesök. Stort tack även till Jan-Olof Pettersson och Lars-Axel Karlsson som båda följde med ut till täkten och delade med sig av sina kunskaper. Jag vill även tacka Bo Davidsson, Leif Hjärtstrand, Bengt Karlsson och Anders Lindvall på Nybro tekniska förvaltning för hjälp med framtagning av material och för intressanta möten.

Tack till Henrik Svensson, Mårten Mogren och Emelie Josefsson för hjälp i olika delar av arbetet. Sist men inte minst ett stort tack till min far Jan Petersson för hjälp med fältarbete och kloka kommentarer.

29

7. Referenser

Andréasson P-G., 2006. Geobiosfären en introduktion, Pozkal.

Bergelin A., Jansson M, Papper M., Bylin S., 2006, Miljöteknisk undersökning etapp 1, 11

Gullaskruv.

Bergström R., 2009, Inventering av potentiella föroreningsrisker vid Tikaskruv. Tyrens. Bydén S., Larsson A-M., Mikael Olsson M., 2003 Mäta vatten. Undersökningar i sött och salt

vatten. Bohuslän 5.

Davidsson T., Holmström K., 2007, Glasbruksprojektet sedimentundersökningar av sex

glasbruksåar, länsstyrelsen i Kalmar län, Glasbruksprojektet.

Elenius M, Håkansson Å. Tikaskruv Grundvattentäkt, Riskinventering.

Hansson G., 2000, Konstgjord grundvattenbildning, 100-årig teknik inom svensk

dricksvattenförsörjning, VAV AB

Jonasson S., von Brömssen M., Gunnemyr L., Lindstrand O, 2007,. Modeller för transport

och spridning av föroreningar fas 2, Naturvårdsverket

Kalmar kommun 1997, Naturvårdprogram för Kalmar kommun. Beskrivande del. Kjellström, E., Bärring, L., Gollvik, S., Hansson, U., Jones, C., Samuelsson, P.,

Rummukainen, M., Ullerstig, A., Willén U., Wyser, K., 2005. A 140-year simulation of

European climate with the new version of the Rossby Centre regional atmospheric climate model (RCA3). SMHI Reports Meteorology and Climatology No. 108, SMHI, SE-60176

Norrköping, Sweden, 54 pp.

Knutsson G., Morfeldt C-O., 2002, Grundvatten teori & tillämpning, Svensk Tryck Ab, Stockholm.

Knutsson G., 2004. Grundvatten i Nybroåsen. Elanders Tofters, Östervåla. Livsmedelsverket, 2001, Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten.

Lundquist J., 2003. Geologi, processer, utveckling, tillämpning. Studentlitteratur Lund. Länsstyrelsen Kalmar, 1997, Natur i Östra Småland, Kalmar sund tryck.

McCarthy J., Maxe L. & Ojala L., 2006, Markanvändning i områden med viktiga

grundvattenförekomster - indikatorförslag. SGU 2006:4

Nakićenović, N., Swart, R., 2000. A special report of Working Group III of the

30

Naturvårdsverket, FN:s klimatpanel, 2007, Syndtesrapport, rapport 5763, Stockholm, Naturvårdsverket.

Nybro kommun, 2009, Vattenskyddsområde med föreskrifter för Tikaskruvs vattentäkt. Ojala L., Thunholm B., Maxe L., Persson G., Bergman M., 2007, Kan grundvattenmålet

klaras vid ändrade klimatförhållanden – underlag för analys. SGU

Persson P-O., Bruneau L, Nilsson L., Österman A., Sundquist J-O., 2005, Miljöskyddsteknik.

Strategier och teknik för ett hållbart miljöskydd. Trita-KET-IM

Rolf Bergström R., Per Bergström P., Hessel k., Förstudie. Samrådshandlingar. Väg 31

vattenskyddsåtgärder vid Tikaskruvs vattentäkt, Nybro Kommun. Vägverket

Samhällsbyggnad 2004, Tjugo år av naturvård i Nybro kommun, Nybro kommun. Sjöberg A., Håkansson Å., Elenius M., 2005, Tikaskruv grundvattentäkt. Revidering av

skyddsområde och skyddsföreskrifter. Huvudrapport. Nybro kommun.

SMHI, 2006, klimat i förändring, En jämförelse av temperatur och nederbörd 1991-2005 med

1961-1990.

Vattenmyndigheten, 2010, Förvaltningsplan Södra Östersjöns vattensdistrikt 2009-2015, Tabergs Tryckeri.

Åsman M., Ojala L.,2004, Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för

vattenförsörjningen, Elanders tofters, Östervåla. Elektroniska referenser

Arc GIS, hämtad 2010-11-12

http://help.arcgis.com/en/arcgisdesktop/10.0/help/index.html#//009z0000006m000000.htm Miljömålsportalen, hämtad 2010-11-10 www.miljomal.se Naturvårdsverket, hämtat 2010-09-12 www.naturvardsverket.se/sv/Tillstånd-i.miljön/Bedomningsgrunder-for-miljökvalitet/grundvatten SMHI, hämtad 2010-05-12 http://www.smhi.se/klimatdata VISS, hämtad 2010-05-18 www.viss.lst.se

31

Bilaga A. Tabeller

32 Tabell 4. Information om provpunkterna. Koordinater i sweref 99 16 30.

33

Bilaga B. Bilder

Figur 1. Barkeströms grustäkt _{Figur 4. Barkeströms grustäkt}

Figur 5 Tillrinningsområde till Brunnsalternativen

Figur 6 Åsrygg sett mot vapenbäcksån Figur 7. Brunnsalternativ B

34 Figur 8. Barkadammen

Figur 9. Brunnsalternativ A

Figur 10. Brunnsalternativ C

35 Figur 12. Vapenbäcksån sett från väg 1017

Figur 13. Öppen grundvattenyta sett från åsrygg.