7. Avslutande diskussion
7.3. Nya frågor och framtida forskning
trygghet och framtida omsorg, ligger i att män generellt sett förknippas med makt, förmåga och resurser till skillnad från kvinnor. Enligt det patriarkala idésystemet är det män som har
förmågan att föra familjenamnet och arvet vidare eller förmågan att försörja sina föräldrar när
de blir gamla. Detta hänger ihop med de olika dimensioner av ojämlikhet Therborn (2016) talar om. Det är tydligt att den resursojämlikhet (t.ex. inkomst och makt) och den existensiella ojämlikhet (autonomi, frihet, värdighet och respekt) som patriarkalismen reproducerar leder till en vital ojämlikhet mellan könen – den ojämlika fördelningen av chansen till liv. Sonpreferens är ett uttryck för alla dessa typer av ojämlikhet och lever således i symbios med patriarkalismen och ojämlikheten. Ojämlikhet kan således ses som både en orsak och en konsekvens av sonpreferens.
I inledningen framgick att en förhoppning med denna studie är att kunskapen den producerar ska bidra till en förståelse för sonpreferensens orsaker och utgöra ett möjligt underlag för beslut om lämpliga interventioner. Att på olika sätt arbeta för ett mer jämställt samhälle och stärka kvinnors rättigheter och status torde vara en fruktbar väg att gå, kanske framförallt genom utbildning och upplysning. Vidare talar denna studie för att det finns ett behov av internationellt socialt arbete knutet till sonpreferens och könsojämlikhet i Montenegro. Svaga statliga institutioner, korruption, bristfällig forskningsverksamhet och ekonomisk resursbrist är faktorer som motiverar detta. Att ändra på en hel kultur, sedvanor, normer och samhällsliv kan dock vara en mycket svår och lång process. Vidare är det, som vi har sett ovan, inte säkert att ökad jämställdhet per automatik innebär en avtagande sonpreferens. Sonpreferens verkar vara ett fenomen som är djupt inrotat i kultur och värderingssystem och som tar tid att ändra.
7.3. Nya frågor och framtida forskning
En mängd frågor har väckts under processen av denna studie. En av dessa är förknippade med resultatens antydan till att sonpreferensen är starkare i norra än i södra Montenegro. Statistiska undersökningar gällande könskvot vid födseln bör därför även studera eventuella skillnader mellan norra och södra Montenegro. Om det statistiskt går att visa att könsselektiva aborter förekommer mer i norra Montenegro, bör det kunna tolkas som ett tecken på att manifest, prenatal sonpreferens är starkare där. Därmed bör även insatser mot sonpreferens i första hand införas i landets norra delar. Ett annat förslag är att studera hur den montenegrinska staten och dess institutioner arbetar mot sonpreferensens utbredning och reproduktion. Dels kan sådana studier ytterligare motivera internationellt socialt arbete och
47
dels kan sådan granskande forskning resultera i att staten ”får ögonen på sig” och därmed pressas till att göra något. Studier kring sonpreferensens konsekvenser i Montenegro kan också behövas. Har exempelvis några av de konsekvenser som Hesketh och Xing (2006) diskuterar redan börjat skönjas, d.v.s. ett överskott på män och underskott på kvinnor som bl.a. kan leda till utanförskap, våld och trafficking? Minskar nativiteten till följd av en obalans mellan antal kvinnor och män?
Vidare påvisar denna studie att mer omfattande och djupgående kvalitativ forskning krävs om sonpreferens i Montenegro. Ett förslag är att genomföra ett längre etnografiskt projekt med syfte att observera mänskligt beteende i det montenegrinska samhället för att samla in data om kultur, värderingar, normer och sedvanor. Med hänsyn till denna studies resultat, kan det även vara fruktbart att studera historiens betydelse och befolkningens historiebruk. Det kan också vara motiverat att utöka studieobjektet till Montenegros grannländer som också varit en del av f.d. Jugoslavien. Det är rimligt att anta att sonpreferens kan förekomma även där.
En annan tankegång som väckts under arbetet med denna uppsats handlar om indikationen på sambandet mellan patriarkalism, kollektivism och sonpreferens. Kan sonpreferens vara ett förankrat samhällsfenomen även i andra patriarkala, kollektivistiska samhällen i världen? Vilka faktorer ligger i så fall bakom sonpreferensen i dessa samhällen? Finns det likheter och skillnader med den sonpreferens som råder i länder där forskning har bedrivits på ämnet? I uppsatsens inledande kapitel fördes ett resonemang om hur denna undersökning kan vara relevant för svensk vård och det sociala arbetets praktik i Sverige. Att som professionell inom framförallt socialtjänst, kvinnosjukvård och kvinnohälsovård ha kunskap om såväl generell som kulturspecifik sonpreferens kan vara betydelsefullt vid frågor om t.ex. abort, adoption, våld i nära relationer och barn som far illa. Denna studie har väckt funderingar om frivillighet och tvång samt tankar om hur könsdetektering kan komma att missbrukas i vårt land. Hur viktigt är det egentligen att i förväg få reda på sitt ofödda barns kön, om det inte finns någon genetisk sjukdomsrisk för det ena eller andra könet? Bör det införas en bestämmelse om att fostrets kön endast i medicinskt motiverade fall får avslöjas i samband med fosterdiagnostik? Etiska frågor som dessa diskuteras även av Ooman och Ganatra (2002). Slutligen har min studie skapat frågor om andra faktorer som kan ligga bakom preferens för det ena eller det andra könet. Kan det vara så att könsselektiva aborter genomförs i exempelvis Sverige utifrån en idealbild om hur den ”perfekta” familjen ser ut? Kan det i så fall vara förknippat med t.ex. klass? Är könsselektion en mänsklig rättighet eller ett brott mot mänskliga rättigheter?
48
Referenser
Ahrne, G. & Eriksson-Zetterquist, U. (2011) Intervjuer. I: Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011) Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I: Ahrne, G. & Svensson P. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber
Andrijasevic, Z. (2015) Istorija Crne Gore. Belgrad: Vukotic Media.
Becker, H. S. (2008) Tricks of the trade – Yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber.
Botond, A. (2017) Kulturell psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Eklund, L. (2011) Rethinking Son Preference – Gender, Population Dynamics and Social Change in the People’s Republic of China. Lund Dissertations in Sociology, 96.
Doktorsavhandling. Lund University Publications.
Eklund, L. & Purewal, N. (2017) The bio-politics of population control and sex-selective abortion in China and India. Feminism & Psychology, 27:1, pp. 34-55.
Government of India (2018) Gender and Son Meta-Preference: Is Development Itself an Antidote? Rapport från det indiska finansdepartementet.
Guilmoto, C. Z. (2012) Sex Imbalances at Birth: Current trends, consequences and policy implications. Rapport från UNFPA Asia and the Pacific: Bangkok.
Hammarén, N. & Johansson, T. (2009) Identitet. Malmö: Liber.
Hedin, Iaa (2017) Tankar, känslor och beteenden. Malmö: Gleerups.
Hesketh, T. & Xing, Z. W. (2006) Abnormal sex ratios in human populations: Causes and
consequences. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 103:36, pp. 13271-13275.
Holstein, J. A & Gubrium, J. F.(2016) Narrative Practice and the Active Interview. I: Silverman, D. (ed.) Qualitative Research (fourth ed.). Los Angeles: Sage, pp. 67-82.
Jacobsson, K. (2016) Analysing Documents through Fieldwork. I: Silverman, D. (ed.) Qualitative Research (fourth ed.). Los Angeles: Sage, pp. 155-170.
Jönson, H. (2010) Sociala problem som perspektiv – En ansats för forskning & socialt arbete. Malmö: Liber.
49
Kadoya, Y. & Khan, M. S. R. (2006) Can concern for the long-term care of older parents explain son preference at birth in India? Journal of Women & Aging, 29:3, pp. 254-266.
Kandiyoti, D. (1988) Bargaining with patriarchy. Gender and Society, 2:3, pp. 274-290.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun (tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Lindahl, Y. (2017a) Geografi.
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/montenegro/geografi/ [Hämtat: 12.07.2018].
Lindahl, Y. (2017b) Religion.
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/montenegro/religion/ [Hämtat: 12.07.2018].
Lindahl, Y. (2017c) Sociala förhållanden. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/montenegro/sociala-forhallanden2/ [Hämtat: 18.06.2018]. Miller, J. & Glassner, B. (2016) The 'Inside' and the 'Outside': Finding Realities in Interviews. I:
Silverman, D. (ed.) Qualitative Research (fourth ed.). Los Angeles: Sage, pp. 51-66.
Nationalencyklopedin (2018) Montenegro.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/montenegro [Hämtad: 2018.06.15].
Oomman, N. & Ganatra, B. R. (2002) Sex Selection: The Systematic Elimination of Girls. Reproductive Health Matters, 10:19, pp. 184-188.
Parliament of Montenegro (2008) Personal Data Protection Law. Official Gazette of Montenegro, 79/08 and 70/09. Finns tillgänglig på Internet:
http://www.afapdp.org/wp- content/uploads/2012/01/Mont%C3%A9n%C3%A9gro-Personal-Data-Protection-Law-79-08-and-70-09.pdf
Parliament of Montenegro (2010) Law on Scientific Research Activity. Official Gazette of Montenegro, No. 80 of 31, December 2010, 40/11, 57/14. Finns tillgänglig på Internet:
http://www.herdata.org/public/LAW_Sci_eng_FIN.pdf
Peräkylä, A. (2016) Validity in Qualitative Research. I: Silverman, D. (ed.) Qualitative Research (fourth ed.). Los Angeles: Sage, pp. 413-427.
50
Petrovic, E., Petrovic, R. & Simic, R. (1996) Family research and theory in Yugoslavia. Marriage & Family Review, 22:3-4, pp. 259-286.
Prior, L. (2016) Using Documents in Social Research. I: Silverman, D. (ed.) Qualitative Research (fourth ed.). Los Angeles: Sage, pp. 172-185.
Puri, S., Adams, V., Ivey, S. & Nachtigall, R.D. (2011) ”There is such a thing as too many daughters, but not too many sons”: A qualitative study of son preference and fetal sex selection among Indian immigrants in the United Stated. Social Science & Medicine, 72, pp. 1169-1176.
Raicevic, M. (ed.) (2017) NGO Shadow Report on the Implementation of the Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) in Montenegro. Finns tillgänglig på Internet:
http://womensrightscenter.org/files/documents/1516629806-NGO%20CEDAW %20SHADOW%20REPORT%202017%20final.pdf
Rapley, T. (2016) Some Pragmatics of Qualitative Data Analysis. I: Silverman, D. (ed.) Qualitative Research (fourth ed.). Los Angeles: Sage, pp. 331-345.
Resic, S. (2006) Balkans historia: Jugoslaviens uppgång of fall. Lund: Historiska Media.
Resic, S. (2018) Jugoslaviens undergång: Krigen, freden, framtiden. Lund: Historiska Media.
Ritzer, G. & Stepnisky, J. (2015) Sociologisk teori (andra upplagan). Malmö: Liber.
Ryen, A. (2016) Research Ethics and Qualitative Research. I: I: Silverman, D. (ed.) Qualitative Research (fourth ed.). Los Angeles: Sage, pp. 31-46.
Smer Socialdepartementet (u.å.) Fosterdiagnostik. http://www.smer.se/teman/fosterdiagnostik/ [Hämtat: 26.07.2018].
Statistical Office of Montenegro (2016) Women and men in Montenegro. Ministry for Human and Minority Rights of Montenegro: Podgorica.
Stein Ehrlich, V. (1966) Family in Transition: A Study of 300 Yugoslav Villages. Princeton, New Jersey: Princeton University Press.
51
Therborn, G. (2016) Ojämlikhet dödar [Originalets titel: The Killing Fields of Inequality]. Lund: Arkiv förlag.
Thomassen, M. (2007) Vetenskap, kunskap och praxis – Introduktion till vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups.
Trost, J. (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trygged, S. (2007) Internationellt socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
U.S. Department of Health and Human Services, Office for Human Research Protections (2018) International Compilation of Human Research Standards. Finns tillgänglig på Internet:
https://www.hhs.gov/ohrp/sites/default/files/2018-International-Compilation-of-Human-Research-Standards.pdf
U.S. Department of State (2017) Montenegro 2017 Human Rights Report. Finns tillgänglig på Internet: https://www.state.gov/documents/organization/277443.pdf
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
UNICEF (2018) Diskriminering av flickor. https://unicef.se/fakta/diskriminering-av-flickor [Hämtat: 02.02.2018].
Women's Rights Center (2017) Neželjena – kampanja protiv prenatalnog odabira pola.
http://womensrightscenter.org/me/aktuelnosti/ne%C5%BEeljena,-kampanja-protiv-prenatalnog-odabira-pola/ [Hämtat: 25.01.2018].
World Bank (2017) Population, total. https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?
52