Nya investeringar i elnätet med hänsyn till åldersstrukturen och föränd- ringar i användandet.
Figur 5.1. Åldersfördelning för anläggningar i lokal- och regionnät baserad på inrap- porterad anläggningsdata. [Ei R2017:07]
Ei har sedan 2016 samlat in data från nätägare för att få en uppfattning om ålder som underlag för beräkning av intäktsramar. Eftersom det inte tidigare fanns någon information om anläggningarnas ålder valde regeringen att förenkla åldersbestämningen.
Detta genom en övergångsregel som innebar att anläggningar äldre är 38 år vid utgången av 2015 fick en schablonålder. Det är det som skapar den höga stapeln i mitten på 1970 talet visad i figur 5.1. [17]
Det som går att utröna är ca 30 % av anläggningarna är uppförda innan 1978. Därefter är investeringstakten förhållandevis jämn. Genom att det idag är problem med vattenträd i många PEX-kablar, som är lagda tidigare än 1990 och som har skarvar utsatta för fukt, gör att det finns ett stort behov av återinvesteringar utöver investeringar. Det för att för- bättra kvaliteten och att uppfylla funktions- och leveranssäkerhetskrav från myndigheterna. Idag finns det många olika projekt för att ta hand om PEX-kablar med vattenträd. Det har kommit nya mätmetoder för att avgöra om en kabelskarv är utsatt eller inte. Samtidigt är det ett gediget, massivt arbete som måste göras för att förhindra framtida jordfel. Ett problem som man idag kan ställas inför när man gör en återinvestering i kabelnätet är att dessa nät redan är under användning. Det är inte alla nät som idag är maskade och många av dessa är redan i drift. Detta gör att det blir mer komplext att bygga om dessa nät än att bara bygga en ny anläggning.
Ser man till ”smart grids” eller smarta elnät så är det begrepp som gäller för olika applikationer inom elnätet. Det handlar om hur det med hjälp av ny teknik går att utnyttja elnätet på ett bättre sätt både när det gäller produktion, distribution och användning. En stor del av det smarta elnätets syfte är att med hjälp av dubbelriktad kommunikation och teknik kunna ta bort förbrukningstoppar i elanvändandet för att få ett jämnare energiflöde utan allt för stora flaskhalsar på sina ställen. Det behövs även fler mindre produktionsanläggningar för att undvika förändringar i kraftbalansen med spänningsfall och minskad kraftkvali- tet. Många av dessa kommer att sker med intermittenta energin och integration av elektriska lagringssystem. [16]
Med bra kommunikationsteknik går det att skapa ett mer flexibelt användande som lätt kan anpassas efter rådande belastningar i elnätet. Detta tillsammans med ett mer rörligt pris där man har tariffer per timme eller ännu kortare tidsintervall, gör att en del förbrukningstoppar går att avvärja. Det omvända blir med den intermittenta energin som genom kommunikation kan få användare att förbruka mer el vid just dessa tillfällen. Det går även inom distribution att på ett bättre sätt styra och övervaka elnätens komponenter. Det går att få en bättre fjärrstyr- ning och tillsyn i elnät och dess komponenter, detta kan i sin tur leda till
7
Diskussion
En stor del av informationen i denna rapport härstammar från person- liga intervjuer gjorda vid olika tillfällen. Personerna som har intervjuats har kommit från olika företag där de har haft olika yrkesroller. Genom intervjuerna har det varit företrädare för både EBR och AMA som bidragit med en gedigen kunskap i sina arbetsområden.
EBR är ett system som har sin uppkomst på den tiden staten hade ett större intresse av att skapa ordning på en elmarknad som var lite som vilda western på sin tid. Avsikten var som bekant att skapa en god struktur och få en enhetlighet för arbetsmetoder och system. Sedan dess har samhället förändrats i stort och en avreglering har genomförts. EBR har många bra delar i sin struktur. Att använda samma arbetssätt och material skapar en trygghet att projekten utförs på ett riktigt sätt och att det blir lättare för planering av framtida underhåll.
Det finns även stora vinsten när man beställer och köper in utrustning som är standardiserad. Likaså vet man att det inte dyker upp för många överraskningar i framtiden. Det går till viss del för elnätsbolag att vär- dera delar av sitt elnät med hjälp av EBR och åldern på anläggningens delar.
Det finns delar med EBR som inte fungerar lika tillfredsställande. Kost- nadskatalogen bygger på tids- och kostnadsstudier från tidigare utförda arbeten. Det fungerar att använda den tillfredsställande vid större delen av det arbetet som utförts. Ett av problemen ligger i att vid dessa till- fällen då inte markförhållandena överensstämmer med genomsnittliga förhållanden, så skall en faktor justera priset. Det kan tidvis vara svårt att komma överens, mellan entreprenör och nätägare, om hur stor denna faktor bör vara. Det blir då osäkert huruvida entreprenören klarar att hålla sig under den beräknade utgiftsramen.
Ett annat problem kan ses vid underhåll är där färdigprissättning anger en beräknad arbetstid och kostnad för olika åtgärder. Det som inte tillkommer är att en entreprenör behöver arbetstid att ta sig till en viss plats för att utföra underhållet. Ibland kan det vara riktigt avlägsna platser de behöver fara till. Detta resulterar i att intäkten för jobbet inte täcker kostnaden för den tid det tar att transporter sig.
Ser man sammantagen på färdig prissättning, bör det med större grad fungera som en rekommendation för arbetets tidsåtgång och kostnad. Man bör inte använda katalogen på ett så strikt sätt som man idag gör. Man kan se kostnadskatalogen som ett väldigt bra verktyg för att pro- jektera en anläggning och därigenom få tillgång till ett standardiserat materialval och arbetsbeskrivning. Får man i stället en anläggning som ska projekteras och det i kostnadskatalogen saknas en standardlösning för detta blir det lätt ett problem. Skulle det kunna gå att på ett lättare sätt kunna välja in alternativa komponenter eller ändra materialvalet för den projekterade anläggningen skulle systemet få en större bredd. EBR ska vara ett verktyg som man har stor hjälp av, men i en det fall skapar det tyvärr begränsningar för användarna.
AMA har till skillnad från EBR sina rötter i byggbranschen och därige- nom ett annat arbetssätt. Genom sitt referensverk bygger man upp ett projekt från grunden. Genom klassificeringssystemet BSAB och checklis- tor går det att på samma sätt som med EBR skapa en projektbeskrivning för en anläggning. AMA innehåller inte samma historik som EBR:s kostnadskatalog vilket ställer andra krav på projektören, men denna har i stället en större frihet att utforma projektet. Referensverket i AMA innehåller instruktioner och tekniska beskrivningar som ligger till grund för utförande av arbeten. Sedan är det projektörens uppgift att göra förtydliganden där denne känner behov av att göra detta.
Det finns många fördelar med AMA:s referenssystem. Det är ett system som många entreprenörer känner igen från byggbranschen och då även för mark och väg. Det gör att det är lätt att hitta entreprenörer som i sin tur har lätt för att lämna offert för olika jobb. Anbud genom AMA finns lättillgängligt på ett flertal kanaler samt att det är lätt för en ny entre- prenör att ge ett anbud. Det är en svaghet med EBR som kräver mer av entreprenören i form av tidigare utförda arbeten och utbildning inom EBR.
AMA har genom sin uppbyggnad större möjlighet att aktivt göra andra teknikval än vad som tidigare har varit standard. Det sker genom en konstant förändring i samhället, och inte minst när det gäller kompo- nenter beroende av olika kommunikationslösningar.
Det som kan vara mindre bra med AMA som arbetssätt är framförallt att det lättare kan påverka kvalitetsaspekten negativt. Inte sagt att det alltid är så, men val av nytt material som inte har samma standardise- ring kan i ett senare skede skapa driftproblem. Det kan även gälla för kompabilitet i kommunikationen av komponenter mellan olika anlägg- ningar om man inte standardiserar detta. Nu finns det samtidigt olika arbetsgrupper inom AMA som tittar på frågor som dessa för att förenkla dessa val. En stor förändring blir i samband med digitaliseringen av referenssystemen till BASB 2.0.
Vidare ska nämnas att det idag finns anläggningar som inte upphandlas med varken EBR eller AMA. Det kan vara större transformatorstationer, ställverk, nätstationer och större kraftledningar. För dessa görs en upphandling genom vanliga europeiska upphandlingsregler. Varje station eller större kraftledning är så unik och har inte samma historik eller referens som behövs för att utnyttja EBR/AMA. Många gånger är det Svenska Kraftnät som ansvarar för dessa, men det kan likväl vara en konsult som får uppdraget.