Det har dykt upp många tankar under arbetets gång. Bland annat har speciellt en fråga dykt upp. Nämligen; varför har jag fått resultatet som jag fått och är arbetet annorlunda än andra arbeten inom samma ämne? Enligt mina egna funderingar så skiljer sig mitt resultat mot annan forskning på grund av att jag har fokuserat på hur man enligt pedagoger kan hjälpa barn med koncentrationssvårigheter. Mycket annan forskning koncentrerar sig på vad
svårigheterna kan bero på eller utifrån författarens synpunkt. Medan min undersökning baseras på pedagogers syn på det hela. Aktiva pedagoger ute i den pedagogiska verksamheten som dagligen kommer i kontakt med barn med koncentrationsproblem.
Jag har även lärt mig att man måste begränsa sig i arbetet. Man kan inte undersöka allt man vill i ett och samma arbete. Så här i efterhand hade jag gjort vissa saker annorlunda. Jag hade bland annat endast fokuserat på en sak i min undersökning. Att antingen fokusera på enbart vad begreppet betyder eller kanske hur man kan hjälpa barn med koncentrationssvårigheter. Jag hade även velat intervjua fler specialpedagoger för att höra vad de anser om ämnet; barn
med koncentrationssvårigheter, och hur man kan hjälpa dem. Hade jag enbart intervjuat specialpedagoger hade detta sannolikt gett mig ett annorlunda resultat jämfört med min undersökning som baseras på 25 enkäter och två intervjuer med pedagoger och enbart en intervju med en specialpedagog.
Jag hade även velat intervjua politiker och få en inblick i vad de anser om ämnet, och om de anser att dessa barn behöver särskild behandling. Jag hade dessutom velat undersöka mer ingående och få ut mer från undersökningspersonerna om hur man kan hjälpa barn med koncentrationssvårigheter på bästa sätt. Jag borde nog även ha ställt frågan om vilka
konsekvenser det kan få, om man inte tar tag i dessa barns problem. Detta hade kanske ökat förståelsen för hur viktigt ämnet är och att dessa barn kräver särskild hantering. Jag har även lärt mig att vara ute i god tid. Jag ansåg själv att jag delade ut enkäterna i god tid, men i efterhand visade det sig att det tog längre tid att samla in dem, än vad jag hade räknat. Man måste dessutom fråga många gånger innan man får ett ifyllt formulär.
Nya frågor har dykt upp och som jag gärna hade velat undersöka lite närmare. Jag hade velat försöka ta reda på varför inte förskolor, rektorer och politiker satsar mer resurser på att försöka hjälpa barn med särskilda behov. Det står ju tydligt i läroplanen att alla barn skall få det stöd de behöver och att man skall utgå från barnens behov och förutsättningar. Och det borde ju definitivt inkludera barn med koncentrationssvårigheter. Jag hade även velat göra en undersökning om hur man hjälpa barn med ADHD och DAMP på bästa sätt, så att de kan få en bra framtid. Dessutom hade jag velat undersöka vad föräldrar anser om frågan, hur man kan hjälpa deras barn med koncentrationssvårigheter.
Det hade även varit intressant att spinna vidare på mitt eget arbete, och undersöka hur väl dessa åtgärder som jag kommit fram till stämmer överens med hur man hanterar svårigheterna i den pedagogiska verksamheten. Och var skall man dra gränser för vad man skall försöka förändra hos barnet med svårigheter? Man kan inte förändra allt på en och samma gång, för det skulle innebära att man knäcker barnets självförtroende. Jag hade även velat undersöka på förskolor vad man som pedagog skall lägga sin energi på och vad man skall låta blir att försöka förändra för tillfället. Och hur kommer övriga barngrupp att reagerar när man inte påpekar när ett barn med svårigheter gör fel, när man påpekar bristerna hos ett barn som inte har liknande svårigheter. Det hade även varit spännande att på någon förskola ta reda på hur barnen runt om kring barnet med svårigheter blir behandlade, känner sig och blir påverkade.
Referenser
Berge, Cecilia. (1999). Varför lekarbete? I Häggström, Eva (red). ”Lekarbete – ett specialpedagogiskt arbetssätt.” Uppsala: Fören.
Bergström, Berit. (2002). Alla barn har särskilda behov. Hässelby: Runa.
Falkenhaug, Ingvild. (1999). I leken tar utvecklingen fart. I Häggström, Eva (red). ”Lekarbete – ett specialpedagogiskt arbetssätt.” Uppsala: Fören.
Gildebrand, Kerstin. (1999). Lekarbete med bekymrade barn. I Häggström, Eva (red). ”Lekarbete – ett specialpedagogiskt arbetssätt.” Uppsala: Fören.
Hedenbro, Monica & Wirtberg, Ingegerd. (2000). Samspeletskraft. Marte meo – möjlighet till utveckling. Stockholm: Liber AB.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Kadesjö, Björn. (2002). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber AB. Juul, Kirsten. (2005). Barn med uppmärksamhetsstörningar. Lund: Studentlitteratur. May, Tim. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Sjödin, K G. (2000). En liten bok om barn med koncentrationssvårigheter. Luleå: Länstryckeriet.
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tillgälligt: 2007-02-20.
Bilaga 1
Intervjumall
1. Vad innebär begreppet koncentrationssvårigheter enligt dig? 2. Gör ni utredningar på barnen med koncentrationssvårigheter? 3. Försöker ni ta reda på varför barnet har koncentrationssvårigheter?
4. Anser ni att man behöver ta reda på orsaken till att barnet har koncentrationssvårigheter innan man funderar ut hur man hjälpa barnet?
5. Använder ni någon speciell metod för att hjälpa dessa barn?
6. Hur hanterar ni dessa barn? Hanterar ni dessa barn annorlunda än de andra barnen?
7. Har du några tips på hur man inte skall hantera barn med koncentrationssvårigheter? Finns det sätt att hantera dessa barn på som du anser är fel metod, något som du har sett i din yrkesroll?