skriva och räkna. Det som många trodde när datorer och IKT introducerades i skolan var att det skulle bli en mirakellösning som skulle lösa skolans problem. Enligt Säljö & Linderoth måste vi dämpa våra förväntningar på ny teknik. Det vi måste inse är att datorn och IKT är verktyg för undervisningen. Det blir det man använder det till och inget annat.
Det sker en snabb teknologisk utveckling och skolan kan inte blunda för denna förändring. De kan inte heller implementera alla nya tekniska lösningar. När större IT-satsningar ska genomföras i skolan sker en upphandling, ofta av kommunerna. För att det sedan ska bli en lyckad IT-satsning måste lärarna engageras i dess implementering men även ges tid till diskussioner om pedagogiska aspekter av lösningen. Enligt Jedeskog (2007) måste lärarna involveras, det måste finnas tid och tekniken är användarvänlig för att en lösning ska överleva och användas effektivt.
Enligt intervjuerna med lärarna och egna erfarenheter ses tiden som det största hindret i införandet av ny teknik. Lärare känner sig stressade när de måste lära sig något nytt ovanpå deras vanliga arbetsuppgifter. Det som måste till är användarvänliga lösningar. Det är viktigt att det ges tillfällen för introduktion, kompetensutveckling och enkel support. Det kan räcka med en engagerad lärare på skolan för att hålla en lösning vid liv men ju fler lärare
inblandade desto bättre blir effekterna. Om nätverket tillfälligt är nere ser inte eleverna som något stort problem utan det är att alla inte använder sig av lösningen. Är det en lösning som hela skolan ska använda så måste tydliga direktiv ges ut av skolledningen att den ska
användas av alla.
Något som resultaten visar är att lärarna anser att designen av en produkt är viktig medan eleverna snabbt anpassar sig. En nyckelfaktor är att produkten måste vara användbar och simpel. Enligt Rostvall & Selander (2008) ger det designteoretiska multimodala perspektivet ett perspektiv där man tar hänsyn till att design är både för form och innehåll. Det gäller att designa för lärandet.
44
9 Slutsatser
Hur kommunikationen via lärplattformen ser ut beror på vilka funktioner som används av de berörda parterna. Skolledningen kommunicerar mest via olika typer av information. De lägger upp alla nödvändiga dokument, mötesanteckningar, skickar ut händelser som sker på skolan och de lägger upp nyheter.
Lärarna använder sig mest av funktionen som gör att elever kan skicka in sina
inlämningsuppgifter. De lägger även upp sina lektionsplaneringar och läxor. Vissa lärare utnyttjar inbyggda funktionerna för quiz, diskussionsforum, chat och skicka ut meddelande som påminner eleverna om vissa händelser. Det är tydligt att lärarna använder sig av lärplattformen olika mycket.
Eleverna använder sig mest av lärplattformen för att se vilka läxor de har och lämna in inlämningsuppgifter. De är inte intresserade av att använda den mer än nödvändigt. Den mesta tvåvägskommunikationen för alla grupper sker via e-post och inte med
lärplattformen. Många skolor har sammankopplat e-posten med lärplattformen men den inbyggda meddelandefunktionen anses för dålig.
Lärplattformen ger stöd åt skolledning, lärare och elever i form av tid och mindre
användning av papper. Genom att samla allt på lärplattformen har lärare och elever allt sitt arbete digitalt och inget kan på så vis försvinna. Skolledningen kan lätt ändra och lägga upp nya dokument, lärare har sin planering lätt tillgänglig och kan på så vis anpassa den till nya situationer och eleverna har allt sitt skolarbete upplagt. Utifrån detta kan skolledningen istället för att uppdatera pärmar med nya dokument arbeta med sina andra uppdrag. Lärarna sparar tid som kan läggas på eleverna istället för på planering och administrativa uppgifter. Både elever och lärare får en mindre belastning av papper att hålla reda på. Elevernas läxpapper kommer inte bort och lärarna behöver inte kopiera dessa för att de lagras digitalt istället.
De viktigaste nyckelfaktorerna vid lyckade IT-satsningar är att involvera lärarna i
implementeringen. Det måste ges tillräckligt med tid så lärarna kan utbilda sig i det nya så de kan visa eleverna hur de ska utnyttja IT-satsningen. En annan faktor är att det måste vara användarvänligt. För att hålla IT-satsningen fortsatt lyckad måste lärarna få fortsatt utbildning och engagemang från skolledningen.
Om lärplattformen ska utnyttjas optimalt för kommunikation måste ledningen ta en aktiv roll. Det måste finnas tydliga mål och regelbunden kompetensutbildning av lärarna. Det är genom lärarna man når eleverna. Genom att guida eleverna och visa hur lärplattformen och molntjänsten kan underlätta deras skolgång kan det informella och formella lärandet knytas samman.
10 Diskussion
Kan jag generalisera mina slutsatser till hela populationen? De skolor jag undersökt ligger i Stockholm. Skolorna som varit med i undersökningen har varit geografiskt och
socioekonomiskt utspridda för att täcka in olika bakgrunder och områden. Baserat på mitt underlag kan jag inte dra några generella slutsatser. Resultaten kommer visa samma tendenser på skolor som ligger i Stockholm. För att kunna dra några slutsatser för hela
45 populationen måste fler skolor ingå i undersökningen och utspridda i landet. Om mer tid hade funnits hade jag utvidgat min undersökning till flera skolor och även till skolor på andra orter i Sverige. Det är intressant att forska vidare för att se om andra skolor i andra städer visar upp liknande tendenser som mina.
Fler och fler skolor satsar på att ha en lärplattform. Att så många skolor satsar just nu på en lärplattform kan bero på trender eller ekonomiska effekter. Många skolor har köpt in olika licenser som snabbt blir omoderna. Lösningen är molntjänster där sådan service kan köpas in efter behov och lätt kan ändras på. Något negativt som undersökningen visat på skolorna som medverkat, är att molntjänsten Live@edu än så länge bara är tillgängligt för eleverna. Den kan stödja lärarnas samarbete med varandra genom att de tillsammans kan skriva dokument och göra gemensamma planeringar. Den kan underlätta kommunikationen mellan olika grupper på skolan. Genom att lagra i molnet kan arbetet på ett lätt sätt tas med hem. Det vore intressant att undersöka vilka effekter molntjänster erbjuder både ur ett lärande- och ekonomiskt perspektiv.
De teknologiska förändringarna påverkar lärarnas vardag och för att hjälpa dem måste kompetensutveckling ske regelbundet. För att få igång en bra kommunikation på
lärplattformen måste lärarna ta sig in och förstå elevernas virtuella värld. Alexandersson & Hansson (2011) anser att en sådan anpassning är ett villkor för att elever ska hålla sig motiverade. Jag anser att eleverna behöver få en genomgång av lärplattformen och dess funktioner och hur de ska förhålla sig till IT. Genom att anordna inspirationsdagar på hur IKT kan användas i undervisningen, kan lärarna ges nya sätt att undervisa och eleverna nya sätt att lära.
Även fast lärarna måste vara bättre på digitala hjälpmedel för att förstå sig på dagens elever så finns det en viktig aspekt som man måste vara medveten om. När man skriver på nätet är det svårare med tolkningar av meddelandet som skickas. Det är som McQuail’s
receptionsmodell att samma budskap kan tolkas på flera olika sätt och inte nödvändigtvis på det sättet som det var tänkt. Digital feedback kan tolkas mycket hårdare än om man tar det personligt och det måste alltid finnas i bakhuvudet. Vuxna är medvetna om att kritik som fås i skrift oftast låter hårdare än vad som menas av skribenten. Elever har inte samma
erfarenhet av att få feedback på det sättet och kan ta det personligt och känna sig kränkta. Det är inte bra om alla positiva effekter som en lärplattform ger går till spillo för att vissa lärare känner att de inte får tillräckligt med tid att komma in och testa funktioner. När tekniken är för komplicerad är det många lärare som ger upp och återgår till det gamla och välbekanta. Nyckeln till att få lärare att känna att det är värt tiden de lägger ner är att fler företag som utvecklar lärplattformar utvecklar för lärande. Företagen har ofta ingen
pedagog som hjälper till att anpassa lärplattformen för skolan. I avsnitt 5.1.4 beskrivs vikten av att designa för både innehåll och form. Mina resultat visar att eleverna inte anser
designen som komplicerad och någon avgörande faktor för användning medan lärarna anser detta. Eftersom det är lärarna som påverkar eleverna mest måste även lärplattformarna anpassas till lärarna. Detta åstadkommer vi genom att låta utbildade pedagoger vara med och designa lärplattformar och användargränssnittet måste vara simpelt. Innan nya funktioner släpps till användarna måste de vara klara och väl testade. I mina intervjuer framkom det att när inte något fungerar så tappar lärare ork och lust och gör efter det bara det minimala som krävs. Ytterligare en faktor som skulle underlätta lärarnas arbete är att integrera alla system till ett och det skulle spara tid. När lärare behöver logga in på ett
46 system för att rapportera betyg och ett annat för närvaro ser inte lärarna någon fördel med att införa ytterligare ett. Här har utvecklingsföretagen en stor utmaning då många system inte får integreras in i deras lösning på grund av rättigheter.
12 Tack
Jag vill tacka Microsofts utbildningsavdelning, speciellt min handledare Helena Mischel som tog av sin egen tid för att ta hand om mig. Jag vill även tacka mina handledare Linda Kann och Tanja Pelz-Wall för deras råd och stöd genom hela processen. Den handledningsgrupp som Tanja ordnat har varit ett stort stöd och jag är tacksam för att ni ställde upp med tips. Jag vill även tacka alla skolor och intervjupersoner som var vänliga och ställde upp.
47
13Litteraturförteckning
Alexandersson, M., & Hansson, T. (. (2011). Unga nätmiljöer - nya villkor för samarbete och
lärande. Lund: Studentlitteratur.
Dunkels, E. (2007). Att minska avstånd och överbrygga klyftor. i K. Johansson, P. Lindblom, & S. R. Rask, Unga nätkulturer- Röster om nätet, framtiden,värderingar och lärande. (ss. 31-33). Stockholm: KK-stiftelsen.
Dysthe, O. (. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Ellis, K. R. (2009). www.astd.org. Hämtat från A Field Guide to Learning Management Systems[online]: http://www.astd.org/NR/rdonlyres/12ECDB99-3B91-403E- den 28 02 2012
Falkheimer, J. (2001). Medier och kommunikation- en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Fronter. (2012). Hämtat från www.fronter.se:
http://fronter.info/downloads/Fronter_Brochure_SE_lowres.pdf den 29 02 2012 Hamish, C., Richard, J., & Baldwin, G. (2005). A critical examination of the effects of learning
management system on university teaching and learning. Tertiary Education and
Management, 11(1), 19-36.
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik- Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
It´s learning. (2012). Hämtat från www.itslearning.com:
http://www.itslearning.com/help/en-GB/ApplicationHelp_Left.htm#CSHID=1028|StartTopic=Content%2FParents%2Fparen ts.htm|SkinName=HTML Help Window den 29 02 2012
Jedeskog, G. (2000). Ny i kl@ssen - förhållanden mellan lärarroll och datoranvändning
beskrivet i internationell forskning. Solna: Ekelunds Förlag AB.
Jedeskog, G. (2007). ICT in Swedish Schools 1984 – 2004: How computers work in the
teachers’ world. Seminar.net - International journal of media, technology and lifelong
learning 3(1), 1-9.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
McQuail, D. (2005 ). McQuail's mass communication theory (5th edition). London: SAGE Publications Ltd.
Mell, P., & Grance, T. (den 01 09 2011). NIST. Hämtat från The NIST Definition of Cloud Computing: http://csrc.nist.gov/publications/nistpubs/800-145/SP800-145.pdf den 06 02 2012
Microsoft. (2012). microsoft.com. Hämtat från microsoft.com: www.microsoft.com den 29 02 2012
Nordicom. (2011). Internetbarometer 2010. Hämtat från Nordicomswebbplats:
48 Pedersen, J. (1998). Informationstekniken i skolan - en forskningsöversikt. Spånga:
Skolverket.
Piaget, J. (1968). Barnets själsliga utveckling. Lund: Gleerup.
Riis, (. U. (2000). IT i skolan mellan version och praktik - en foskningsöversikt. Kalmar, Sverige.
Rostvall, A.-L., & Selander, S. (. (2008). Design för lärande. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.
Runesson, U. (1995). Elever lär av varandra. i (. U. Birgit Lendahls, Vägar till elevers lärande (ss. 75-90). Lund: Studentlitteratur.
Schofield, J. (1995). Computers and classroom culture. New York: Cambridge University Press.
Selander, S., & Kress, G. (2010). Design för lärande - ett multimodalt perspektiv20. Stockholm: Norstedts.
Skarin, T. (2007). Effektivt användande av IT i skolan - analys av internationell forskning. Hämtat från Myndigheten för skolutveckling:
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/publikationer?_xurl_=http%3A%2F%2F www4.skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak %2FResultSet%3Fupp%3D0%26w%3DNATIVE%2528%2527title%2Bph%2Bwords%2B %2527%2527Effektivt*%2Banv%25E4ndande*%2Bav den 26 03 2012
Skinner, B. (2008 2(1)). Undervisningsteknologi. Stockholm: Nordstedts Akademsika förlag. Skolverket. (den 04 11 1994). Lpo94. Hämtat från Skolverketswebbplats:
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4. skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRec ord%3Fk%3D1069 den 04 11 2011
Skolverket. (den 09 04 2009). Redovisning av uppdrag om uppfölning av IT-användning och
IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning del1. Hämtat från
Skolverketswebbplats: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2192 den 09 11 2011
Skolverket. (2009). www.skolverket.se. Hämtat från Digitala lärresurser i en målstyrd skola: http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4. skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRec ord%3Fk%3D2299 den 29 02 2012
Skolverket. (den 09 04 2010). Redovisning av uppdrag om uppföljning av IT-användning och
IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning del2. Hämtat från
Skolverketswebbplats: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2373 den 09 11 2011
Skolverket. (den 13 5 2011). EU storsatsar på it i skolan. Hämtat från skolverkets - webbplats:
49 http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/reportage/overgripande/eu-storsatsar-pa-it-i-skolan-1.129527 den 31 10 2011
Skolverket. (den 31 10 2011). It i skolan. Hämtat från Skolverket- webbplats: http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan den 31 10 2011 Skolverket. (den 04 11 2011). Lgr11. Hämtat från Skolverketswebbplats:
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4. skolverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRec ord%3Fk%3D2575 den 04 11 2011
Skolverket. (den 03 10 2011). Nu genomförs den första omfattande undersökningen av IKT i
Europas skolor. Hämtat från skolverkets-webbplats:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/reportage/overgripande/nu-genomfors-den-forsta-omfattande-undersokningen-av-ikt-i-europas-skolor-1.157514 den 31 10 2011
Spetz, M. (2007). Lyckas med lärplattformen. Nya verktyg – nya möjligheter. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Statistiska centralbyrån. (u.d.). Statistiska centralbyrån. Hämtat från Statistiska centralbyrån: http://www.scb.se/ den 20 05 2012
Sveriges IT arkitekter. (den 29 10 2009). IASA – Sveriges IT arkitekter. Hämtat från http://www.iasa.se/?p=267 den 05 02 2012
Säljö, R. (2005). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.
Säljö, R. (2010). Lärande och kulturella redskap. Falun: Nordstedts akademiska förlag. Säljö, R., & Linderoth (red.), J. (2002). Utm@ningar och e-frestelser - it och skolans lärkultur.
Stockholm: Prisma.
Söderlind, M. (den 16 02 2010). www.idg.se. Hämtat från
http://www.idg.se/2.1085/1.290664/sa-fungerar-molnet den 07 12 2011 Trost, J. (2010 ). Kvalitativa intervjuer 4:1. Lund: Studentlitteratur.
Tufte, B. (1999). Media Education in Europe - With special focus on the Nordic Contries. i U. C. Cecilia von Feilitzen, Children and Media - Image, Education, Partipation (ss. 205-217). Sweden: Kungsälv: Nordicom.
Watson, W. R., & Watson, S. L. (2007). An Argument for Clarity:What are Learning Management Systems, What are They Not, and What Should They Become?
TechTrends 51(2), 28-34.
Vetenskapsinsititutet. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från www.vr.se:
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_ principer_tf_2002.pdf den 01 03 2012
50
www.csc.kth.se/om/avdelningar/mdi/. (u.d.). Hämtat från
http://www.csc.kth.se/om/avdelningar/mdi/ den 22 03 2012
Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.