Nyckeltal enligt lean/Lean-redovisning 22

Enligt Maskell och Baggaley (2003), vars fakta kapitel 3.9.2 baseras på, fungerar det inte att använda traditionella redovisningssystem i företag som bedriver lean- tänkande, då de står i konflikt med varandra. Exempelvis motiverar det traditionella redovisningssystemet till att köra stora partistorlekar och använda standardkostnader för att nå stordriftsfördelar, vilket tenderar att leda till överproduktion. Lean-tänket förespråkar däremot enstycksflöde för att maximera produktionsflödet samt för att tillverka produkter endast utefter kundens behov. Lean-redovisningens mål är att max- imera avkastningen genom eliminering av slöseri istället för att uppnå maximal lokal effektivitet genom exempelvis lagerläggning. Även onödigt arbete i form av ihopsam- lande och analyserande av stora mängder data görs i den traditionella redovisningen. Görs detta vid arbete med lean produktion innebär det än mer rapportering då lean produktion arbetar med mindre partistorlekar. Lean-redovisning frigör tid för ekono- mipersonalen till att arbeta med lean-förbättringar.

Maskell och Baggaley anger att fördelarna med lean-redovisning är att den ger infor- mation för att fatta bättre lean-beslut, som i sin tur leder till förbättrade intäkter och lönsamhet. Lean-redovisning minskar tid, kostnader samt slöserier genom att elimine- ra onödiga transaktioner och system. Dessutom identifieras de potentiella ekonomiska fördelarna som initiativ till förbättringar inom lean ger. Kundvärde fokuseras direkt genom att prestationsmätningar kopplas till vad som påverkar värdeskapandet posi- tivt.

Nyckeltal enligt lean kan enligt Maskell och Baggaley delas in i tre nivåer utefter lean-redovisningens mognadsprocess som ligger parallellt med mognadsprocessen för lean produktion.

3.9.2.1 Nivå 1

Mognadsprocessens första nivån handlar om att komma igång med lean-redovisning och innebär att företaget har börjat införa lean produktion i produktionsceller. Lean produktion kännetecknas bland annat av att företaget har fungerande produktionscel- ler, omfattande utbildning gällande lean-principer och jobbar utefter standardiserat arbete. Lean-redovisningen ska finna åtgärder genom prestationsmått kopplade till lean i företagets produktionsceller, beräkna de ekonomiska effekterna av lean- förbättringar och identifiera företagets viktigaste värdeflöden. På nivå ett handlar det om att uppnå en bra prestanda inom cellerna. Syftet med lean-nyckeltalen är att hjälpa varje team att tillverka sina produkter inom utsatt takttid. Fokus ligger på flöde, stan- dardiserat arbete samt dragande system. Dragande system återspeglar kundbehovet genom att enbart de artiklar och komponenter som behövs vid nästkommande arbets- moment fylls på (Liker, 2009). Nyckeltal på denna nivå rapporteras vanligtvis per timma eller per dag och är enligt Maskell och Baggaley:

23

Löpande produktionsrapportering

Löpande produktionsrapportering är det mest grundläggande nyckeltal inom lean. Talet spårar produktionscellers förmåga att nå upp till den fastställda takttiden. Takt- tiden är satt utifrån en förbestämd cykeltid för tillverkade produkter med kundens efterfråga som utgångspunkt. Den löpande produktionsrapporterings uppsatta mål och uppföljning kan oftast följas via whiteboards som står placerade i vardera pro- duktionscell. I slutet av varje timma skrivs den aktuella och uppnådda kvantiteten upp för att sedan räknas samman i slutet av varje skift. Det finns tre fördelar med att an- vända löpande produktionsrapportering:

x Nyckeltalet håller personalen fokuserad på att åstadkomma den output av pro- dukter som kunden efterfrågar.

x Snabb återkoppling ges när problem uppstår i cellen.

x Data om problem samlas in över tid, vilket gör att studier om dessa kan göras samt att problemen kan rättas till permanent.

µ)|UVWDJnQJHQJHQRPµ

´)|UVWD JnQJHQ JHQRP´ )** lU HQOLJW HWW Q\FNHOWDO som används för att övervaka om celler tillverkar produkter rätt från första början och visar cellernas effektivitet av dess standardiserade arbete. När en cell designas specificeras exakt hur tillverkningen ska gå till, samtidigt som det fysiska flödet av produkter definieras. Tillsammans förmedlar detta en exakt sekvens och en exakt tid gällande produktionsprocessen. Syftet med att använda FGG är främst att:

x Försäkra sig om att produkterna görs korrekt.

x Försäkra sig om att produkterna görs inom cellens utsatta cykeltid.

Detta medför att produkterna görs rätt första gången de går igenom produktionscellen vilket i sin tur minskar skrot, reparationer och omarbete.

FGG mäts i procent och datan som används för att få fram talet samlas in av pro- duktionscellernas personal genom övervakning av den egna produktionsprocessen. FGG = (Totalt antal producerade enheter ± omarbete)/ Totalt antal producerade en- heter.

Vardera arbetsstation som finns inom en produktionscell kan mätas för sig för att se- dan multipliceras med varandra för att få fram en total procentsats.

PIA-mot-SPIA

PIA-mot-SPIA visar lagernivåerna inom celler och mäter deras framgång gällande dragande system. PIA betyder produkter i arbete och mäts samt jämförs med SPIA, standard-PIA, som visar den förväntade mängden PIA. Om PIA alltid är densamma som SPIA fungerar det dragande systemet som det ska, medan om PIA oftast är mycket högre eller lägre än SPIA innebär att systemet inte fungerar som det ska. Nyckeltalet räknas ut genom att dividera PIA med SPIA.

24

TAK

TAK står för tillgänglighet, anläggningsutnyttjande och kvalitetsutfall. TAK riktar sig till maskiner i produktionsceller, jämfört med de tre föregående nyckeltalen som riktar sig till personalen. Nyckeltalet visar en kombination av maskinens förmåga att produ- cera produkter i tid, till rätt kvalitet och synliggör samtidigt anledningar till varför problem uppstår. Rekommendationen är att till en början införa TAK på ett fåtal ma- skiner då det tar tid att spåra och mäta både driftsstopp, produktionstakt och första gången genom. Viktigast är att mäta TAK-talet för produktionscellens flaskhals, då det är den maskinen som bestämmer flödet och cykeltiden i hela cellen. Om flask- halsmaskinen inte fungerar effektivt påverkar det hela cellen negativt.

För att räkna fram ett TAK-tal multipliceras tillgänglighet, anläggningsutnyttjande och kvalitetsutfall med varandra och uttrycks som en procentsats.

TAK = Tillgänglighet x anläggningsutnyttjande x kvalitetsutfall

Tillgänglighet, anläggningsutnyttjande och kvalitetsutfall räknas i sin tur ut genom att: Tillgänglighet = (Total tillgänglig tid - stopptid) / Total tillgänglig tid

Anläggningsutnyttjande = Verklig produktionstakt / Planerad produktionstakt

Kvalitetsutfall = (Verklig produktionstakt ± antalet kasserade) / verklig produktions- takt

3.9.2.2 Nivå 2

Vid mognadsprocessens andra nivå har företaget nått utbredd lean produktion och ledning sker genom värdeflöden. Lean produktion kännetecknas bland annat av att lag som arbetar med ständiga förbättringar är etablerade och tränade, att produktionen leds och styrs per värdeflöde samt att PIA (produkter i arbete) och färdigvarulager är genomgående relativt låga. Lean-redovisningen ska finna åtgärder genom att värde- flödeskalkylering ersätter standardkalkylering, att nyckletal och kostnadsinformation för värdeflöden ständigt driver förbättringar samt att ekonomisk planering integreras med sälj- och verksamhetsplanering. Nyckeltalen på nivå två anger vilka mätningar som behövs för att mäta värdeflödet i sin helhet och se hur resultatmålen uppnås. Nyckeltalen redovisas vanligen vecka för vecka på denna nivå och är enligt Maskell och Baggaley:

Omsättning per anställd

Omsättning per anställd handlar om företagets totala försäljning under en viss period fördelat på antalet anställda. Det är nödvändigt att identifiera försäljningsorder eller produkter associerade med värdeflödet samt att antalet anställda hänvisar till alla de som arbetar i värdeflödet.

Leveransprecision

Leveransprecision belyser i vilken utsträckning leveranser sker vid de med kunden överenskomna leveranstidpunkterna. Talet är ett bra generellt mått som mäter nivån av kontroll i värdeflödet. Är värdeflödet under kontroll har företaget en hög leverans- precision och vise versa. Leveransprecision kan mätas på flera sätt men det mest bin-

25

dande sättet är att mäta antalet kompletta levererade order mot kundens efterfrågade leveransdatum. I enighet med lean betraktas även order som levereras tidigare än ut- satt datum som ej i rätt tid.

Genomloppstid

Genomloppstid (GLT) är flödet av material genom värdeflödet. GLT är den tid det tar att konvertera råmaterial till färdiga produkter, det vill säga den totala tiden som det tar för råmaterial eller en komponent att gå från inleverans, genom produktionen fram till utleverans. Nyckeltalet räknas ut genom att räkna det totala lagret i värdeflödet och dividera det med det genomsnittliga antalet produkter som levereras.

GLT = (Råmaterial + PIA + Färdigvarulager) / (Levererade produkter aktuell vecka / antalet veckotimmar)

µ)|UVWDJnQJHQJHQRPµ

Första gången genom (FGG) på nivå två innebär att alla FGG för värdeflödets pro- duktionsceller multipliceras samman. Även FGG för icke producerande celler kan räknas in.

Genomsnittlig styckkostnad

Genomsnittlig styckkostnad ses ofta som en viktig indikator för värdeflödeprocesser- nas förbättringar i stort. Nyckeltalet räknas ut genom att slå samman värdeflödets alla kostnader för en vecka och dividera det med antalet levererade enheter till kund för samma vecka.

Utestående kundfordringar

Utestående kundfordringar är ett viktigt och vanligt använt nyckeltal för att mäta med vilken hastighet som pengar kommer in från kunder, det vill säga pengaflödet och visar samtidigt kundernas nöjdhet i och med att utebliven betalning ofta är en reaktion på missnöjdhet.

Utestående kundfordringar = Kundfordringar / Dagsförsäljning

3.9.2.3 Nivå 3

Mognadsprocessens tredje nivå innebär att företaget är en lean-verksamhet. Lean pro- duktion kännetecknas bland annat av att lean-tänket tillämpas i hela organisationen, omfattande samarbete med kunder och leverantörer sker samt att ständiga förbättring- ar har blivit ett sätt att leva. Lean-redovisningen ska finna åtgärder genom värdeflö- deskartläggning och värdeflödeskalkyler även omfattar leverantörer och kunder, att de flesta anskaffnings- och lagerstyrningsprocesser kan elimineras då material dagligen dras fram och betalas löpande samt att de flesta bokföringsaktiviteterna som är rutin- mässiga är automatiserade eller outsourcade (företaget låter ett annat företag sköta aktiviteterna). Nyckeltal på denna nivå är enligt Maskell och Baggaley omsättnings- tillväxt, rörelseresultat före avskrivning, omsättning per anställd, leveransprecision och kundtillfredsställelse. Dessa tal är alla mycket övergripande tal för verksamheter i stort och därmed även mycket vanligt förekommande även i icke lean-specifika verk- samheter.

Kundtillfredsställelse innebär mätning av kundnöjdhet görs genom att få nyckeltalet från kunderna själva, inte internt från försändelserna. Kunderna bör tillfrågas om kva-

26

litet, kostnader och leveranser, men även om så kallade mjuka nyckeltal så som till- förlitlighet och ansvarstagande. (Bicheno, 2009)

27