• No results found

Nyetablerarnas skapande av konkurrensfördelar

6. Slutsatser

6.4 Nyetablerarnas skapande av konkurrensfördelar

Nyetablerarna har svårt för att skapa konkurrensfördelar på grund av marknadens förutsättningar. De strikta regleringarna medför att samtliga nyetablerare säljer homogena tjänster, vilket gör att de inte kan ändra utförandet av de obligatoriska besiktningstjänsterna.

Istället försöker nyetablerarna skapa konkurrensfördelar med egna tilläggstjänster. Dessa tilläggstjänster har dock inte slagit igenom hos kunderna.

Nyetablerarna som har byggt upp sitt stationsnät från grunden har skapat konkurrensfördelar genom att de har kunnat etablera sig på mer gynnsamma platser ur kundernas perspektiv. Det kan jämföras med de tre stora företagen som mestadels har stationer i industriområden, en bit ut från stadskärnan. Dessa nyetablerare försöker alltså att skapa konkurrensfördelar genom att etablera sig på bättre platser än konkurrenterna. Den nyetableraren som köpte upp sitt stationsnät har en konkurrensfördel eftersom varje uppköpt station har lojala kunder sedan tidigare.

Personlig service och trivsamma lokaler är en annan strategi som nyetablerarna använder för att skapa konkurrensfördelar mot konkurrenterna. Detta gör de genom att främst öppna små stationer med 1-2 banor för att därigenom få en mer personlig kontakt med sina kunder. Detta personliga syftar till att få återkommande och lojala kunder.

Nyetablerarna kan även skapa konkurrensfördelar genom att välja olika ackrediteringar.

Somliga nyetablerare har flera ackrediteringar vilket innebär att de når en större kundgrupp.

Den vanligaste ackrediteringen är kategori 1, för lätta fordon, vilket alla nyetablerare har eftersom det största kundunderlaget finns där.

77 6.5 Avslutande reflektion

Det var klart från början att vår studie skulle behandla av-/omregleringar, eftersom vi båda har ett genuint intresse av privat kontra offentligt ägande (I detta fall visade det sig att vi skulle få studera både privat och offentligt ägande vilket gjorde det extra intressant för oss). Vi ville välja en omreglering som var aktuell och som var relativt outforskad, vilket ledde oss in på marknaden för fordonsbesiktning. Det var även klart för oss att vi ville studera omregleringen utifrån de aktiva företagen i branschen och inte utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv med konsumenterna som utgångspunkt. När vi väl började med studien märkte vi att denna marknad var väldigt speciell jämfört med andra omreglerade marknader. Det fanns en stark statlig ägare kvar, marknaden var hårt reglerad och tjänsten som företagen utför är viktig och syftar till att främja trafiksäkerheten. En annan bidragande orsak var att det knappt fanns någon tidigare forskning om den omreglerade fordonsbesiktningsmarknaden. Nu när vi är klara med studien har vi lärt oss mycket. Under processens gång har vi förstått att företagande under dessa förutsättningar är rätt problematiskt. Däremot så förstår vi att många av de intervjuade har lämnat sin trygga tillvaro på sina gamla arbetsplatser för att söka nya utmaningar på denna marknad.

Det som vår studie ämnar bidra med är dels att skapa förståelse hur nyetablerare, dvs. företag som etablerat sig på marknaden efter omregleringen och vars ägare inte ingick i det forna monopolföretaget Bilprovningen, kan konkurrera på en omreglerad marknad som är hårt reglerad och där en statlig ägare finns kvar. Detta får konsekvenser för hur nya företag agerar och reagerar utifrån marknadens förutsättningar och de inträdeshinder som finns. Vi anser till stor del att vi lyckats med detta, även om det hade varit intressant att få med ClearCar i vår studie eftersom de har en intressant strategi, där de väljer att etablera sig på landsbygden.

6.6 Vidare forskning

Efter att ha studerat fordonsbesiktningsmarknaden ur nyetablerarnas perspektiv har vi bland annat kommit fram till att nyetablerarna anser att medvetenheten är relativ låg angående att marknaden är avmonopoliserad och att det finns alternativ till Bilprovningen. Av den anledningen skulle det vara intressant att genomföra en studie med svenska fordonsägare och ta reda på deras kunskaper och medvetenhet om marknadens omreglering. Vidare skulle det vara intressant att göra en undersökning som baseras på kundernas preferenser när de väljer besiktningsföretag och besiktningsstation. Hur påverkar priset? Hur påverkar stationens läge?

78 Ett annat angreppssätt som skulle vara intressant är att jämföra den svenska omregleringen med utländska fordonsbesiktningsmarknader som har blivit omreglerade. Förslagsvis skulle en jämförelse kunna göras med den danska eller finska marknaden, eftersom respondenterna i denna studie har dragit många paralleller och skillnader mellan dessa marknader.

79

7. Källförteckning

Arnold, S. J., Oum, T. H., & Tigert, D. J. (1983). Determinant attributes in retail patronage:

Seasonal, temporal, regional, and international comparisons. Journal of Marketing Research, 20(2), s. 149-157.

Axelsson, B. & Agndal, H. (2005). Professionell marknadsföring (3:e uppl.). Lund:

Studentlitteratur

Barrett, S. D. (1990). Deregulation European aviation – a case study. Transportation, 16(4), s.

311-327.

Betänkande 2012/13:NU7. Statliga företag. Stockholm: Näringsutskottet. Från

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Statliga-foretag_H001NU7/

Bilprovningen. (2013a). Bilprovningens historia. Hämtad 2014-02-05, från Carspect AB, http://www.bilprovningen.se/Om-Bilprovningen/Var-verksamhet/Historik.html Bilprovningen. (2013b). Delårsrapport januari-mars, 2013 (Delårsrapport januari-mars

2013). Stockholm: AB Svensk Bilprovning. Från

http://www.bilprovningen.se/download/18.7a02f89d141da10ced21298/1386601579869/Bi lprovningens+del%C3%A5rsrapport_Q1_2013.pdf

Bilprovningen. (2013c). Års- och hållbarhetsredovisning 2012. Stockholm: AB Svensk Bilprovning. Från

http://www.bilprovningen.se/download/18.7a02f89d141da10ced21299/1386601579919/Bi lprovningens_arsredovisning_2012.pdf

Boström, G.-O. & Wilson, T. (2009). Swedish retail banking: a competitive update.

Competitivess Review, 19(5), s.379-390.

Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder (1:1:e uppl.). Malmö:

Liber AB.

Carspect. (2011). Årsredovisning A-Besiktning AB. Stockholm: Carspect AB.

Carspect. (2012). Årsredovisning A-Besiktning AB. Stockholm: Carspect AB.

Carspect. (2013). Årsredovisning Carspect AB. Stockholm: Carspect AB.

80 Carspect. (u.å.). 2010. Hämtad 2014-02-10, från Carspect AB,

https://www.carspect.se/nyheter/Sidor/Nyheterifr%C3%A5n2010.aspx

Cernusca, M. M., Gold M. A. & Godsey, L. D. (2012) Using the Porter model to analyze the US elderberry industry. Agroforestry Systems, 86(3), 365-377.

Christensen, L., Engdahl, N., Grääs, C., & Haglund. L. (2010). Marknadsundersökning – En handbok (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

ClearCar. (2013). Årsredovisning för ClearCar AB. Stockholm: ClearCar AB.

Coyne, K. P. & Subramaniam, S. (1996) Bringing discipline at strategy. The McKinsey Quarterly, 4, s. 14-25.

Craig, C. S., Ghosh, A., & McLafferty, S. (1984). Models of retail location: a review. Journal of Retailing, 60(1), s. 5-36.

Dekra. (2012). Årsredovisning för DEKRA Automotive AB. Eskilstuna: DEKRA Automotive AB.

Dekra. (2013). Årsredovisning för DEKRA Automotive AB. Stockholm: DEKRA Automotive AB.

Delmas, M., Russo, M. V. & Montes-Sancho. (2007). Deregulation and environmental differentiation in the electric utility industry. Strategic Management Journal, 28, s. 189-209.

Ds 2009:3. Fordonsbesiktning. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Emory, C. W. (1985). Business Research Methods (3:e uppl.). New York, USA: Irwin.

Eriksson, J. (2012, 25 februari). Trögstartad bilprovning. Svenska Dagbladet. Hämtad 2014-03-04, från http://www.svd.se/

Eriksson, M. G. (2009). Referera reflekterande: konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna (1a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Fahy, J. (2000). The resource-based view of the firm: some stumbling-blocks on the road to understanding sustainable competitive advantage. Journal of European Industrial

Training, 24(2-4), s. 94-104.

81 Flyvbjerg, B. (2006). Five misunderstandings about case-study research. Qualitative Inquiry,

12(2), s. 219-245.

Fordonsprovarna. (2012). Årsredovisning för Fordonsprovarna i väst AB. Göteborg:

Fordonsprovarna i Väst AB.

Fordonsprovarna. (2013). Årsredovisning för Fordonsprovarna i väst AB. Göteborg:

Fordonsprovarna i Väst AB.

Frankelius, P. (2001). Omvärldsanalys. Malmö: Liber Ekonomi.

Gezelius, C. & Wildenstam, P. (2011). Marknadsföring: modeller och principer. Stockholm:

Bonnier utbildning.

Ghauri, P. & Grønhaug, K. (2005). Research methods in business studies: a practical guide (3:e uppl.). Harlow, England: Financial Times Prentice Hall.

Grönroos, C. (2004). Service management och marknadsföring - en CRM ansats. Kristianstad:

Liber Ekonomi.

Guba, G. G. & Lincoln, G. Y. (1981). Effective evalution. San Francisco, USA: Jossey-Bass.

Hamel, G. (1997). Killer strategies that make shareholders rich, the top companies thrive.

Fortune Magazine, 135(12), s. 70-79.

Holmlund, P. (2012). Marknadsandelar per besiktningsföretag 2011 (Väg- och järnvägsavdelningens statistik). Transportstyrelsen. Från Transportstyrelsen,

https://www.transportstyrelsen.se/Global/Vag/Fordon/Besiktning/Statistik/Marknadsandela r%20per%20besiktningsf%C3%B6retag%202011.pdf

Holmlund, P. (2013). Marknadsandelar per besiktningsföretag 2012 (Väg- och järnvägsavdelningens statistik). Transportstyrelsen. Från

https://www.transportstyrelsen.se/Global/Vag/Fordon/Besiktning/Statistik/Marknadsandela r%20per%20besiktningsf%C3%B6retag%202012.pdf

Holmlund, P. (2014a). Fordonsbesiktningsmarknaden maj till och med augusti 2013 (Väg- och järnvägsavdelningens promemoria). Transportstyrelsen. Från

http://www.transportstyrelsen.se/Global/Vag/Fordon/Besiktning/PM%20om%20fordonsbe siktningsmarknaden%20maj%20till%20och%20med%20augusti%202013.pdf

82 Holmlund, P. (2014b). Fordonsbesiktningsmarknaden september till och med december 2013

(Väg- och järnvägsavdelningens promemoria). Transportstyrelsen. Från

http://www.transportstyrelsen.se/Global/Vag/Fordon/Besiktning/PM%20om%20fordonsbe siktningsmarknaden%20september%20till%20och%20med%20december%202013.pdf Holmlund. (2014c). Marknadsandelar per besiktningsföretag 2013 (Väg- och

järnvägsavdelningens statistik). Från Transportstyrelsen,

https://www.transportstyrelsen.se/Global/Vag/Fordon/Besiktning/Statistik/Marknadsandela r%20per%20besiktningsf%C3%B6retag%202013.pdf

Holmlund, P., Nygren, M., Svensson, T. & Eriksson, A. (2014). Transportstyrelsen 2013.

Norrköping: Transportstyrelsen. Från

http://www.transportstyrelsen.se/Global/Vag/Fordon/Besiktning/Rapport_2013_besiktning .pdf

Homburg, C., Fürst, A., Ehrmann, T. & Scheinker, E. (2013). Incumbents’ defense strategies:

a comparison of deterrence and shakeout strategy based on evolutionary game theory.

Journal of the Academy of Marketing Science, 41, s. 185-205.

Jarefors, H. (2013). Fordonsbesiktningsmarknaden 2012. Stockholm: Transportstyrelsen.

Från

http://www.transportstyrelsen.se/Global/Vag/Fordon/Besiktning/Rapport%20om%20fordo nsbesiktningsmarknaden%202012.pdf

Jiménez, J. L. & Perdigueros, J. (2011). Does Accessibility Affect Retail Prices and Competition? An Empirical Application. Networks & Spatial Economics, 11(4), s. 677-699.

Karniouchina, E. V., Carson, S. J, Short, J. C., & Ketchen, D. J. (2013). Extending the firm vs. industry debate: Does industry life cycle stage matter? Strategic Management Journal, 34(8), 1010-1018.

Klepper, S. (1997). Industry life cycles. Industrial and Corporate Change, 6(1), s. 145-182.

Kotler, P. (2003). Marketing Management (11:e uppl.). Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall.

83 Kotler, P. & Keller, K. L. (2006). Marketing Management (12:e uppl.). Upper Saddle River,

NJ: Pearson Prentice Hall.

Levitt, T. (1960). Marketing myopia. Harvard Business review, (July-August), 45-56.

Levitt, T. (2004). Marketing myopia. Harvard Business Review, (July-August), s. 1-14.

Milla, L., Mäkitalo, M., & Hilmola, O-P. Stimulating competition in the liberalized railway freight market. Baltic Journal Of Management, 7(1), s. 68-85.

Moon, H.-C., Hur, Y.-K., Yin, W. & Helm, C. (2014). Extending Porter’s generic strategies:

From three to eight. Journal Of International Management, 8(2), s. 205-225.

Motion 2010/11:T212. Bilprovningen. Stockholm: Socialdemokraterna. Från:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Bilprovningen_GY02T212/?text=true

Murray, A. I. (1988). A Contingency View of Porter’s Generic Strategies. The Academy of Management Review, 13(3), s. 390-400.

Nilsson, J. E., Odolinski, K., Swärdh, J-E., Liss, V., & Nyström, J. (2013). Regelförändringar i transportsektorn: Effekter av omregleringen inom inrikesflyg, taxi, kommersiell tågtrafik och bilprovning (VTI-rapport 774 revision 1). Linköping: Statens väg- och

transportforskningsinstitut. Från http://www.vti.se/sv/publikationer/pdf/effekter-av-omregleringar-inom-inrikesflyg-taxi-kommersiell-tagtrafik-och-bilprovning.pdf

NTD Training Center. (u.å.). Kurser inom fordonsbesiktning. Hämtad 2014-04-01, från NTD Training Center,

http://www.ndttraining.se/sv/Fordonsbesiktning/KurserFordonsbesiktning/tabid/2893/Defa ult.aspx

Nygren, M. (2012). Riktlinjer för Transportstyrelsens marknadstillsyn och

marknadsövervakning av den omreglerade besiktningsverksamheten (Väg- och järnvägsavdelningens styrande dokument). Transportstyrelsen. Från

http://www.transportstyrelsen.se/Global/Vag/Fordon/Besiktning/Riktlinje%20fordonsbesik tning_jan%202012.pdf

Opus. (2013). Årsredovisning för Opus bilprovning AB. Mölndal: Opus Bilprovning AB.

84 Opus Group AB. (u.å.). Affärsidé. Hämtad 2014-02-05, från Opus Group AB,

http://www.opus.se/om-opus-group/opusgroup/affarside/

Ottosson, J., & Andersson-Skog, L. (2013). Stat, marknad och reglering i historiskt perspektiv (Konkurrensverkets uppdragsforskningsrapport 2013:3). Stockholm:

Konkurrensverket. Från

http://www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Rapporter/uppdragsforskning/forsk_rap_2013-3.pdf

Porter, E. P. (1979). How competitive forces shape strategy. Harvard Business Review, March-April, s. 1-10.

Porter, M. E. (1980). Competitive strategy: techniques for analyzing industries and competitors. New York, USA: Free Press.

Porter, M. E. (2004). Competitive strategy: techniques for analyzing industries and competitors. New York, USA: Free Press

Proposition 2009/10:32. Fordonsbesiktning. Stockholm: Näringsdepartimentet. Från http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/31/69/b4ab904d.pdf

Saviotti, P. P., & Pyka, A. (2010). Generalized barriers to entry and economic development.

Journal of Evolutionary Economics, 21(1), 29-52.

Statskontoret. (2009). Remissvar: Fordonsbesiktning (Ds 2009:3). Stockholm: Statskontoret.

Från http://www.statskontoret.se/upload/Remissvar/2009/200912.pdf

Statskontoret. (2012). Utvärdering av om- och avregleringar - en kartläggning. Stockholm:

Statskontoret. Från http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2012/201210.pdf Stubbart, C. I. & Smalley, R. D. (1999). The deceptive allure of stage models of strategic

processes. Journal of Management Inquiry, 8(3), s. 273-286.

Sustainable Brand Insight. (2014). Sustainable brand insight 2014 (Sustainable Brand Insight varumärkesrapport 2014). Från

http://www.sb-insight.com/wp-content/uploads/Sustainable-Brand-Index-2014-Officiell-rapport.pdf

85 Swedac. (2013a). Ackreditering eller certifiering?. Hämtad 2014-04-14, från Swedac AB,

http://www.swedac.se/sv/Det-handlar-om-fortroende/Vad-ar-ackreditering/Ackreditering-eller-certifiering/

Swedac. (2013b). Fordonsbesiktning. Hämtad 2014-02-07, från Swedac AB, http://www.swedac.se/sv/Omraden/Fordon/Fordonsbesiktning/#Anchor3

Swedac. (u.å.a). Hitta ackrediterade företag och organisationer. Hämtad 2014-03-02, från Swedac AB,

http://search.swedac.se/sv/ackrediteringar?ackomrade=1%3ABesiktningstekniker&ackomr ade_del=

Swedac. (u.å.b). Sökning i Swedacs ackrediteringsregister. Hämtad 2013-03-02, från Swedac AB,

http://search.swedac.se/sv/ackrediteringar?ackomrade=1%3AFordonsbesiktning&ackomra de_del=Fordon%2C+kategori+1+%28l%C3%A4tta+fordon%29

Thurén, T. (2005). Källkritik (2:a uppl.). Stockholm: Liber AB.

Thurén, T. (2013). Källkritik (3:e uppl.). Stockholm: Liber AB.

Transportstyrelsen. (2010). Besiktningsmonopolet avskaffat. Hämtad 2014-02-17, från Transportstyrelsen,

http://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/Besiktningsmonopolet-avskaffat/

Transportstyrelsen. (2012). Remiss: SWETICs skrivelse om certifiering av personal som genomför fordonsbesiktning. Stockholm: Näringsdepartementet. Från

http://www.transportstyrelsen.se/Global/Press/Remissvar/TSV%202012-1843.pdf Varian, H. R. (1996). Differential pricing and efficiency. First Monday, 1(2), s. 2-5.

Volati. (u.å.). Besikta Bilprovning. Hämtad 2014-02-19, från Volati AB, http://www.volati.se/sv/vara-bolag/besikta-bilprovning.aspx

White, R. E. (1986). Autonomy delegation to foreign subsidiaries: an enabling mechanism for emerging-market multinationals. Strategic Management Journal, 7(3), s. 217-231.

Wright, P. (1987). A Refinement of Porter's Strategies. Strategic Management Journal, 8(1), s. 93-101.

86 YBB. (2012). Årsredovisning YBB Ystad Bilbesiktning AB. Nybrostrand: YBB Ystad

Bilbesiktning AB.

YBB. (2013). Årsredovisning YBB Ystad Bilbesiktning AB. Nybrostrand: YBB Ystad Bilbesiktning AB.

YBB. (2014). Årsredovisning YBB Ystad Bilbesiktning AB. Nybrostrand: YBB Ystad Bilbesiktning AB.

Yin, R. K. (2007). Fallstudie: design och genomförande (B. Nilsson, övers.). Malmö: Liber.

(Originalarbete publicerat 2003).

87

Bilaga. Intervjuguide

Intervjuguiden innehåller sex teman och flertalet huvudfrågor med tillhörande underfrågor.

Frågorna har endast använts som stöd för oss under intervjuerna. Frågorna har alltså inte ställts som de står skrivna till respondenterna, eftersom vissa frågor kan upplevas som ledande. Ledande frågor påverkar studiens trovärdighet negativt (Bryman & Bell, 2005).

Denna intervjuguide användes vid intervjun med Markus Falk på Carspect AB.

Tema 0. Om respondenten

1. Hur länge har du jobbat på Carspect?

2. Vad har du för erfarenheter från fordonsbesiktningsmarknaden innan omregleringen?

3. Vad har du för arbetsuppgifter/ansvarsområden?

Tema 1. Allmänt om företaget och verksamheten

4. Hur ser organisationsstrukturen ut för den svenska verksamheten?

 Organisationsschema

 Ansvarsområden - vem ansvarar för vad? (regionschefer etc.)

 Antal anställda.

5. Vad har ni för affärsidé?

6. Vad har ni för vision? (marknadsandelar, antal besiktningar) 7. Hur många besiktningar (av lätta fordon) utför ni per år?

8. Varför har ni den ackreditering som ni har?

 Finns det ambitioner att skaffa ackreditering för flera kategorier?

9. Vad kostar det att färdigställa en besiktningsstation för lätta fordon?

88 Tema 2: Företagets etablering

10. Vad hade ni för strategi/plan innan etableringen startade?

 Stationer: Etableringsmönster, Geografiskt, Priser

 Vilka direktiv fick ni från moderbolaget inför etableringen?

 Äntrade marknaden samma dag som omregleringen, juli 2010. Varför?

(Fanns det en politisk oro? Osäkerhet hur den nya marknaden skulle arta sig?)

11. Hur upplevde ni inträdet, gentemot vad ni förväntade er?

 Varför bra/dåligt?

 Vilka hinder (väntade och oväntade) stötte ni på? (lokaler & arbetskraft)

 Vad hade ni kunnat göra annorlunda?

12. Hur tänker ni angående placering av stationerna?

 Antal stationer, Geografiskt, Demografiskt

 Samarbeten (t.ex. ClearCar har stationer i samma fastighet som Meca)

13. Hur har ni ett starkt samarbete med moderbolaget och hur används kunskap och erfarenheter koncernen (utländska dotterbolag)emellan?

 Hur ser samarbetet ut mellan er, moderbolaget och de utländska dotterbolagen?

 Kan ni dra lärdom av hur de utländska marknaderna fungerar?

 Hur använder ni kunskap och erfarenhet från utländska dotterbolags marknader?

(Är de utländska marknaderna lika den svenska, så att det är applicerbart?)

 Har ni personer från moderbolaget som jobbar aktivt i Sverige?

 Direktiv från moderbolag, inför etableringen?

15. Hur skulle du beskriva branschens utveckling ? Vart befinner sig marknaden?

(inledningen, tillväxt, mogen)

14. Vilka möjligheter finns det för nya aktörer att ta sig in på marknaden?

89

 Inträdeshinder?

 Man kanske måste ha kapital, både humant och finansiellt.

 Tidsaspekt för att få klart en station? (certifiering, ackreditering, leverans av utrustning etc.)

 Har de en stor nackdel eftersom det ligger efter i etableringen?

 Tror ni stora eller småföretag etablerar sig främst?

 Kanske är det bara utländska finansiellt starka som kan komma in?

 Eller måste företagen hitta sin nisch, typ YBB (veteranbilar)?

 Eller som ClearCar som har som nisch att etablera stationer i glebygden?

 Vad tror du är anledningen till att det finns relativt få (8st) företag på marknaden?

Tema 3: Konkurrenssituationen

16. Vad är det som gör att kunden väljer Carspect? (Hur vill ni positionera er?)

 Styrkor gentemot konkurrenterna

 Hur har det förändrats sedan etableringen?

17. Vilka är era kunder?

 Geografiskt, privatpersoner, företag, staten

18. Vilka är era viktigaste kunder? - Varför?

19. Vilka är era primära konkurrenter? - Varför?

20. Hur skiljer ni er från konkurrenterna?

 Organisatoriskt- t.ex. antal besiktningstekniker på stationen? Korta väntetider?

 Hur skiljer sig er tjänst till kunderna, jämfört med konkurrenternas?

 Vad erbjuder ni mer än besiktningen? (mervärde)

 Hur kan man förändra en tjänst som är homogen och reglerad av staten?

 Varför finns det relativt få företag på marknaden?

90

 Nya tjänster (t.ex. begagnattest), hur attraktivt är den på marknaden?

 Hur påverkas ni av de primära konkurrenternas aktioner vs. övriga?

Statistik över felbesiktningar…

21. Besiktningsföretagen har likande homogena tjänster, hur tänker ni angående prissättningen? 295-395kr – Billiga!)

Geografisk (storstäder, glesbygden)

Tider på dygnet/helg

22. Hur upplever ni att prissättningen påverkar kundens val?

 Är de känsliga för priset? (företag, privatpersoner)

 Trogna kunder? Eller byter företag?

23. Har ni stora valmöjligheter av leverantörer? (Kopplad till kärmverksamhet) (Utrustning till stationer, certifiering av tekniker)

24. Beskriv marknaden för fordonsbesiktningstekniker.

 Är det lätt /svårt att anställa tekniker?

 Har ni nya tekniker eller har ni värvat några gamla Bilprovningstekniker?

 Är det stor konkurrens kring dem?

Tema 4: Marknadens utveckling

25. Idag har tre företag 91 % av marknadsandelarna och fem företag delar på resten.

Hur tror du att marknaden kommer utvecklas?

26. Hur ser marknaden ut för köp/sälj av besiktningsstationer?

- Nyfikenhet: Hur lätt är det att lägga ner verksamheten om man skulle vilja?

27. Det finns tre företag som delar på det gamla stationsnätet & besiktningstekniker, hur påverkar det konkurrenssituationen?

91

 Att bilprovningen (staten) finns kvar, har de någon påverkan?

 Varumärke?

 (Det finns förmodligen en vana för människor att gå tillbaka till samma station.)

 Hur påverkar det er ställning på marknaden?

28. Omregleringen är tidigast slutförd 2015, då Bilprovningen beräknas säljas. Eventuellt kan ett stort företag köpa upp Bilprovningen, eller så splittras det upp i mindre enheter, eller liknande. Klart är att den sista forna monopolenheten säljs.

 Hur påverkar det branschen?

 Hur påverkar det er?

29. Hur kan ni stärka er position under de kommande fem åren?

 Vad kan ni förbättra er på?

30. Vad ser ni för faror de kommande fem åren?

 Politiskt, t.ex. regeringsskifte

5. Avslutande fråga

31. Är det något du vill tillägga?

32. Kan du rekommendera någon att intervjua?

(gärna jobbat sedan starten, insatt i etableringen, framtida planeringen) (behöver höra saker från flera när man skriver uppsats)

33. Får vi kontakta dig igen om vi har någon mer fråga?

Related documents